Hem

Doktorander vid IDA bjöd in till persiskt nyårsfirande

05 april 2023

Marie Beckman

Det persiska nyåret, Nouruz, firades den 21 mars i Ljusgården vid Institutionen för datavetenskap (IDA) med ett festligt fika uppdukat av doktorander från Iran. 
  

Mingel kring bord med persiska rätter Fotograf: Mariam Kamkar

Det persiska nyåret Nouruz firas i samband med vårdagjämningen den 21 mars. Firandet, som är icke-religiöst, kan spåras så långt tillbaka som till 800-talet före Kristus enligt Institutet för språk och folkminnen. År 2010 erkände FN:s generalförsamling dagen som "The International Day of Nouruz" och beskriver Nouruz som "en vårhögtid av persiskt ursprung som firats i mer än tre tusen år". Liksom det västerländska nyåret symboliserar högtiden pånyttfödelse. Nouruz betyder också just 'ny dag'.

Tradition vid institutionen

Sedan mer än ett decennium tillbaka så firas det persiska nyåret vid IDA, med undantag för pandemiåren 2020 till 2022. Det är doktorander från Iran som bjuder in bland andra sina handledare till ett festligt fika. I årets fest deltog doktorander, handledare, lärare, administrativ personal, prefekt och proprefekter.

- Det var ett värdigt firande i vår internationella miljö, säger Mariam Kamkar, professor emerita vid IDA, som liksom handledarna uppskattade det varma engagemanget från doktoranderna. Samlingen och dukningen väckte intresse även från personal som råkade passera Ljusgården och då stannade till för att delta i högtiden.

Sju ting på bokstaven SPersiska rätter på ett långbordÅrets festbord Foto Alireza Mohammadinodooshan

En speciell festsed som ännu lever kvar är att man placerar sju ting som börjar på bokstaven S på sitt festbord. De sju tingen representerade ursprungligen olika gudomliga entiteter:

  • Sabzeh | Vete eller linsgroddar som växer i en skål. Symboliserar återfödelse och naturens återuppvaknande.
  • Samanoo | En söt pudding gjord av vetegroddar / påminner om Memma
    Symboliserar välstånd och överflöd.
  • Senjed | Den torkade frukten från Silverbuske (elaeagnus angustifolia)
    Symboliserar kärlek.
  • Seer | Vitlök
    Symboliserar medicin och hälsa.
  • Somáq |Sumak
    En syrlig krydda som symboliserar soluppgången.
  • Seeb | Äpplen
    Symboliserar skönhet och hälsa.
  • Serkeh | Vinäger
    Symboliserar ålder och tålamod.

Persiska rätter uppdukade på ett långbordÅrets festbord Foto Alireza Mohammadinodooshan



Över tid har olika tillägg och justeringar skett av vad som ska finnas med på bordet, till exempel:

  • Sonbol | Hyacintblomma
    Symboliserar vårens ankomst.
  • Tokhmemorgh | Dekorerade ägg
    Symboliserar fertilitet.
  • Sekkeh | Mynt
    Symboliserar välstånd och rikedom.
  • Mahi | En skål med guldfiskar
    Symboliserar livet.
  • Ayeneh | Spegel
    Symboliserar reflektion och sanningen.
  • Sham | Ljus
    Symboliserar elden.
  • Kétab Shéer | Diktsamling
    En bok med något av de främsta persiska litterära verken, oftast dikter från Háfez eller Ferdousi. Symboliserar välsignelse och visdom.



 Enligt Institutet för språk och folkminnen bygger denna festsed på tanken att man genom ett symboliskt överflöd frammanar mer av samma vara under resten av året.

Om institutionen

Föreställer E-huset på Campus Valla.

Institutionen för datavetenskap (IDA)

En av de största datavetenskapliga institutionerna i norra Europa med forskning och utbildning inom AI, människa-datorinteraktion, programvaruteknik och datorsystem, och data science. Verksamheten är inriktad mot både teknisk och filosofisk fakultet.

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Antalet behöriga sökande till höstens utbildningar ökade med över 15 procent sen 2025 och när nu första antagningen är klar har andelen antagna till Linköpings...
Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.
En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.