Idrott som en åtgärd mot sociala problem

David Ekholm disputerade med avhandlingen "Sport as a means of responding to social problems: Rationales of governing, welfare and social change" och bedriver sin forskning vid CKS.

Avhandlingen handlar om hur idrott används i välfärdsstaten som ett medel för att åstadkomma social förändring och för att handskas med sociala problem.

I avhandlingen betonas idrotten som en arena för att fostra ungdomar som riskerar utanförskap och kriminalitet till att bli aktiva och ansvarstagande medborgare samt som en plats för att forma sociala och platsspecifika gemenskaper. I det sättet att handskas med sociala problem, där idrott tillskrivs en central betydelse, synliggörs några viktiga tendenser kring ett socialt arbete och en välfärdsstat i omvandling.

I pågående forskningsprojektet ”Idrott som en väg till social inkludering: styrning genom demokratisk fostran och organisatorisk samverkan” studerar David hur olika samhällsaktörer interagerar, såsom idrottsföreningar, välgörenhetsorganisationer, sociala entreprenörer och sponsorer, tillsammans med offentliga aktörer såsom kommun, polis och andra myndigheter för att möjliggöra demokratiskt deltagande och social inkludering för unga i socialt utsatta områden.  I forskningen illustreras hur nya former av välfärdsarbete växer fram i dagens socialpolitiska sammanhang. För en mer utförlig beskrivning av projektet, se längre ner på sidan under Pågående forskning.

Publikationer
Visa/dölj innehåll

ORCID 0000-0002-6252-9220

Ekholm, D. (2019). Sport as a means of governing social integration: discourses on bridging and bonding social relationsSociology of Sport Journal 36 (2), 152-161. doi: 10.1123/ssj.2018-0099 

Dahlstedt, M. & Ekholm, D. (2019). Midnattsfotboll – ett svar eller symptom på ojämlikhet? I: Norberg, J.R (red.) Idrotten och (o)jämlikheten – I medlemmarnas eller samhällets intresse? Centrum för idrottsforskning 2019:2, Stockholm.

Ekholm, D. (2019) Idrott som lokal socialpolitik: kommun och civilsamhälle i samverkan. CKS-rapport, 2019: 2. Linköpings universitet.

Ekholm, D. & Lindström Sol, S. (2019). Mobilising non-participant youth: using sport and culture in local government policy to target social exclusion. The International Journal of Cultural Policy. Doi: 10.1080/10286632.2019.1595607

Dahlstedt, M. & Ekholm, D. (2019). Social exclusion and multi-ethnic suburbs in Sweden. I: Hanlon, B. & Vicino, T.J. (eds.) The Routledge Companion to the Suburbs (163-172). New York: Routledge.

Ekholm, D., Dahlstedt, M. & Rönnbäck, J. (2019). Problematizing the absent girl: sport as a means of emancipation and social inclusionSport in Society 22 (6), 1043-1061. doi: 10.1080/17430437.2018.1505870

Ekholm, D. & Dahlstedt, M. (2018). Rationalities of good-will: on the promotion of philanthropy through sports-based interventions in Sweden. Managing Sport and Leisure 23(4-6), 336-349.

Ekholm, D. (2018). Idrott som en lösning på sociala problem: Framträdandet av en kunskap och praktik i skärningspunkten mellan idrotts- och socialpolitikIdrottsforum.org.

Ekholm, D. & Holmlid, S. (2018). Idrott för integration – så blir satsningen hållbar. Idrottsforskning.se. 

Ekholm, D. & Dahlstedt, M. (2018). Forming the association-like organisation: On civil society, welfare provision and sport as a means of social inclusionInternational Journal of the Sociology of Leisure. doi: 10.1007/s41978-018-0019-5

Ekholm, D. & Dahlstedt, M. (2018). Fotboll och sammanhållningens pedagogik. I: Dahlstedt, M. (red) Gränsöverskridande socialt arbete: Teorier, tillämpningar, tolkningar (109–128). Malmö: Gleerup.

