Digitalt stöd för en hållbar hälsa

10 november 2020

Ulrik Svedin

Det börjar redan före födseln. Knappast någon kan ha missat att fysisk aktivitet och nyttig kost är bra för hälsan. Men att det också kan påverka barnet under graviditeten är kanske inget man tänker på. Digitala verktyg kan ge stöd åt både barn och föräldrar.

En grupp forskare som tittar ut från laboratoriet i en dörröppning. — Professor Marie Löf (till höger) jobbar tätt med forskargrupen för att utveckla digitala verktyg för e-hälsa. Här med doktoranden Emmie Söderström, universietslektorn Pontus Henriksson, forskningssjuksköterskan Eva Flinke, forskningsassistenten Ellinor Nilsson och Hanna Henriksson. Fotograf: Ulrik Svedin

David EinarE-hälsa är ett snabbt växande forskningsfält. Professor Marie Löf vid LiU driver ett flertal projekt kring små barns matvanor, fysisk aktivitet och kondition. Med hjälp av digitala verktyg kan både barnen och föräldrarna få stöd.
- Min vision är att våra digitala verktyg ska kunna individanpassas ännu mer, spridas och vara bra stöd för hälsosamma och hållbara levnadsvanor från graviditeten och under hela barndomen, säger Marie Löf, professor i näringsfysiologi på institutionen för Hälsa, medicin och vård (HMV) vid Linköpings universitet.

Mindre klimatavtryck

Ulrik SvedinHon både driver och är inblandad i flera stora projekt. MoBILE-programmet syftar till att utveckla, utvärdera och implementera sju livsstilsinterventioner via mobiltelefoner (så kallad m-hälsa). En intervention innebär att man på olika sätt ändrar sitt beteende, i det här fallet genom att till exempel dokumentera sina matvanor i en app.
- E-hälsa och m-hälsa är lätt att distribuera till många. En fördel med hälsosam kost är att den oftast också har ett mindre klimatavtryck.
De sju tjänsterna ska kunna levereras genom hälso- och sjukvården till särskilda målgrupper som gravida kvinnor, barn, unga vuxna samt patienter med planerat kirurgiskt ingrepp.

Träningstips och kostråd

Redan från vecka 14 i graviditeten har Marie Löfs forskargrupp i Linköping följt blivande mödrar och deras barn. Nyligen gjordes sista mätningen i en större studie (nästan 1 000 mätningar) av gravida kvinnors fysiska aktivitet och matvanor. Kvinnorna gjorde enkla konditions- och styrketest, svarade på enkäter om sin hälsa och lämnade blodprover. Forskarna har också gjort fettmätningar av kroppsmassan med hjälp av en Bodpod, en kammare för fettmätning. Efter födseln fortsätter olika mätningar på barnet.
Här testas också appen Healthy Moms för egenkontroll av matvanor och fysisk aktivitet. Den har utvecklats under ledning av Marie Löfs forskargrupp.
- Med appen kan den blivande mamman dokumentera sin fysiska aktivitet och sina matvanor. Appen ger träningstips och kostråd, till och med färdiga recept på middagar.

Externt företag

Ulrik Svedin
Forskningsassistenten Ellinor
Nilsson undersöker en informant i
studien Healthy moms.Kvinnorna delas upp i två grupper. En grupp får inte tillgång till appen, och på så vis kan vi mäta skillnaderna.
Marie Löf bestämde tidigt att apparna inte ska kommersialiseras, och att låta ett externt IT-företag sköta utformningen.
- Det finns mer kunskap om app-design och användarvänlighet inom näringslivet. Universitetet har andra styrkor. Digitala verktyg ligger rätt i tiden och de har fått mycket uppmärksamhet.

Ska komma till nytta

- Det är viktigt för mig att det ska vara ett hjälpmedel som kommer till nytta ute i den kliniska verksamheten. På vårdcentralerna efterfrågar man digitala verktyg, eftersom patienterna vill ha det. Vi får ofta frågor om det från sjukvården. Appen ska nu översättas till arabiska och somaliska.
Ett annat projekt handlar om att följa barns matvanor, motion och kondition. Det inleddes 2014, med kliniska tester av 500 barn i fyraårsåldern. Barnen testades i kondition och styrka, och man mätte bland annat vikt och kroppsfett. Och fem år senare gjordes nya tester.
- Det var roligt att se att föräldrarna ville komma tillbaka. Det visar på ett intresse för de här frågorna.

Ulrik SvedinEn del av resultaten har redan publicerats. Bland annat visar studien att barn behöver fysisk aktivitet tidigt i livet, från allra första början. Även här har man tagit fram ett digitalt verktyg: Appen MINISTOP som innehåller allt från tips på lekar till knep för att få barnen att äta upp grönsakerna.

Ja, hur får man barn att äta upp grönsakerna?
ett knippe morötter

Björn Forenius- Mycket handlar om att grönsakerna ska användas, de ska synas på matbordet och vi vuxna ska också äta av dem, är Marie Löfs eget tips.
LiU deltar i det internationella forskningsprojektet SUNRISE om hur vi uppfyller de nya riktlinjerna för fysisk aktivitet, sömn och skärmtid, från Världshälsoorganisationen (WHO. Man mäter också samband mellan fysisk aktivitet och skärmtid i relation till kognition och fin- och grovmotorik.
- Det är intressant att WHO:s riktlinjer tar med barn under fem år och fokuserar på hela dygnet. Vi vet ju redan att mycket små barn, redan i ettårsåldern, använder surfplattor och annat. Men vi vet för lite om konsekvenser för hälsan i form av stillasittande, till exempel.

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.