05 april 2023

Det persiska nyåret, Nouruz, firades den 21 mars i Ljusgården vid Institutionen för datavetenskap (IDA) med ett festligt fika uppdukat av doktorander från Iran. 
  

Mingel kring bord med persiska rätter
Årets uppdukade festbord och mingel i Ljusgården Fotograf: Mariam Kamkar

Det persiska nyåret Nouruz firas i samband med vårdagjämningen den 21 mars. Firandet, som är icke-religiöst, kan spåras så långt tillbaka som till 800-talet före Kristus enligt Institutet för språk och folkminnen. År 2010 erkände FN:s generalförsamling dagen som "The International Day of Nouruz" och beskriver Nouruz som "en vårhögtid av persiskt ursprung som firats i mer än tre tusen år". Liksom det västerländska nyåret symboliserar högtiden pånyttfödelse. Nouruz betyder också just 'ny dag'.

Tradition vid institutionen

Sedan mer än ett decennium tillbaka så firas det persiska nyåret vid IDA, med undantag för pandemiåren 2020 till 2022. Det är doktorander från Iran som bjuder in bland andra sina handledare till ett festligt fika. I årets fest deltog doktorander, handledare, lärare, administrativ personal, prefekt och proprefekter.

- Det var ett värdigt firande i vår internationella miljö, säger Mariam Kamkar, professor emerita vid IDA, som liksom handledarna uppskattade det varma engagemanget från doktoranderna. Samlingen och dukningen väckte intresse även från personal som råkade passera Ljusgården och då stannade till för att delta i högtiden. 

Sju ting på bokstaven SPersiska rätter på ett långbordÅrets festbord Foto Alireza Mohammadinodooshan

En speciell festsed som ännu lever kvar är att man placerar sju ting som börjar på bokstaven S på sitt festbord. De sju tingen representerade ursprungligen olika gudomliga entiteter:

  • Sabzeh | Vete eller linsgroddar som växer i en skål. Symboliserar återfödelse och naturens återuppvaknande.
  • Samanoo | En söt pudding gjord av vetegroddar / påminner om Memma
    Symboliserar välstånd och överflöd.
  • Senjed | Den torkade frukten från Silverbuske (elaeagnus angustifolia)
    Symboliserar kärlek.
  • Seer | Vitlök
    Symboliserar medicin och hälsa.
  • Somáq |Sumak
    En syrlig krydda som symboliserar soluppgången.
  • Seeb | Äpplen
    Symboliserar skönhet och hälsa.
  • Serkeh | Vinäger
    Symboliserar ålder och tålamod.

Persiska rätter uppdukade på ett långbordÅrets festbord Foto Alireza Mohammadinodooshan



Över tid har olika tillägg och justeringar skett av vad som ska finnas med på bordet, till exempel:

  • Sonbol | Hyacintblomma
    Symboliserar vårens ankomst.
  • Tokhmemorgh | Dekorerade ägg
    Symboliserar fertilitet.
  • Sekkeh | Mynt
    Symboliserar välstånd och rikedom.
  • Mahi | En skål med guldfiskar
    Symboliserar livet.
  • Ayeneh | Spegel
    Symboliserar reflektion och sanningen.
  • Sham | Ljus
    Symboliserar elden.
  • Kétab Shéer | Diktsamling
    En bok med något av de främsta persiska litterära verken, oftast dikter från Háfez eller Ferdousi. Symboliserar välsignelse och visdom.



 Enligt Institutet för språk och folkminnen bygger denna festsed på tanken att man genom ett symboliskt överflöd frammanar mer av samma vara under resten av året. 

Om institutionen

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.