Ekholm, D. & Öhlund, T. (2018). Idéburet socialt arbete som kraft för social rättvisa?. I: Dahlstedt, M. & Lalander, P. (red) Manifest: För ett socialt arbete i tiden (237-250)Lund: Studentlitteratur.

Ekholm, D. (2018). Ungas utanförskap i utsatta stadsdelar: En kunskapsöversikt om social exkludering i relation till ekonomiska villkor, utbildning, politiskt deltagande och rumslig segregation. Rapport 85: 2018. Linköping: FoU Centrum för vård omsorg och socialt arbete.

Dahlstedt, M. & Ekholm, D. (2018). Idrotten och frihetens krafter – viljan att aktivera (107-126). I: Dahlstedt, M. (red) Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering. Linköping Studies in Social Work and Welfare 2018:3.

Dahlstedt, M. & Ekholm, D. (2018). Den sociala exkluderingens mekanismer (47-68). I: Dahlstedt, M. (red) Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering.Linköping Studies in Social Work and Welfare 2018:3.

Ekholm, D. (2018). Governing by means of sport for social change and social inclusion: demarcating the domains of problematization and interventionSport in Society. doi: 10.1080/17430437.2017.1417986

Ekholm, D. (2017). Midnight Basketball – om relationen mellan ras, sport och neoliberalism i det urbana USA. Recension av Hartmann, D. Midnight Basketball: Race, Sports, and Neoliberal Social Policy. Idrottsforum.org.

Ekholm, D. & Dahlstedt, M. (2017). Football for inclusion: examining the pedagogic rationalities and the technologies of solidarity of a sports-based intervention in SwedenSocial Inclusion 5(2): 232-240.

Ekholm, D. (2017). Mobilising the sport-based community: the construction of social work through rationales of advanced liberalism. Nordic Social Work Research 7(2), 155-167.

Ekholm, D. (2017). Sport-based risk management: shaping motivated, responsible and self-governing citizen subjectsEuropean Journal for Sport and Society 14(1): 60-78.

Dahlstedt, M. & Ekholm, D. (2016). Inclusion as assimilation: Sports and civil society as a venue for welfare provision. Working Paper Series, Volume X: The Third Sector in Transition: Accountability, Transparency and Social Inclusion.

Ekholm, D. (2016). När idrotten är lösningen blir individen problemet. Idrottsforskning.se.

Ekholm, D. (2016). Sport as a Means of Responding to Social Problems. Rationales of Governing, Welfare and Social Change [PhD-thesis]. Linköping studies in arts and science, no. 687. Linköpings universitet.

Ekholm, D. (2016). Människan som medborgare och varaTidskriften Vy 1: 54-59.

Ekholm, D. (2013). Sport and crime prevention: Individuality and transferability in researchJournal of Sport for Development 1(2): 67-78.

Ekholm, D. (2013). Research on Sport as a Means of Crime Prevention in a Swedish Welfare Context. A Literature Review. Scandinavian Sport Studies Forum 4: 91-120. 

Ekholm, D. (2012). Handledning av examensarbeten som lärande i the zone of proximal development. Högre utbildning, 2 (2), 67-78.

Nyheter
Visa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll

David Ekholm på sociala medier

ORCID 

Researchgate 

Twitter @dejf_ekholm

Publikationsdatabas

David Ekholms publikationer i DiVA

 

Pågående forskning:
Visa/dölj innehåll

Idrott som en väg till social inkludering: styrning genom demokratisk fostran och organisatorisk samverkan

De senaste åren har debatten kring olika samhällsutmaningar för välfärdens institutioner rörande inkludering och integration samt problem som följt i spåren av ökad segregation tagit allt större plats. Det här forskningsprojektet handlar om idrottens potential för socialpedagogiskt integrationsarbete med barn och unga samt om den roll som samverkan mellan offentliga och civilsamhälleliga aktörer har för att bedriva sådant arbete.

