22 september 2025

Om det skulle bli kris – skulle Sverige kunna mätta sin befolkning? Svaret är i dag: bara till hälften. Vi är långt ifrån självförsörjande på mat och beroende av importerade varor och långa leveranskedjor. Samtidigt pågår en teknisk revolution som kan stärka vår beredskap och göra produktionen mer hållbar.

Tänk att man kan göra bränsle genom bara vatten och luft! Här demonstrerar Karolina Muhrman produktion av vätgas under Brunnby Lantbrukardagar sommaren 2025.
Tänk att man kan göra bränsle genom bara vatten och luft! Här demonstrerar Karolina Muhrman produktion av vätgas under Brunnby Lantbrukardagar sommaren 2025.

Inför Nationella beredskapsveckan har vi talat med Karolina Muhrman, docent vid Linköpings universitet, organisationsledare för Agtech Sweden och verksamhetsledare för det nationella kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering, om hur tekniken kan förändra svensk livsmedelsförsörjning – och vilka risker som följer i spåren.

Digitaliseringens dubbla sidor

Digitala verktyg, precisionsodling och avancerade farm management-system gör det möjligt för svenska lantbrukare att både öka avkastningen och minska miljöpåverkan. Tekniken kan bidra till bättre analyser, effektivare resursanvändning och högre konkurrenskraft. Men utvecklingen har också en baksida: ökad sårbarhet för cyberangrepp och teknikavbrott.

– Väldigt mycket på en modern gård är uppkopplat i dag. Om systemen fallerar kan det få stora konsekvenser, särskilt i djurhållningen där till exempel ventilation och mjölkningsrobotar är beroende av stabil drift. Därför måste lantbrukaren alltid ha en plan B, säger Karolina Muhrman.

Reservkraft, satellitbaserade kommunikationslösningar och lokala nätverk kan bli avgörande säkerhetsåtgärder om kriser slår ut den ordinarie tekniken.

Självförsörjning kontra global handel

Sverige är självförsörjande på spannmål, socker, ägg och morötter – men långt ifrån på övriga livsmedel. Finland är ett exempel på motsatsen: där når man runt 90 procent självförsörjningsgrad och har dessutom stora beredskapslager.

– Vi måste öka den svenska livsmedelsproduktionen på bred front, men göra det på ett konkurrenskraftigt sätt. Annars riskerar vi att konsumenterna ändå väljer importerat. Här är den tekniska utvecklingen helt avgörande, säger Karolina Muhrman.

Innovationer som skördetröskan, mjölkningsroboten och nu de framväxande fältrobotarna visar hur teknik kan revolutionera jordbruket. Dessutom kan ny plasmateknik för lokal gödningsproduktion och fossilfri biodiesel eller e-diesel minska beroendet av importerade insatsvaror.

Klimatmål och beredskap – konflikt eller samspel?

En vanlig fråga är om ökad livsmedelsberedskap riskerar att stå i konflikt med klimatmålen. Karolina Muhrman menar att det snarare är tvärtom:

– Om vi producerar mer mat i Sverige minskar vi importen från länder med större klimatpåverkan. Mycket av den nya tekniken är dessutom utvecklad för att minska miljöavtrycket.

Med hjälp av kameror och AI kan ogräs punktbehandlas, vilket både höjer skörden och minskar behovet av växtskyddsmedel. Eldrivna fältrobotar är fossilfria och lätta, vilket minskar risken för markpackning, något som annars kan skada åkermarken permanent.

Blicken mot framtiden

På 10–15 års sikt ser Karolina Muhrman framför sig ett jordbruk där drönare, satelliter och AI blir vardag. Drönare kan sprida gödsel utan markpackning, satelliter mäta vattenhalt i jorden och AI analysera allt från grödtillväxt till djurens hälsotillstånd genom ljud- och bilddata.

– Vi kommer att kunna övervaka kor på individnivå via satellit, upptäcka sjukdomar i grödor i ett tidigt skede och optimera foder och bevattning på helt nya sätt, säger Karolina Muhrman.

Livsmedelsförsörjning handlar inte bara om lantbrukare och teknik – det är en samhällsfråga som berör oss alla. För Karolina Muhrman är frågan tydlig: teknik och beredskap måste gå hand i hand. Om vi vågar investera och utveckla nytt kan svensk matproduktion bli både starkare och mer robust – till nytta för oss alla, inte bara lantbrukarna.

Kontakt

Läs mer om Agtech Sweden och Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.