– Idag är miljöfrågorna en del av oss och vi människor är en del av miljön. Naturen är i oss och vi i den. Det menar Cecilia Åsberg, professor i genus, natur och kultur på LiU, och en av föreläsarna på samverkansdagen.
Hon gav en historisk tillbakablick på synen på humaniora och miljö och hur dagens utveckling kräver nya infallsvinklar och idéer för att lösa de klimat- och miljöproblem världen står inför. I sin forskning fokuserar hon på miljöhumaniora som bland annat handlar om att människa och miljö – som klimatförändringar, artutrotning, föroreningar och exploatering – bäst förstås i relation till varandra, snarare än var för sig. Hon talade om en ny humaniora där människan är en del av en icke-mänsklig värld som inkluderar alltifrån alger, växter och andra däggdjur, till ekosystem och hav.
Tänk, känn och agera hållbart
– Vi behöver fler dimensioner i vårt kunskapssökande kring en hållbar livsstil, poängterade hon.
Vad menas då med hållbarhet? Cecilia Åsberg hänvisade till Brundtlandskommissionens definition från 1987 som slår fast att hållbarhet är ”utveckling som möter behoven av idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.
– Det finns redan en mängd hållbara sätt att tänka, känna, handla och vara på. Nu är det på tiden att vi sätter dom i bruk, sa Cecilia Åsberg.
Ett sätt att agera är genom att titta på vad vi har på vår mattallrik. Louise Ridderström, projektledare och verksamhetsledare för Östgötamat, talade om vad vi kan göra som enskilda personer.
– Hur vill vi att maten ska odlas och produceras? Har vi i längden råd att inte använda svensk arbetskraft i vår matproduktion, frågade hon sig.
Varannan tugga är importerad
Under ett helt liv får svensken i sig 70 ton mat och dryck.
– Om alla åt som vi skulle vi behöva fyra jordklot. Samtidigt ligger självförsörjningsgraden av mat i Sverige bara på 55 procent. Varannan tugga är alltså importerad. Om det blev stopp i transporterna utifrån skulle våra butiker vara tomma på tre dagar.
Här går det att påverka, exempelvis genom att gynna svenskt och lokalproducerat, framhöll Louise Ridderström. Sverige skulle då kunna komma upp i en högre självförsörjningsgrad, ja kanske till och med producera mat till andra delar av världen som på grund av klimatförändringarna inte längre kan odla i samma utsträckning som tidigare.
– Vi kan odla mer grönsaker i Sverige om vi tänker innovativt och utanför boxen. Till exempel genom att ta tillvara spillvärme som kan användas i växthus.
Andra fördelar med att äta lokalproducerat och svenskt är bland annat att den biologiska mångfalden ökar, de öppna landskapen blir kvar och att det lokala näringslivet stärks.
I sin trendspaning konstaterade Louise Ridderström att vi till viss del är på rätt väg.
– Konsumtionen av lokal mat ökar, köttproduktionen går ner och fler väljer svenskt kött och de vegetariska alternativen blir fler. Se bara upp med vad det är i vegofärsen och andra vegetariska förpackningar. Sojabönor från Sydamerika är kanske inte det mest klimatsmarta.
Planering och byggande för en hållbar livsstil
Under samverkansdagen presenterades också Ebbepark, ett nytt innerstadsområde i Linköping som bygger på en hållbar livsstil i allt från planering och projektering till Foto Christian Ekstrand produktion och boende.
– Våra värdeord är Share, Dare och Care, berättade Robert Bäckström, projektledare för Stångåstadens nyproduktion i Ebbepark.
Share handlar om att exempelvis dela prylar, fordon och lokaler, liksom att utbyta idéer, erfarenheter och kunskap. Dare handlar om att våga skapa och testa nya innovationer och lösningar, Care om att värna om hållbart byggande och livsstilen i området.
– Vi vill bygga så att det blir lätt att göra rätt, sa Robert Bäckström och nämnde som exempel generösa utrymmen för cyklar, laddplatser och bra avfallshantering.
– Vi tar också hjälp av visualisering. Till exempel en app där det går att hålla koll på sin förbrukning av kallvatten, varmvatten och el och på så vis se vad som går att påverka och förändra i ens vardagsliv.
Samverkansdagen är ett årligen återkommande arrangemang där forskare och praktiker lyfter fram dagsaktuella frågor. Dagen arrangerades av Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid LiU och Linköpings kommun. Brita Hermelin, vetenskaplig ledare på CKS, var dagens moderator.