I det här forskningsprojektet följs flera olika verksamheter som bedrivs i socialt och ekonomiskt utsatta stadsdelar med fokus på att bidra till samhällsnytta såsom exempelvis inkludering, integration, deltagande i föreningsliv eller drog- och brottsprevention – och med idrott för unga används som ett verktyg för detta. Sådana verksamheter utgör exempel på en framväxande typ av insats där dels lärande och fostran utgör en dominerande rationalitet för att åstadkomma integration, och dels där samverkan mellan en mångfald av aktörer mobiliseras i den demokratiskapande praktiken och där kommunens roll för demokratisk fostran, styrning och ansvar för att hantera sociala problem som segregation och marginalisering är i omförhandling.

Idrottsbaserade interventioner kan här framstå som ett viktigt ’case’ på en framväxande typ av verksamhet där demokratisk fostran i termer av integration utspelas sammanvävt med nya former av organisatorisk samverkan och skapandet av hybrida verksamhetsmodeller. Att skapa kunskap om och bidra till utvecklingen av insatser och åtgärder med avseende på integration och demokratisk inkludering framstår som en fundamentalt viktigt för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling – detta särskilt med avseende på den strategiskt centrala roll som kommuner har i detta sammanhang.

Idrott ett sätt att skapa inkludering

Forskningsprojektets syfte är att med fokus på hur idrott framställs som ett sätt att skapa integration och möjliggöra inkludering för barn och ungdomar i samhället, skapa kunskap om bildandet av aktiva och demokratiskt deltagande, inkluderade och inkluderbara, samhällsmedborgare samt skapa kunskap om de organisatoriska förutsättningar, med fokus på offentlig-privat samverkan, som möjliggör denna typ av integrationsarbete. Denna kunskap är väsentlig både som generellt bidrag till reflektion över idéer om lärande och samverkans plats i dagens socialpolitik och som kunskapsbidrag för utveckling av det praktiska arbetet i kommuner och hos andra aktörer för fostran och samverkan. Det övergripande syftet kan preciseras med utgångspunkt i följande frågeställningar:
  1. Vad innebär integration och social sammanhållning när idrott beskrivs som ett medel för att uppnå just detta?
  2. Hur ska barn och ungdomar fostras och utrustas med kompetenser för att kunna bli inkluderade eller inkluderbara, aktiva och deltagande, samhällsmedborgare?
  3. Hur arrangeras samverkan mellan de olika aktörer som är involverade i verksamheterna och hur mobiliseras olika samhällsaktörer för att bidra till integration och inkludering av barn och unga?

Projektet bidrar till en ökad förståelse för vilken roll idrotten, som exempel på en arena där civilsamhället tar plats som producent av välfärdens service och tjänster, har och kan komma att få i ett samhälle som gradvis omorganiserar sina välfärdsinsatser. Projektet är av relevans också därför att den uppmärksammar barns och ungdomars sociala förhållanden och idrottens roll för demokratisk och medborgerlig delaktighet, inkludering och integration. Kunskap om såväl den organisatoriska styrning som den fostran av medborgare som iscensätts genom sådana verksamheter är av stor vikt för myndigheter, landsting och regioner samt kommuner – i synnerhet med tanke på hur idrotten kommit att tillmätas en allt större betydelse som socialpolitiskt verktyg. En fördjupad undersökning av verksamheterna kan därför ge ett bidrag när det gäller att utveckla de sätt på vilka den här typen av verksamhet bedrivs och tydliggöra vilka förväntningar som egentligen är rimliga att ställa från kommunen och offentliga aktörer på idrotten som socialpedagogiskt verktyg i välfärdsarbete mer generellt och för integration mer specifikt. Projektet kan i det avseendet också bidra med kunskap som ger förutsättningar för att utveckla det praktiska arbetet med integration av barn/ungdomar i områden präglade av marginalisering, där olika aktörer kan mobiliseras för att motverka klyftor som annars riskerar att permanentas. I dessa avseenden är forskningsprojektet på ett mycket konkret sätt betydelsefullt för planering, beslutsfattande och genomförande i kommuner och andra offentliga verksamheter.

