19 november 2020

Mer hållbara transporter, hur är det möjligt? Ny teknik och
förnyelsebara bränslen räcker inte - hur transporterna utförs och hur vi
konsumenter agerar betyder lika mycket. Handen på hjärtat, behöver vi verkligen den där beställningen redan imorgon?

"Det är lätt att diskutera teknik och bestämmagränsvärden för utsläpp. Att få bukt med logistiken är svårare", konstaterarMaria Huge-Brodin, professor i miljölogistik vid LiU. Fotograf: Anna Nilsen

Både nytta och skada

Det är ett svårt dilemma att transporterna av varor, grunden för hela vår ekonomi, också medför så allvarliga problem. Trafiken, och inte minst den tunga trafiken, försurar våra sjöar, bidrar till övergödning, orsakar buller, luftföroreningar och olyckor. Än värre: utsläppen av växthusgaser driver på klimatförändringen och hotar på sikt hela mänskligheten.

Med andra ord är mer långsiktigt hållbara transporter inte bara något bra och önskvärt, det är också helt nödvändigt.

Maria Huge-Brodin."Det finns ingen motsättning mellan ekonomi och effektivitet. Och effektivare transporter är också mer hållbara transporter", säger Maria Huge-Brodin. Foto Anna Nilsen

Maria Huge-Brodin är Sveriges första professor i miljölogistik, ja, faktiskt världens hittills enda i det ämnet. Hon säger att utvecklingen går åt rätt håll, men att den samtidigt går för långsamt. Utsläppen från varutransporterna har börjat minska, men takten är för låg för att Sverige ska nå det långsiktiga målet – noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

När hon och hennes kollegor på avdelningen för logistik- och kvalitetsutveckling diskuterar hållbarhet brukar de peka på flera viktiga faktorer. En är den tekniska utvecklingen – nya typer av fordon, motorer och drivmedel.

Logistiken betyder mycket

- Där har det hänt fantastiskt mycket de senaste 20–30 åren. Titta bara på elektrifieringen, som går snabbt nu, och raden av olika biodrivmedel. Det är mycket positivt, säger hon och tillägger att alla de olika alternativen kommer att behövas, samtidigt. 

På ett av avdelningens huvudområden, logistiken, har det hänt betydligt mindre. Ändå är transportsystemens effektivitet ur hållbarhetssynpunkt minst lika viktig som valet av fordon och drivmedel. Mycket enkelt uttryckt handlar det om att försöka göra varje transport så kort som möjligt och varje fordon så fullastat som möjligt.

Maria Huge Brodin.150 år gammal är järnvägen fortfarande det mest miljövänliga transportmedlet. Foto Anna Nilsen

- Effektivare transporter ger effekt direkt, oavsett vilket bränsle du använder. Det är en stor fördel, säger Maria Huge-Brodin.

Medan nya drivmedel under senare år lett till lägre koldioxidutsläpp, har effekten samtidigt hämmats av ineffektivitet i transportkedjorna. En orsak kan vara att logistik är mer abstrakt än ny teknik, en annan att samhällets styrmedel riktas mot fordonstillverkare och transportörer men inte mot företagen som tillverkar och säljer varor. Och det är ju faktiskt de som till stor del styr hur transporterna ska utföras.

Stor potential

Maria Huge-Brodin pekar på två ”lågt hängande frukter” för effektivare transporter. Det handlar dels om samlastning och koordinering av transporter, dels om tid. Med samlastning blir transporterna färre, vilket förstås är bra ur miljösynpunkt. Svårigheten är att företagen då måste samverka. Med längre leveranstid hinner fler varor samlas ihop till en gemensam transport och möjligheten ökar att välja miljövänliga alternativ, som tåg.

Detta innebär att det, faktiskt, kan vara bra att ett brev som sänds från Norrköping till Linköping, först skickas upp till Stockholm och vänder. Vägen blir förstås längre, men volymen tillsammans med alla andra försändelser mycket, mycket större.

- Är det något jag vill trycka på så är det just detta: samordning och längre tid. Det är nästan alltid bra och något alla företag borde titta på, säger Maria Huge-Brodin.

- Här finns en stor potential till förbättringar som inte utnyttjas i dag.

Härifrån är inte steget långt till den tredje huvudfaktorn bakom hållbara transporter: vi konsumenter. Våra val spelar stor roll, både när det gäller vilka varor vi köper och hur vi de levereras till oss. Vid näthandel är det vanligt att välja det snabbaste leveransalternativet - bekvämt och smidigt, men ofta dåligt för miljön.

Våra val påverkar

Ett pågående forskningsprojekt undersöker hur olika leveransalternativ hos e-handelsföretag kan utformas för att öka möjligheten till klimatsmarta transporter. Ett sätt kan vara att miljömärka olika alternativ, ett annat är att ha det mest miljövänliga valet som förstahandsval. Ju lättare det är att välja rätt, desto större är chansen att vi gör det.

Maria Huge-Brodin.- Våra transportsystem kommer att överbelastas och på sikt kollapsa om vi inte gör något åt logistiken. Då spelar det inte någon roll om vi utvecklar ny teknik och hittar på miljövänliga drivmedel, säger Maria Huge-Brodin. Foto Anna Nilsen

- Det här är jättespännande forskning och väldigt viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv. Kan vi ta ett djupt andetag och vänta lite på den där saken vi beställt, då minskar stressen i hela transportsystemet.

E-handeln i sig, som ju ökar mycket kraftigt, kan vara både ett hot och en möjlighet för en hållbar utveckling. Svaret, som forskare ofta ger, blir ”det beror på”.

- Sätter jag mig i min bil och åker in till stan bara för att köpa något på apoteket är det bättre att handla på nätet. Men om jag veckohandlar och passar på att göra en massa ärenden på samma gång, kanske det är bättre att jag gör det själv. Sen kanske det här resonemanget ändras igen i framtiden om alla har elbilar då, säger Maria Huge-Brodin.

- Så logistik är komplicerat. Men det är också det som gör det så intressant att forska kring.

Hållbara transporter omfattar också ekonomisk och social hållbarhet. Även om forskningen på LiU i första hand är inriktad på ekologisk hållbarhet, finns också projekt som undersöker socialt hållbara transporter. Två frågeställningar är transporternas roll i samhället och arbetsförhållanden för personal i transportbranschen.

Mer LiU-forskning om hållbar utveckling

Ola Uhrqvist vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barn om det här utan att de blir rädda? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an den svåra frågan.

Grafisk illustration av grön ekonomi.

Möjliga modeller för en hållbar ekonomi

Vad påverkar införandet av en cirkulär ekonomi i framtiden? Hur skulle en sådan omställning påverka miljön och företagens verksamhet? Och hur gör man sådana uppskattningar - är de ens möjliga? De frågorna står i centrum för en ny avhandling vid LiU.

LiU-forskarna Ola Uhrqvist och Ola Leifler ledde The Climate Change Megagame.

Skogsbränder och torka i ett framtida Östergötland

Den 21 november 2020 spelades The Climate Change Megagame. Det är ett jättelikt spel där framtida klimatförändringar i Östergötland simuleras och deltagarna spelar olika lokala aktörer.