03 oktober 2025

Många företag vill satsa mer på återvinning och återbruk som affärsidé, men utmaningen är att få det lönsamt. En viktig, men ofta förbisedd, faktor är logistiken. Det menar forskaren Erik Sandberg på Linköpings universitet. I en ny rapport beskrivs hinder och lösningar för att få en mer hållbar handel.

Erik Sandberg.
Svenska företag är mycket intresserade av cirkulära affärsmodeller, säger professor Erik Sandberg. Fotograf: Teiksma Buseva

Många av de prylar vi köper har idag ett givet öde. De tillverkas, används och slängs. Det kallas linjär ekonomi.

Men det finns ett alternativ. Produkter kan få nytt liv genom second handförsäljning. Det som skulle ha slängts kan då få ett ekonomiskt värde. Så uppstår en cirkulär ekonomi. Idag är det en mycket liten del av den totala ekonomin, men det kan vara på väg att ändras.

– Det finns ett väldigt stort intresse för cirkulära affärsmodeller bland svenska handelsföretag idag. Bland de företag jag pratat med talar man om målsättningar på 5–15 procent av omsättningen i alla fall, säger Erik Sandberg, professor på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.

Flera utmaningar

Förutsättningen är att det går att få snurr på affärerna. I samarbete med Arne Andersson på Svensk Handel har Erik Sandberg tagit fram en rapport om hur man kan nå lönsamhet i en cirkulär affärsmodell. I den lyfts logistiken fram som en nyckel – det vill säga hur varor transporteras, lagras och hanteras. I den cirkulära ekonomin handlar det om att samla in begagnade produkter från konsumenterna, att sortera ut det som går att återanvända och slutligen se till att produkterna återvinns eller återbrukas.

Rapportförfattarna identifierar tre utmaningar som medför extra arbete, högre kostnader och större osäkerheter. För det första måste kvaliteten hos varje produkt i det cirkulära flödet bedömas individuellt eftersom de troligen utsatts för olika grad av slitage när de använts. För det andra är begagnade produkter generellt mindre värda, samtidigt som logistikkostnaderna är desamma. Detta innebär att kostnaderna relativt sett blir större.

En tredje utmaning är att kunderna plötsligt blir både konsumenter och leverantörer. Företaget måste nu inte bara förstå vad kunderna vill köpa utan även vad de kan, vill och orkar lämna tillbaka.

– Frågan är: hur kan vi få ut prylarna från konsumentens garderob eller garage? Hur skapar vi en bekväm insamling? Hur ger vi alla produkter därute en chans att komma in i cirkulära flöden igen?

Några råd

I rapporten får företagen flera råd. Det gäller att tänka smart och utnyttja den logistik man redan har i form av transporter och lager. Att samla in produkter eller börja sälja begagnat via existerande butiker är ett exempel. Ett annat råd är att tidigt fundera på vad det är som ska samlas in, vilken kompetens som behövs och hur det ska bli lönsamt. Ett tredje är att ordentligt analysera vilka nya kostnader som uppstår. Om man har tänkt igenom de här frågorna från början blir det lättare att växa.

– Det här måste bli lönsamt, annars kommer företagen aldrig att skala upp verksamheten. Det kommer bara att bli ett litet projekt vid sidan av, nästan lite som greenwashing, säger Erik Sandberg.

Ljus framtid

Han är dock optimist om att detaljhandeln om tio år ska vara mer hållbar. De cirkulära modellerna kommer inte att ha tagit över men finnas parallellt hos fler företag och fler kunder kommer att lockas av att köpa en unik produkt som inte alla andra har.

– Det gör att jag ändå tror att det finns en ganska ljus framtid. Jag tror vi långsamt går mot det i samhället faktiskt, säger Erik Sandberg.

Forskningsprojektet har finansierats av ASTER (Alliance for sustainable e-commerce) och Vinnova.

Rapporten:Logistikens roll för lönsamhet i detaljhandelns cirkulära affärsmodeller (2025), E Sandberg, A Andersson, publicerad 15 september


Kontakt

Forskningsprojekt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Johanna Rosén.

Johanna Rosén invald i Kungliga vetenskapsakademien

Linköpingsprofessorn Johanna Rosén har blivit invald som ny ledamot i Kungliga vetenskapsakademien, KVA, i klassen för tekniska vetenskaper. Hon är en av fem nya ledamöter.

För tidigt födda barn

Hälsofonden – 30 år av stöd till medicinsk forskning

I 30 år har Hälsofonden bidragit till medicinska forskningsprojekt i Östergötland. Medicinsk forskning ger stor utdelning i form av bättre vård och behandlingar, men är resurskrävande. Forskare vittnar om att stödet är mycket värdefullt.

Person (Twan Bakker) som står böjd framför en magnetkamera.

Visualisering av blodflöde vässar konstgjort hjärta

Med hjälp av magnetkameror har forskare vid LiU undersökt blodflödet i ett konstgjort hjärta i realtid. Resultaten gör det att möjligt utforma hjärtat så att risken för blodproppar och nedbrytning av röda blodkroppar minskar.