Alternativ till slit och släng

För att komma framåt måste vi gå i cirklar. Det hävdar Mattias Lindahl, professor i produktrelaterat miljöarbete vid Linköpings universitet. Han forskar inom cirkulär ekonomi och resurseffektiva affärsmodeller och driver sedan 2015 Mistra REES – ett nationellt forskningsprogram inom cirkulär ekonomi och resurseffektivitet där ett tjugotal seniora forskare och doktorander ingår.

Mattias Lindahl, föreståndare för Mistra REES, (till vänster)  tillsammans med professor Johan Ölvander och  doktoranden Linda Hagman.

Mattias Lindahl är tydlig med att vi måste ställa om våra konsumtionsmönster för att kunna klara de globala klimat- och miljömålen.

– Dagens slit- och slängsamhälle innebär en enorm påfrestning på de planetära resurserna. För att klara klimatutmaningen är det avgörande att minska de konsumtionsbaserade utsläppen, vilket gör att omställningen till en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi brådskar. Förutom att radikalt minska uttaget av begränsade naturresurser måste vi också bli betydligt bättre på att utnyttja prylar, maskiner och fordon mer effektivt och resurssmart.  

Det sägs att en genomsnittlig borrmaskin bara används i drygt tio minuter under sin livstid. Förutom att det ligger miljontals borrmaskiner och samlar damm i svenska hem är det ett enormt slöseri med ändliga materialresurser. Det här är ett exempel på att vi i dag äger prylar som vi nästan aldrig använder och att vi istället bör sträva efter att hitta alternativ till att äga produkter, exempelvis genom att hyra eller låna.  

Det finns gott om exempel på resursslöseri. Ett annat är att en genomsnittlig europeisk personbil står parkerad 92 procent av tiden – trots det envisas de flesta med att äga sin bil istället för att hyra eller utnyttja bilpoolstjänster vid de tillfällen då man verkligen är i behov av bil.

Foto Bjorn Mattissonbjornfotograf.se– Vi måste börja ifrågasätta invanda tankemönster och utnyttja alternativ till dagens linjära affärsmodeller.

Vad vill du lägga i begreppet ”cirkulär ekonomi”?

– I grunden handlar det om att använda befintliga resurser på ett mer effektivt sätt. Många förknippar cirkularitet med återvinning – det är en felaktig uppfattning. Faktum är att återvinning ska ses som en sista utväg när alla andra alternativ är uttömda.  

EU har utvecklat en så kallad avfallstrappa, det vill säga en avfallshierarki för att främja bästa möjliga resursanvändning av våra resurser. I första hand bör vi sträva efter att undvika att avfall uppstår överhuvudtaget, i andra hand bör vi försöka återanvända det som vi inte längre behöver eller inte längre fungerar.

– Vi måste sluta att se oss som konsumenter och istället se oss som användare – detta gör att vi kommer att kunna göra resurssmarta val när vi ställs inför olika inköpsbeslut. Ofta kan köp av tjänster och funktioner vara betydligt mer resurseffektivt än traditionella varuinköp. Vid funktionsförsäljning kan tillverkare och leverantörer satsa på kvalitet och låga livscykelkostnader istället för att som i dag fokusera på att tillverka produkter som har ett attraktivt försäljningspris och snabbt förbrukas så att kunderna köper nya.

 

Produktdesign avgörande

Hållbar produktdesign spelar en avgörande roll i skiftet till den cirkulära ekonomin. Produkter som utformas för fler livscykler leder till lägre utsläpp av växthusgaser, minskad materialåtgång och konkurrenskraftigare priser.

– Dålig produktdesign är kanske det största hindret mot ett mer cirkulärt och resurseffektivt samhälle. I dag är det ovanligt att väga in hållbarhets- och resurseffektivitetsaspekter i designprocessen för att underlätta reparation eller återanvändning. Istället är produkterna så pass billiga i inköp så att vi i normalfallet slänger och köper nytt när något slutar att fungera, säger Mattias Lindahl.

– Genom att tänka cirkulärt redan vid ritbordet kan vi skapa produkter som från början är byggda för att repareras och återtillverkas.  Det kan handla om så enkla saker som att använda standardiserade komponenter, undvika vissa materialsammansättningar och tillhandahålla reparationsmanualer.

 

Återtillverkning en hörnsten

Återtillverkning – det vill säga att reparera, uppgradera eller renovera uttjänta eller slitna produkter – intar en central roll i den cirkulära ekonomin.  Fram tills nu har intresset för återtillverkning varit ganska svalt i Europa. Annat är det i USA, som byggde upp en omfattande återtillverkningsindustri efter andra världskriget.  Det börjar dock röra på sig även här.

– Allt fler företag blir nyfikna på cirkulär ekonomi och har börjat inse att det finns pengar att tjäna på återtillverkning, säger Erik Sundin, professor i hållbar produktion (bilden till höger).

Vad är återtillverkning egentligen?

– Återtillverkning är en industriell process där en produkt renoveras till ursprungsskick i fem grundsteg ­– demontering, rengöring, bearbetning, ihopmontering och testning. I grunden handlar allt om att ge uttjänta produkter nytt liv eller att förlänga livslängden på produkter som börjar bli slitna eller omoderna. Det kan exempelvis handla om att samla in och uppgradera uttjänta datorer eller att tillverka nya möbler med hjälp av gamla stommar.

Enligt Erik Sundin har alltfler företag börjat se nya affärsmöjligheter med återtillverkning och ser bland annat ett värde av att kunna bygga riktigt långa affärsrelationer med kunderna.  Istället för att bara sälja datorer kan en säljare nu istället erbjuda en tjänst där man tar helhetsansvar för kundens IT-behov under en längre tidsperiod. För köparen innebär det att man för ett fast pris säkrar sitt behov av datorutrustning medan leverantören kan ta ett långsiktigt ansvar för drift och underhåll.

Vad behövs för att främja ökad återtillverkning i samhället?

– Genom att göra det enklare att demontera prylar och apparater blir det också enklare att reparera och återanvända dem. Tyvärr sätter modern produktdesign ofta stopp för detta, det kan exempelvis handla om besvärliga materialsammansättningar, låg grad av standardisering och bristfällig information från tillverkare och leverantörer.  

Vad är det som står i vägen för övergången till en mer cirkulär ekonomi?

– Lågpriskonkurrens, nya tillverkningsmetoder och globalisering har gjort att många prylar, apparater och produkter i dag är så billiga att vi inte ens överväger att reparera dem när de krånglar.  Aldrig tidigare har slit- och slängsamhället varit så påtagligt som just i dag. Här har vi alla ett gemensamt ansvar, inte minst när det gäller att se över vår konsumtion och tänka till hur vi kan bidra till ökad cirkularitet genom medvetna val i vår vardag, avslutar Erik Sundin.

 

Mer LiU-forskning om hållbar utvecklingVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll