Problem hänger ihop
Avfallshantering, förnybara drivmedel och hållbar matproduktion – över hela världen står städer med omgivande landsbygd inför dessa stora utmaningar. Stora mängder avfall ska tas om hand, transportsystemet och kollektivtrafiken måste byggas ut och fungera väl och lantbruket ska på ett rationellt sätt producera mat. Allt ska dessutom göras miljövänligt och klimatsmart.
Mats Eklund, föreståndare för Biogas Research center, hävdar att biogasen samtidigt kan lösa alla dessa tre problem. Att bara tänka på biogas som ett drivmedel, vilket vi ofta gör i Sverige, leder tankarna fel.
- Ja, vi tycker det. Vi vill gärna stimulera fram en bredare systemsyn. Biogas är ett utmärkt drivmedel med stor klimatnytta, men det är också så mycket mer, säger han.
Den nordiska modellen. Avfall blir biogas blir fordonsbränsle och biogödsel.
I den nordiska modellen för produktion och konsumtion av biogas kopplas dessa tre områden ihop. Avloppsslam, avfall från slakterier och annat livsmedelsavfall tas om hand och används som råvara för att producera biogas. Gasen uppgraderas till fordonsgas som blir ett utmärkt drivmedel för städernas bussar, medan biprodukten biogödsel blir växtnäring för lantbruket. Ur klimatsynpunkt är den produkten att föredra framför både fossil mineralgödsel och naturgödsel.
Globala hållbarhetsmål
Med andra ord bidrar biogasen till att lösa flera stora miljöproblem – inte ”bara” klimatförändringen.
- Den här modellen skulle kunna användas över hela världen, och vi ser också ett intresse internationellt. Problemen med avfall, avlopp och växtnäring måste man ju lösa ändå, ofta till stora kostnader, och här kan man nästan se det som att man får biogasen på köpet, säger Mats Eklund.
I en BRC-rapport som togs fram för några år sedan pekade forskarna på att biogasen faktiskt kan bidra till samtliga 17 globala hållbarhetsmål som FN har beslutat. Några är omedelbara och lätta att förstå – bekämpa klimatförändringar, hållbar konsumtion och produktion och hållbar energi, till exempel – medan andra är mer indirekta. För vad har biogas egentligen med fattigdomsbekämpning, hälsa och jämställdhet att göra?
"Hållbarhet har blivit en vansinnigt het fråga och ingen kan vara emot det. Men jag är mycket orolig för att det mest blir administrativa åtgärder och inte så mycket verklig förändring. För företagen är det ofta mer kostnadseffektivt att marknadsföra hållbarhet än att verkligen ställa om sina konkreta affärer", säger Mats Eklund. Foto Magnus Johansson
Jo, i en afrikansk by kan små rötkammare som producerar biogas förse invånarna med bränsle för matlagning och biogödsel till odlingen. Följden blir att skogarna belastas mindre när avverkningen av ved minskar, hygienen förbättras när avfall tas om hand på ett bra sätt och risken för sjukdomar i ögon och lungor minskar när man slipper rök från öppen eld. Förhållanden för kvinnor och barn, som ofta tvingas gå långt för att hämta ved, förbättras också när biogas används.
Komplicerat genomförande
På närmare håll, här hemma i Sverige, kan biogasproduktion bidra till ökad sysselsättning, tryggad energiförsörjning och regional utveckling. Till exempel.
Fantastiskt kan man tycka. Men biogasens stora styrka – dess många olika nyttor – är på något sätt också dess svaghet.
- Ja, tyvärr blir det ofta komplicerat med genomförandet, säger Mats Eklund. Vi lever i ett samhälle som är väldigt uppdelat i olika sektorer och då blir det svårt att koppla ihop olika delar. Hanteringen av olika frågor är fragmentiserad och handlar ofta om ett alltför snävt definierat område i taget, vilket till exempel lett till att elektrifieringen av transporter uppfattas som den enda lösningen på klimatfrågan.
- Implementeringen blir också svårare då lagstiftning och marknader på flera områden måste fungera samtidigt och tillsammans.
Trots att biogasen också har andra svagheter – som att det historiskt inte funnits några stora företag med rejäla reklambudgetar som drivit på utvecklingen – är Mats Eklund ändå hyggligt optimistisk när det gäller framtiden. En orsak är Scanias och Volvos satsning på flytande biogas för långväga tunga transporter, en annan faktor är ett nyvaknat kommersiellt intresse bland privata aktörer för att producera och sälja biogas.
2021 biogasens år
Historiskt har det framför allt varit kommuner och kommunala bolag – som Tekniska verken – som stått för utbyggnaden. Nu finns flera privata kommersiella aktörer som Gasum, Scandinavian Biogas, Air Liquide och Hitachi Zosen Inova etablerade på den svenska marknaden.
- Och nyligen har också holländska Orange Gas kommit till Sverige. De har ett helt nytt koncept med mackar som bara säljer förnyelsebara drivmedel, berättar Mats Eklund.
Kor, en viktig länk i biogas-kedjan. Foto Magnus Johansson
Ja, kanske kan 2021 bli året för den stora vändningen när gäller biogasen i Sverige. BRC:s föreståndare pekar också på biogasmarknadsutredningen, som presenterades i våras, som föreslår att staten ska betala för de mervärden som biogasen medför och ser den som en integrerad del av en hållbar utveckling på många områden. Och utredningens ordförande Åsa Westlund (S) har offentligt sagt att ett hållbart Sverige förutsätter ökad biogasproduktion.
- Det kan vara den game-changer som biogasen behöver, säger Mats Eklund.
Formel 1
Som forskare upphör han inte att fascineras av biogasens möjligheter och utmaningar. Potentialen är stor och systemen komplexa – och därmed också spännande och viktiga att beforska. När det gäller elektrifieringen har industri, miljörörelse och politiker krokat arm och kommit överens om hur bra den är. Ingen ont i det, men för forskningen blir det kanske inte så spännande.
- Vi försöker utgå från ett medborgar-, konsument- och hållbarhetsperspektiv och lyfter fram värden som andra inte talar så mycket om. För mig är biogasen forskningens formel 1.
Tre frågor om biogas