Skapandet av en levande demokrati

Forskningsprojektet berör frågan om demokrati och medborgarskap i en bredare betydelse än deltagande i de formellt valpolitiska processerna. Genom aktiviteter och välfärdsinsatser med fostrande ambitioner avseende att rusta ungdomar med färdigheter för att inkluderas i samhälleliga gemenskaper och utformade med syfte att bidra till integration, utgör dessa verksamheter exempel på hur politik och demokrati görs i vardagliga praktiker. Det är en central poäng med detta angreppssätt på integrationsarbete med fokus på pedagogisk fostran och organisatorisk samverkan att synliggöra de politiska dimensionerna och analysera hur dessa praktiker utgör centrala delar i skapandet av en levande demokrati.

Betydelsen av politik och demokrati kommer vidare till uttryck genom hur kommunalt politiska ambitioner och prioriteringar ramar in verksamheterna – både ifråga om vilka demokratiska ideal och föreställningar om inkludering och integration som gör sig gällande och genom de styrfilosofier och organisatoriska förutsättningar som möjliggör samverkan med andra aktörer från socialt entreprenörskap, civilsamhälleligt föreningsliv och externa sponsorer. Den slags verksamheter som studeras i forskningsprojektet utgör exempel på organisationer där kommuner på olika sätt involverar icke-kommunala aktörer i samverkan för att hantera eller åtgärda vad som formuleras sociala problem. I det avseendet är verksamheterna exempel på ett framväxande sätt för kommunala verksamheter att styra genom att mobilisera fler aktörer i samhällets gemenskap. Inte minst kan mer ansträngda ekonomiska förutsättningar för kommunala verksamheter förstås som en bakgrund till detta, något som tvingar fram innovativa verksamhetsformer med (i alla fall tänkt) potential att finna mer självständig finansiering.

Ambitionerna om att skapa social hållbarhet behöver hitta vägar för att även präglas av ekonomisk hållbarhet vilket inte sällan förstås som sparsamhet gällande offentliga utgifter. Samtidigt ska verksamheterna präglas av hög kvalitet, något som kommunen i en svensk välfärdsmodell idealt sett utgör en garant för. Segregation och social exkludering som strukturella problem är knappast specifika för svenska stadsmiljöer utan snarast att betrakta som återkommande globalt eller i varje fall i den västerländska världen. Samtidigt kan specifika verksamheter med en hög grad av självständighet och flexibilitet anpassa sin praktiker och strategier efter lokala förutsättningar. Detta framstår som ett uttryck för hur lokalt varierande levnadsförhållanden utgör en konstituerande spelplan för nya innovativa – och selektiva – välfärdsinsatser och lokal planering och utveckling. Även i detta avseende blir det viktigt att undersöka deltagande av lokala aktörer i de välfärdsinterventioner som riktas mot specifika platser, områden och lokalsamhälleliga gemenskaper.

Nyhetsartiklar
Visa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll

Utbildning

  • Filosofie magister, sociologi, 2006
  • Filosofie kandidat, pedagogik, 2009
  • Filosofie doktor, socialt arbete, 2016

Anställningar

  • Postdoktor, institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, centrum för kommunstrategiska studier, 2017--
  • Universitetslektor i socialt arbete, institution för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, 2016–2017
  • Doktorand, institution för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, 2011–2016
  • Projektmedarbetare, institutionen för klinisk medicin och folkhälsa, Umeå universitet, 2008–2011

Undervisning

David undervisar huvudsakligen på socionomprogrammet vid Linköpings universitet. Där är han kursansvarig för kurserna ”Socialpolitik och välfärdssamhälle” och ”Samhälls- och beteendevetenskapliga teorier i socialt arbete”.

David är också en handledare för examensarbeten på både kandidat- och masternivå.

Forsknings- och undervisningsmiljöer
Visa/dölj innehåll