25 augusti 2025

En självkörande traktor med utbytbara batterier som också går att använda till gårdens elförsörjning. Arvid Örde har tagit sin Drever 120 längre än han kunde tro.

Bild på självkörande traktor och människor.
Den självkörande traktorn Drever 120.  Fotograf: Ulrik Svedin
porträtt av man.
Arvid Örde, grundare av Traktorarvid
Han är övertygad om att självkörande traktorer är framtiden. Och att eldrift blir ett viktigt alternativ till fossila bränslen.

− Är det någonstans man ska försöka att ta bort fossila bränslen så är det där det går som tyngst. Att dra något genom jorden är väldigt energikrävande, säger han och tillägger:

− Man har ju suttit och kört en del traktor genom åren. Har traktorn GPS-funktioner så sköter den sig själv till stor del, redan i dagsläget. Med jordbearbetning och de mer monotona arbetsuppgifterna, då sitter man ofta och åker med ganska långa sträckor.

Arvid Örde är uppvuxen på en gård med grisuppfödning och har en lantmästarutbildning från SLU. Han har också jobbat som driftledare på Jälla naturbruksgymnasium i Uppsala.

Arbetsintensiva perioder

Företaget Traktorarvid började som ett fritidsprojekt och har nu utvecklats till ett avancerat teknikföretag med fyra anställda och ett innovationsstöd på sju miljoner kronor från Jordbruksverket. Trenden i jordbruket har länge gått mot allt större traktorer med större arbetskapacitet, menar Arvid Örde. Det kan handla om traktorer på 400–500 hästkrafter.

− För att få lönsamhet behöver de stora jordbruken dessa jättemaskiner. Under korta perioder på våren och hösten är det väldigt arbetsintensivt. Min tanke är att man med en självgående traktor inte kommer att vara lika beroende av en förares arbetstid. Dessutom tar du bort kostnaden för fossila bränslen, och kan slippa några av de mest monotona uppgifterna på åkern, säger Arvid Örde.

Köpte elmotorer

Han köpte fyra begagnade elmotorer från en eldriven skogsmaskin. Och så började han att experimentera och förverkliga tankar som han burit på länge. Idén med batteriet på ett vagnliknande fordon med låg tyngdpunkt är ett system som löser flera problem samtidigt.

Bild på självkörande traktor och människor.
− Elmotorer och automatik har öppnat ett fönster för att göra något eget och något helt nytt. Tanken med Drever 120 är en mindre traktor som man programmerar och sedan bogserar ut på åkern. Du kan hela tiden övervaka traktorns körning via kameror och sensorer. Traktorn har alltid två batterier. Ett som står och laddar, och ett för själva driften.

När man inte använder traktorn − på vintern − så kan man ha batterierna till att lagra elektricitet för att jämna ut topparna i elförbrukningen.

Energin går rakt ut i
motorn och ner i jorden

Drever 120 har en motor kopplad till varje hjul. Det är den stora fördelen med eldrift: Litet energispill och nya möjligheter att fördela kraften.

− Energin går rakt ut i motorn och ner i jorden. Så lite som möjligt omvandlas till värme och försvinner. Man kan också fördela kraften på varje hjul och manövrera traktorn smidigt.

Traktorn är försedd med kameror och sensorer som både kan upptäcka hinder och dokumentera hela körningen på åkern. Arvid Örde har samarbetat med flera olika företag för att ta fram teknik som passar, bland annat Dyno robotics i Linköping.

Större odling

− Automatiken behöver trimmas in och tränas på att känna igen saker som kan uppstå och vad den ska stanna för. Jag tror att den kommer att lämpa sig för större odling, till exempel vetefält.

Naturligtvis finns det begränsningar med en självgående eltraktor. Det sticker inte Arvid Örde under stol med:

− Dragkraften är mindre. Den här traktorn är ju inte lika kraftfull som de största dieseldrivna, Men den är heller inte så tung och leder inte till lika mycket markpackning. I framtiden kommer det nog vara nödvändigt att hitta en gyllene medelväg här och väga olika för- och nackdelar mot varandra.

Samverkan med Agtech Sweden

Arvid Örde ser ljust på framtiden. Flera traktorer ska nu tillverkas för försäljning samtidigt utvecklingen av systemet går vidare. Bland annat samverkar Agtech Sweden vid Linköpings universitet med Traktorarvid.

Bild på tre män som diskuterar.
Per Frankelius, biträdande professor vid LiU och verksamhetsledare för Agtech Sweden diskuterar robotik och självkörande traktorer med Arvid Örde, Traktorarvid, och konsulten Nils Hedner från Dyno Robotics.Fotograf: Ulrik Svedin
Det handlar om utveckling av sensorsystemet ”Stone-sniffer”, som man ska kunna placera på redskap och som ska kunna upptäcka och dokumentera var det finns stenar i marken, med koordinater så att det går att hitta platsen och ta bort dem.

− Vi har flera utvecklingsprojekt på gång som vi tror kommer att vara användbara i jordbruket, även där man inte kör med autonoma fordon, säger Arvid Örde.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Lina Lago tittar upp mot kameran.

Pandemin gjorde det omöjliga möjligt i skolan

Även om coronapandemin innebar stora utmaningar för skolbarn med bland annat autism och ADHD fanns det även positiva sidor. Många föräldrar märkte att skolan plötsligt gjorde anpassningar som förut ansetts omöjliga. Det visar en ny studie från LiU.

Drönare mott grön himmel

LiU startar nationell pilot på masternivå inom försvarsinnovation

LiU utvecklar i samverkan med Försvarshögskolan ett nytt utbildningskoncept inom försvarsinnovation för studenter på masternivå. Syftet är att stärka Sveriges försvar genom att engagera studenter i tvärdisciplinära projekt.

Två personer sitter i en trapp.

Kunskap och bildning i nya Strimman

Hösten är här – precis som Strimman. Den nya säsongen sätter fokus på kunskap och bildning i vår tid och det blir åter samtal på Huvudbiblioteket i Linköping.