23 november 2020

Kunskapen om genetik och mutationer ökar ständigt. Samtidigt söker allt fler individer svar på svåra frågor kring ärftliga sjukdomar. Därför startar Linköpings universitet Sveriges första masterutbildning i genetisk vägledning hösten 2021.

Bild på flicka och dna-spiral
Fotograf: johner.se/Caiaimage

Klinisk genetik är ett område som växer snabbt och med det förväntningar på att kunskap om genetik och mutationer ska möjliggöra god hälsa för fler. Trots detta är den nya kunskapen ofta svår att tolka och hantera för individer och familjer med, eller med risk för, ärftliga sjukdomar. Efterfrågan på genetiska vägledare som kan informera och ge stöd åt patienter att fatta svåra beslut kring ärftliga sjukdomar är därför stor, men idag finns ingen sammanhållen utbildning inom området. Det kommer det nya masterprogrammet i genetisk vägledning att råda bot på.

Masterutbildningen blandar i sann tvärvetenskaplig anda både genetik, psykologi, samtalsmetodik och pedagogik. Den blir den första i sitt slag i Sverige. Målsättningen är att utbildningen, tillsammans med två års yrkeserfarenhet, ska ge möjlighet till europeisk certifiering som genetisk vägledare enligt riktlinjer från European Board of Medical Genetics (EBMG) – en kvalitetsstämpling som öppnar upp även för arbete utomlands. Hittills finns endast sex liknande utbildningar i Europa. Bild på programansvarig för masterprogrammet i genetisk vägledning.Rebecka Pestoff. Foto Anna Nilsen

– Det här är en utbildning som ligger i framkant och att få vara med och starta den är otroligt roligt, säger Rebecka Pestoff som är ansvarig för programmet, molekylärbiolog i grunden och även utbildad genetisk vägledare vid universitetet i Manchester.

Patientnära område

Efter utbildningen kan studenterna arbeta som genetiska vägledare på exempelvis specialistkliniker med att i team planera och genomföra genetiska utredningar. Det kan innebära att samla in information, göra släktträd och samarbeta med andra enheter och laboratorier både i Sverige och utomlands. En annan viktig del av arbetet är att förklara konsekvenserna av genetisk testning för patient, anhöriga och andra vårdgivare. Arbetet handlar också om att hjälpa individer att fatta välinformerade beslut kring sin hälsa och sjukdom, och mycket annat.

– Det kan röra sig om att identifiera riskerna för en individ att drabbas av ärftlig cancer och att informera om hur riskerna kan minimeras genom till exempel förebyggande operationer och kontroller. På så sätt är arbetet också mycket preventivt, säger Rebecka Pestoff. Bild på generiskt släktträdExempel på släktträd som används vid genetisk utredning

Masterprogrammet i genetisk vägledning startar hösten 2021. Ansökan till utbildningen kommer att kunna göras under våren 2021. Utbildningen ges i Linköping under två år med stora möjligheter till distansstudier. En av de sista terminerna genomförs som praktik på en klinisk genetisk avdelning. Undervisande lärare är såväl framstående forskare som kliniska experter.

Utbildningen vänder sig till personer som sedan tidigare har en kandidatexamen i relevant område inom biologi (till exempel genetik och biomedicin) eller omvårdnad (till exempel psykologi, sjuksköterska, arbetsterapeut och socionom) och som vill specialisera sig inom ett nytt, viktigt och patientnära område.

Senaste nytt från LiU

Kvinna som står bredvid ett träd.

26 miljoner till forskning om miljö och hållbarhet

Fem projekt vid LiU får pengar när Familjen Kamprads stiftelse delar ut medel till forskning som kan bidra till bättre miljö och bättre livskvalitet för äldre. Projekten vid Linköpings universitet handlar mycket om hållbarhet.

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.