19 september 2025

Efter flera år av låga betyg i svenska som andraspråk valde Norrtälje kommun att satsa på skräddarsydd uppdragsutbildning från LiU. En ambitiös satsning med tre olika utbildningsinsatser, ett och ett halvt års undervisning, riktad till tre olika yrkesgrupper. Målet är att höja betygen, skapa mer likvärdig undervisning mellan skolorna – och förebygga utanförskap.

Leende kvinnlig lärare undervisar äldre studenter.
Elisabeth Zetterholm är en av flera LiU-lärare som undervisar i Norrtäljes utbildningssatsning inom SVA. Fotograf: My Kronqvist

Vår kommun har ett väldigt stort behov av kompetens inom svenska som andraspråk, men på våra totalt 22 skolor har vi bara 11 behöriga lärare i ämnet, säger Carina Källman Granström, SVA-samordnare i Norrtälje kommun.

Kommunen, som är Stockholms läns största till ytan, har under de senaste åren tagit emot en stor andel flerspråkiga elever som flytt från krig i Syrien och Ukraina. Något behövde göras för att höja kompetensen inom ämnet svenska som andraspråk (SVA). Valet föll på att anlita Linköping universitet för att skräddarsy ett utbildningspaket med tre delar för tre olika grupper – helt utifrån kommunens behov.

Som en röd tråd från huvudman till elev

I utbildningspaketet ingår en skräddarsydd utbildning för kommunens rektorer och två behörighetsgivande kurser för svensklärare. Den tredje gruppen, behöriga SVA-lärare, har fått akademisk handledning för att starta ett nätverk för erfarenhetsutbyte. Under ett och ett halvt år har kursträffarna letts av forskare från LiU, både digitalt och på plats i Norrtälje.

Carina Källman Granström
Carina Källman Granström, SVA-samordnare i Norrtälje kommun. Fotograf: My Kronqvist

Utbildningsinsatsen är verkligen som en röd tråd, från huvudmannanivå, via rektorer och lärare, hela vägen ner till eleven. Det ser vi som en förutsättning för att insatsen ska lyckas, säger Carina Källman Granström.

En av kommunens stora utmaningar är att kompetensen inom SVA varierat mellan skolorna i den geografiskt utspridda kommunen. Målet med utbildningsinsatserna har därför varit att uppnå en mer likvärdig kompetens i alla skolor, så att eleverna når kunskapskraven oavsett vilken skola de går på.

– En ökad kunskap kring SVA leder också till en mer inkluderande studiemiljö och helt andra förutsättningar för eleven både i skolan och i resten av livet. Att eleverna känner sig inkluderade och lär sig språket är ju enormt viktigt för att bekämpa utanförskap, och för att minska risken att hamna snett i livet, säger Carina Källman Granström.

Erfarenhetsutbyte mellan skolorna

En skola med lång erfarenhet av flerspråkiga elever är Hallsta skola i Norrtälje. Här har 35 procent av eleverna från förskoleklass till årskurs 9 ett annat modersmål än svenska. Susanna Wiberg, biträdande rektor på skolan, tycker att skolor med många flerspråkiga elever har en viktig roll i arbetet för ökad likvärdighet.

En manlig och en kvinnlig kollega diskuterar i konferensmiljö.
Susanna Wiberg är biträdande rektor på Hallsta skola i Norrtälje, och deltar i utbildningen för rektorer. Fotograf: My Kronqvist

I utbildningen för rektorer har vi delat med oss mycket av våra erfarenheter och arbetssätt. Kanske leder det till att skolor som inte är lika vana att ta emot SVA-elever känner att de kan höra av sig till oss för stöd, säger Susanna Wiberg.
Hon tror också att en satsning på att höja kompetensen om ämnet SVA kan leda till att statusen för ämnet höjs. Både i samhället där fler dörrar kan öppnas på arbetsmarknaden för elever som läst SVA, men också inom skolan för både elever och lärare.

Från frustration till inspiration

På Hallsta skola arbetar även Lars Andersén, svensklärare i årskurs 7-9. Han undervisar ett tiotal flerspråkiga elever i svenska.

Jag har ingen tidigare utbildning inom SVA, vilket har gjort att jag känt mig frustrerad över att inte ha kunskaper att kunna hjälpa eleverna att nå sin bästa progression, säger Lars Andersén.

Han är en av de 13 lärare i Norrtälje kommun som deltagit i utbildningssatsningen. Valet att anmäla sig var inte självklart – han hade gått många vidareutbildningar och var trött på att studera. Men en fortbildning inom SVA var ju egentligen precis vad han behövde, så till slut tog han chansen.

Och det ångrar jag verkligen inte! I kurserna har jag har fått inspiration och idéer till nya lektionsupplägg som gör att jag kan stötta mina flerspråkiga elever på ett helt annat sätt. Och det är så häftigt att se när de lyckas i ämnet - och liksom växer med uppgiften, säger Lars Andersén.

Äldre studenter diskuterar en gruppuppgift.
Deltagaren Lars Andersén diskuterar en gruppuppgift som handlar om svenska språkets struktur och grammatikdidaktik i uppdragsutbildningen för svensklärare.

Om ämnet svenska som andraspråk (SVA)

Behovet av lärare med kompetens inom SVA är stort.

Ungefär var fjärde elev i den svenska grundskolan har ett annat modersmål än svenska och eleverna talar och skriver svenska på helt olika nivåer. Behovet av lärare med kompetens och behörighet att undervisa i svenska som andraspråk inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen är därför stort.

Svenska som andraspråk är ett eget skolämne i grundskolan. I gymnasieskolan kan elever läsa SVA som ett gymnasiegemensamt ämne. Till skillnad från ämnet svenska utgår SVA från ett andraspråksperspektiv, där undervisningen anpassas efter elevens språkliga bakgrund och erfarenheter. Syftet med SVA är att ge elever med annat modersmål möjlighet att utveckla sin svenska – både vardagsspråket och det mer avancerade skolspråket som krävs för att lyckas i skolan. Ämnet bidrar till både språkutveckling och kunskapsutveckling.

Det är rektorn som beslutar om en elev ska få undervisning i SVA i grundskolan, baserat på elevens behov, men hur behovet bedöms är inte närmare reglerat. I gymnasieskolan finns inga bestämmelser om behovsprövning.


Lärare som undervisar i utbildningsinsatsen

Så här går det till att skräddarsy uppdragsutbildning

Kontakt

Mejla uppdragsutbildning@liu.se och beskriv era förkunskaper och behov så återkommer en av våra projektledare till er för en första kontakt.

Behovsanalys

LiU:s projektledare hjälper er med en analys av ert behov av kompetensutveckling och matchar ihop er med rätt kompetens på LiU.

Offert och avtal

När ni kommit överens om innehåll, upplägg och tidsperiod så får ni ett kostnadsförslag. Därefter görs en skriftlig överenskommelse, och utbildningen kan starta.

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.