12 november 2020

Hur får man en femåring att begripa vad hållbar utveckling är? Pedagogerna i några av Norrköpings förskolor har fått en tuff uppgift: att ge barn mellan ett och sex år förståelse för hållbarhet. Arbetet som förskolorna gör är en del av ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet.

Barn bland höstlöv
"Fåglar, älgar, troll", svarar barnen på frågan om vilka som bor i skogen. (Barnen på bilden har inget med innehållet i artikeln att göra). Fotograf: RyanJLane

– Pedagogerna gör ett jättebra jobb, men det har varit en utmaning för dem. Först har de själva fått försöka förstå vad hållbar utveckling är, och sedan ta ner det till en nivå som exempelvis femåringar förstår, säger Jenny Hellsing.

Jenny Helsing är rektor över en förskoleverksamhet i Norrköpings kommun. Hennes förskolor deltar i ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet som handlar om nationella och globala hållbarhetsmål. Projektet undersöker hur förskolor kan arbeta med att skapa kunskap, aktiviteter och engagemang i frågor som rör omställning till ett hållbart samhälle.

– Vi vill ge barnen en förståelse för hur deras liv – och val – påverkar världen. En förståelse för att på det sätt vi lever i Sverige lever man inte överallt, säger Jenny Hellsing.

Hur är levnadsvillkoren där legobiten tillverkas? Kan vi leva utan en legobit? Allt detta istället för att bara konstatera för barnen att ”det här är en legobit gjord av plast, det är inte så bra".
Jenny Helsing, rektor, om hur förskolepedagogerna arbetar med att ställa frågor för att få barnen att reflektera kring hållbarhet.

Kan vi leva utan lego?

Sammanlagt är det drygt 600 barn som deltar i forskningsprojektet. För att kunna bemöta barnen och ge kunskap om vad hållbar utveckling är, varför det är viktigt, och vilka som kan förändra det nuvarande läget arbetar de 120 förskolepedagogerna med en särskild modell. Den har tagits fram vid Linköpings universitet och kallas för EPOSEA, vilket syftar på ekologi, pluralism, organisation, det sociala perspektivet, ekonomi och aktörer.

Modellen ska hjälpa pedagogerna att väva ihop och integrera olika aspekter av hållbarhet och att ställa frågor som kan leda till diskussion och tankar för barnen.

– Man kan fokusera på vad som helst, en potatis, en örn eller en legobit. Utifrån det ställer vi frågor. Exempelvis, varifrån kommer legobiten? Hur tillverkas den? Vad är den gjord av? Hur är levnadsvillkoren där legobiten tillverkas? Kan vi leva utan en legobit? Allt detta istället för att bara konstatera för barnen att ”det här är en legobit gjord av plast, det är inte så bra”, säger Jenny Helsing.

legobitarKan vi klara oss utan lego? Foto Ekaterina79

Men att jobba utifrån en modell när man har med små barn att göra har inte varit lätt för pedagogerna. Inte heller när det handlar om ett ämne som de tidigare inte hade fördjupat sig i. Dessutom fanns hela tiden forskarna i bakgrunden, vilket gjorde att pedagogerna kände sig lite stressade och ”forskade på”.

– I perioder har pedagogerna känt att ”gud, vad svårt”. Det var inte förrän vi insåg att vi är experter på olika saker som det lossnade. Pedagogerna är experter på förskolan och forskarna är experter på hållbar utveckling. Det var en aha-upplevelse och det gjorde oss lite mer modiga att använda modellens perspektiv, säger Jenny Helsing.

Ge barnen makt att påverka

Redan innan förskolorna blev en del av forskningsprojektet arbetade de med hållbarhet som tema. Och det var när en av föräldrarna, som råkar vara forskare vid LiU, fick nys om detta som bollen var satt i rullning.

– Kan inte vi forskare få vara med! Det var min första tanke när jag hörde att förskolorna skulle arbeta med hållbarhet som tema. Det var ju jättespännande, säger Therese Asplund, som forskar om klimat- och miljöförändringar vid Linköpings universitet. Therese AsplundTherese Asplund. Foto David Einar

Kort därpå träffades forskarna och förskolorna för att diskutera. Sedan skickade Therese Asplund och hennes kollega Ann-Sofie Kall, miljöforskare vid högskolan i Jönköping, in en ansökan till det statliga forskningsrådet Formas och fick fyra års bidrag för att samarbeta med förskolor kring hållbarhetsfrågor.

Projektets syfte är att bidra till ökad kunskap kring hur förskolor kan arbeta med samhällsomställning. Men man vill också studera vilken roll språket och berättandet, eller narrativet som forskarna kallar det, spelar i arbetet med omställning mot FN:s hållbarhetsmål.

– I FN:s globala mål står det att alla ska jobba med målen. Det här forskningsprojektet är ett sätt att jobba med den yngre generationen. Vi vill göra barnen rustade för komplexiteten i hållbarhetsfrågorna, men samtidigt vill vi att de ska känna sig trygga i frågorna. På sikt tror vi att det kommer ge effekt, säger Ann-Sofie Kall.

Förskolechef Jenny Helsing säger att barnen uppskattar arbetet, det tar dem ut i naturen och det stimulerar fantasin. Samtidigt är det stundtals en balansgång för pedagogerna.

–Vi vill inte på något sätt väcka rädsla i barnen över världens tillstånd. Därför försöker vi istället ge dem en känsla av att kunna påverka.

Kontakt

Mer LiU-forskning om hållbar utveckling

Ola Uhrqvist vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barn om det här utan att de blir rädda? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an den svåra frågan.

Grafisk illustration av grön ekonomi.

Möjliga modeller för en hållbar ekonomi

Vad påverkar införandet av en cirkulär ekonomi i framtiden? Hur skulle en sådan omställning påverka miljön och företagens verksamhet? Och hur gör man sådana uppskattningar - är de ens möjliga? De frågorna står i centrum för en ny avhandling vid LiU.

Mikhail Vagin och Penghui Ding arbetar i laboratoriet.

I labben finns det fossilfria

Övergången till fossilfrihet går inte över en natt, men den kan gå betydligt snabbare än nu. Tekniken finns och är i många fall även ute på marknaden eller på väg ut. I Linköpings universitets laboratorier finns hopp för framtiden.

Forskningsprojektet "Världen behöver en ny berättelse"

Senaste nytt från LiU

Många blå sladdar som går in i en dator.

Europeisk AI-nod med ny superdator till Sverige

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. Ansvarig för AI-noden blir NAISS med Linköpings universitet som värd.

Två personer i ett rum (kvatkryptolabb) med massor av sladdar och instrument.

Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

Forskare vid LiU har lyckats bekräfta att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken – komplementaritet – kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Fyndet banar väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.

Glad ung kvinna jobbar framför dator med böcker bredvid. Har tröja med symbolen av mattecoach online

Mattecoach på nätet – studenter hjälper med matten

Mattecoach på nätet har stöttat nära 70 000 elever i matematik. Tjänsten är ett samarbete mellan KTH, Linköpings universitet och Chalmers. Nu har konceptet spridits internationellt.