23 november 2020

Kunskapen om genetik och mutationer ökar ständigt. Samtidigt söker allt fler individer svar på svåra frågor kring ärftliga sjukdomar. Därför startar Linköpings universitet Sveriges första masterutbildning i genetisk vägledning hösten 2021.

Bild på flicka och dna-spiral
Fotograf: johner.se/Caiaimage

Klinisk genetik är ett område som växer snabbt och med det förväntningar på att kunskap om genetik och mutationer ska möjliggöra god hälsa för fler. Trots detta är den nya kunskapen ofta svår att tolka och hantera för individer och familjer med, eller med risk för, ärftliga sjukdomar. Efterfrågan på genetiska vägledare som kan informera och ge stöd åt patienter att fatta svåra beslut kring ärftliga sjukdomar är därför stor, men idag finns ingen sammanhållen utbildning inom området. Det kommer det nya masterprogrammet i genetisk vägledning att råda bot på.

Masterutbildningen blandar i sann tvärvetenskaplig anda både genetik, psykologi, samtalsmetodik och pedagogik. Den blir den första i sitt slag i Sverige. Målsättningen är att utbildningen, tillsammans med två års yrkeserfarenhet, ska ge möjlighet till europeisk certifiering som genetisk vägledare enligt riktlinjer från European Board of Medical Genetics (EBMG) – en kvalitetsstämpling som öppnar upp även för arbete utomlands. Hittills finns endast sex liknande utbildningar i Europa. Bild på programansvarig för masterprogrammet i genetisk vägledning.Rebecka Pestoff. Foto Anna Nilsen

– Det här är en utbildning som ligger i framkant och att få vara med och starta den är otroligt roligt, säger Rebecka Pestoff som är ansvarig för programmet, molekylärbiolog i grunden och även utbildad genetisk vägledare vid universitetet i Manchester.

Patientnära område

Efter utbildningen kan studenterna arbeta som genetiska vägledare på exempelvis specialistkliniker med att i team planera och genomföra genetiska utredningar. Det kan innebära att samla in information, göra släktträd och samarbeta med andra enheter och laboratorier både i Sverige och utomlands. En annan viktig del av arbetet är att förklara konsekvenserna av genetisk testning för patient, anhöriga och andra vårdgivare. Arbetet handlar också om att hjälpa individer att fatta välinformerade beslut kring sin hälsa och sjukdom, och mycket annat.

– Det kan röra sig om att identifiera riskerna för en individ att drabbas av ärftlig cancer och att informera om hur riskerna kan minimeras genom till exempel förebyggande operationer och kontroller. På så sätt är arbetet också mycket preventivt, säger Rebecka Pestoff. Bild på generiskt släktträdExempel på släktträd som används vid genetisk utredning

Masterprogrammet i genetisk vägledning startar hösten 2021. Ansökan till utbildningen kommer att kunna göras under våren 2021. Utbildningen ges i Linköping under två år med stora möjligheter till distansstudier. En av de sista terminerna genomförs som praktik på en klinisk genetisk avdelning. Undervisande lärare är såväl framstående forskare som kliniska experter.

Utbildningen vänder sig till personer som sedan tidigare har en kandidatexamen i relevant område inom biologi (till exempel genetik och biomedicin) eller omvårdnad (till exempel psykologi, sjuksköterska, arbetsterapeut och socionom) och som vill specialisera sig inom ett nytt, viktigt och patientnära område.

Senaste nytt från LiU

Johan Niskanen, Ida Grundel och Kristina Trygg,

Över 63 miljoner i forskningsbidrag från Formas

Forskning om planering, återvinning och renovering inom byggsektorn får stora bidrag från det statliga forskningsrådet Formas. Sammanlagt får sju projekt dela på drygt 63 miljoner kronor.

Haqqi Bahram, forskare vid REMESO.

Komplexa och bestående konsekvenser av statslöshet

En statslös person är inte medborgare i något land. Men fenomenet statslöshet rymmer så mycket mer än denna juridiska definition. I sin doktorsavhandling belyser Haqqi Bahram komplexiteten i att leva som statslös.

Flod mellan berg.

Floder och bäckar frigör forntida kol till atmosfären

Vattendrag frigör markkol som kan vara tusentals år gammalt och släpper ut det i atmosfären. Resultaten går tvärtemot den rådande uppfattningen att det främst är kol från nyligen nedbrutet organiskt material som avges från vattendragen.