Agtech Sweden

Vi ser innovativa miljöer växa fram runt om i världen. Det handlar om både kollektiva miljöer och om enskilda företag som skapar sin egen innovationsmiljö, ibland i form av byggnader kallade ”innovation centers”.

Baserat på människans behov kommer i detta projekt att konkretiseras ett antal kriterier på fysiska miljöer för att stödja innovativa processer. Metoden inkluderar studier av agtech-relaterade miljöer som vi med facit i hand vet har genererat innovation – men också intressanta miljöer från andra sektorer.

Exempel på begrepp vi använder i analysen är moodboard, som beskriver stämningen eller känslan hos en plats eller i en rumsmiljö.​ Då vi definierar innovation som både utveckling (av något principiellt nytt) och insteg på marknader kommer vi inte bara studera miljöer som stödjer utveckling utan också miljöer som stödjer insteg. Det sistnämnda kan handla om inspirerande miljöer där nya produkter och koncept visualiseras med aptitlig inredning och modern teknik. Vi beaktar också temporära miljöer såsom montrar på mässor.

Projektet drivs av House by Stark AB, Väderstad, Sankt Kors Fastighets och Linköpings universitet.​

Det här projektet handlar om att utveckla ny kunskap om hur olika spektrala signaturer relaterar till faktiska fenomen hos gröda eller jord och att sedan, baserat på dessa nya kunskaper, utveckla idéer till nya konkreta tjänster för lantbrukare och rådgivare.

Projektets upplägg är att använda artificiell intelligens och machine learning för att definiera optimala samband mellan data av olika typer, exempelvis radiometrisk sensordata från satelliter eller drönare, markdata, väderdata samt jordbruksdata. Slutresultatet ska bli förbättrade beslutsstöd tillgängliga via Hushållningssällskapets befintliga beslutsstödsportal markkartering.se.

Dessa beslutsstöd skapas genom att markens förhållanden och grödans vitalitet kontinuerligt kan övervakas. Projektet är ett samarbete mellan Hushållningssällskapet Östergötland, Linköpings universitet, "testpiloter" och "bollplank" i form av lantbruksföretag, Hushållningssällskapet Skåne, T-Kartor m.fl.

Det vore gynnsamt för jordbruket om man kunde öka förädlingsvärdet av spannmål. Det gäller inte minst stärkelse- och havrebaserade produkter.

Frågor i projektet

• Vilka användningsområden finns för olika produkter?
• Vilka är de mest intressanta potentiella köparna?
• Vad efterfrågar de egentligen?
• Vilka möjligheter finns för Sverige att möta efterfrågan genom ny teknik?
• Hur går vi smartast från potentiell affärsmöjlighet till verklig affär och får med oss hela förädlingskedjan?
  
  

Inom ramen för projektet ska också de framträdande påverkansfaktorerna för protein och falltal analyseras, inte minst hur transporter och framförallt lagring/torkning sker idag och skulle kunna ske i framtiden. Projektet är ett samarbete mellan Lantmännen och Linköpings universitet.

Att bestämma könet på ägg i tidigt skede har länge efterfrågats. Men ingen har ännu tagit fram en kommersialiserad lösning för sortering av befruktade dag-gamla ägg. Det här projektet handlade om att försöka realisera den visionen.

Samarbete med Nederländerna
I exempelvis Nederländerna pågår forskningsprojekt rörande sensorer för analys av olika faktorer inom fjäderfäbranschen – inte minst äggnäringen. I Östergötland finns många företag i just äggnäringen och Region Östergötland har passande nog etablerat ett samarbete med Poultry Expertise Center i Food Valley i Nederländerna.

Använder gassensorer
Ingen har ännu tagit fram en kommersialiserad lösning för sortering av befruktade dag-gamla ägg. Teamet valde att angripa problemet på ett nytt sätt, nämligen med gassensorer. I projektet medverkar Linköpings universitet och branschorganisationen Svenska Ägg. Även Vreta Kluster AB och Swedfarm AB har roller i projektet.

Flygteknikföretaget Saab har uppfunnit ett nytt högeffektivt och hydrauliskt flexibelt ställdon (HILA) som i framtiden skulle kunna användas också för jordbruksmaskiner.

Behov av flexibla maskiner
Inom området fältmaskiner i jordbruket har man sedan 1700-talet intresserat sig för såmaskiner med olika skepnader såsom olika radavstånd anpassade till gröda eller odlingsfilosofi. Det finns idag också behov av flexibla maskiner som också är breda nog för att uppnå hög produktivitet. I sådana maskiner behövs förstklassiga ställdon.

Möjliggör snabb förflyttning
HILA-principen kan förenklat beskrivas som när två händer halar in ett rep. Den möjliggör mycket långa slaglängder och breda maskiner. Ställdonet kan exempelvis möjliggöra hopfällning med låg tyngdpunkt för att snabbt kunna förflytta sig mellan åkerfält.

Projektidén är att skapa en demonstrator av denna ur flygteknikens sprungna uppfinning. Målet är att på sikt bygga en försöksmaskin, dvs. en mindre maskin att använda vid odlingsförsök. I projektet ingår att föra dialoger med potentiella samarbetspartners i jordbruksbranschen. I projektgruppen ingår Linköpings universitet, Hushållningssällskapet och Saab.

Data är kung, säger man. Men att på ett effektivt och robust sätt producera och dra nytta av data är lättare sagt än gjort. Dock är det en förutsättning om man vill realisera visioner om exempelvis artificiell intelligens och maskininlärning.

Öppen standard
Data måste lagras säkert, så de inte förstörs eller sprids till obehöriga, struktureras så man hittar i en snabbt växande datamängd och visualiseras. Detta görs delvis idag av många aktörer. Problemet är att alla gör det på sitt sätt. Det behövs en öppen standard.

En möjliggörare är en flexibel och kostnadseffektiv infrastruktur för datainsamling. Denna innefattar både fältmässig teknik som inte kräver strömförsörjning eller frekventa batteribyten samt en kommunikationslänk som täcker ett normalt lantbruk och som minimerar löpande licenskostnader.

Utvecklas i samarbete med lantbrukare
Målet med detta projekt är bland annat att utveckla en kabelfri och licensfri lösning som är förberedd för framtidens behov av datainsamling. I projektet ingår att bygga demonstratorer i samarbete med rådgivare och slutanvändare. Projektet drivs av Linköpings universitet i samarbete med lantbrukare och andra aktörer. Som inspiration används erfarenheter av teknik som är utvecklad för att skydda noshörningar i Afrika mot tjuvjägare.