Inför Nationella beredskapsveckan har vi talat med Karolina Muhrman, docent vid Linköpings universitet, organisationsledare för Agtech Sweden och verksamhetsledare för det nationella kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering, om hur tekniken kan förändra svensk livsmedelsförsörjning – och vilka risker som följer i spåren.
Digitaliseringens dubbla sidor
Digitala verktyg, precisionsodling och avancerade farm management-system gör det möjligt för svenska lantbrukare att både öka avkastningen och minska miljöpåverkan. Tekniken kan bidra till bättre analyser, effektivare resursanvändning och högre konkurrenskraft. Men utvecklingen har också en baksida: ökad sårbarhet för cyberangrepp och teknikavbrott.
– Väldigt mycket på en modern gård är uppkopplat i dag. Om systemen fallerar kan det få stora konsekvenser, särskilt i djurhållningen där till exempel ventilation och mjölkningsrobotar är beroende av stabil drift. Därför måste lantbrukaren alltid ha en plan B, säger Karolina Muhrman.
Reservkraft, satellitbaserade kommunikationslösningar och lokala nätverk kan bli avgörande säkerhetsåtgärder om kriser slår ut den ordinarie tekniken.
Självförsörjning kontra global handel
Sverige är självförsörjande på spannmål, socker, ägg och morötter – men långt ifrån på övriga livsmedel. Finland är ett exempel på motsatsen: där når man runt 90 procent självförsörjningsgrad och har dessutom stora beredskapslager.
– Vi måste öka den svenska livsmedelsproduktionen på bred front, men göra det på ett konkurrenskraftigt sätt. Annars riskerar vi att konsumenterna ändå väljer importerat. Här är den tekniska utvecklingen helt avgörande, säger Karolina Muhrman.
Innovationer som skördetröskan, mjölkningsroboten och nu de framväxande fältrobotarna visar hur teknik kan revolutionera jordbruket. Dessutom kan ny plasmateknik för lokal gödningsproduktion och fossilfri biodiesel eller e-diesel minska beroendet av importerade insatsvaror.
Klimatmål och beredskap – konflikt eller samspel?
En vanlig fråga är om ökad livsmedelsberedskap riskerar att stå i konflikt med klimatmålen. Karolina Muhrman menar att det snarare är tvärtom:
– Om vi producerar mer mat i Sverige minskar vi importen från länder med större klimatpåverkan. Mycket av den nya tekniken är dessutom utvecklad för att minska miljöavtrycket.
Med hjälp av kameror och AI kan ogräs punktbehandlas, vilket både höjer skörden och minskar behovet av växtskyddsmedel. Eldrivna fältrobotar är fossilfria och lätta, vilket minskar risken för markpackning, något som annars kan skada åkermarken permanent.