02 mars 2022

Utbildningsminister Anna Ekström uppmanade på onsdagen landets lärosäten att upphöra med alla kontakter och samarbeten med statliga institutioner i Ryssland och Belarus. (Artikeln uppdaterad 2022-03-07)

Jan-Ingvar Jönsson, rektor LiU Fotograf: Thor Balkhed
Jan-Ingvar Jönsson, rektor för Linköpings universitet.

Vänt sig till EU

Just nu har LiU identifierat fyra EU-projekt som innefattar samarbeten med statliga institutioner i Ryssland. LiU har vänt sig till EU och begärt att de fyra projekten som LiU har, där ett antal ryska statliga institutioner ingår, ska inaktiveras tills vidare.

Det finns också ett fåtal studenter och medarbetare från Ryssland och Ukraina.

Vid presskonferensen betonade Anna Ekström att det finns många individuella kontakter mellan forskare i Sverige och Ryssland och Belarus och att det är viktigt att inte per automatik likställa dessa med de statliga institutioner där de har sin anställning.

Omtanke och stöd

- Vi vet att vi har en mindre del medarbetare från berörda länder, säger rektor Jan-Ingvar Jönsson. Det är viktigt att understryka att vi inte får föra bok varken på studenter eller medarbetares nationaliteter.

- Jag vill också vara tydlig med att det är extra viktigt att ta hand om varandra i detta läge. Det finns mycket oro och rädsla, och vi kommer ta vårt ansvar för medarbetarnas bästa. Vi har också aktiverat det stöd som vår HR-avdelning och Studenthälsan kan erbjuda.

Ett internationellt nätverk som hjälper forskare, som på grund av hot eller censur inte kan arbeta i sina länder, Scholars at Risk där LiU är medlem, är också redo att stötta och hjälpa forskare på flykt.

En separat sida om Ukraina kommer att tas fram på SAR:s webbplats.

Läs mer

Senaste nytt från LiU

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En man som arbetar på en maskin i ett labb.

AI-boostad elektronisk näsa hittar äggstockscancer

Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer.