Agtech Sweden

Bilden visar ett system för satellitbaserad utportionering av flytande gödsel.
Bilden visar ett system för satellitbaserad utportionering av flytande gödsel. Fotograf: W.G. Hoogterp

Initiativet Agtech Sweden syftar till att etablera en innovationsmiljö för morgondagens lantbruk, med fokus på sensorer, digitalteknik, AI och sakernas internet.

Initiativet Agtech Sweden (tidigare Agtech 2030), som ska bidra till att göra Sverige världsledande inom utvalda jordbruksteknologiområden, är ett Vinnväxt-program. Tidsplanen är 10 år och den planerade budgeten ligger i nivån 200 miljoner kronor.

Bakom initiativet finns idag ca 100 olika organisationer, däribland Region Östergötland, Hushållningssällskapet, Vreta Kluster, Linköping Science Park, Visual Sweden och AgroÖst. Linköpings universitet och Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) är initiativets värdorganisation.

Syftet är att skapa en inkluderande innovationsmiljö som genererar betydande teknik-, affärs- och kompetensutveckling samt ny kunskap inom lantbruksteknik. Fokus är nya koncept baserade på t.ex. sensorer, digitalteknik och mekanik men också på nya samarbeten och sätt att göra affärer.

Vision

Lantbruket är förstås central för vår matförsörjning och det är viktigt att den ständigt utvecklas med ny teknik.
Fotograf Smart Agtech

 

År 2030 är Östergötland med angränsande områden en av världens mest framstående regioner inom jordbruksteknologi – agtech. Regionen utmärker sig genom att locka en hög andel globala investeringar inom jordbruksrelaterad teknologi, ett framgångsrikt nyföretagande, tillämpad spetsforskning i täta nätverk mellan forskningsinstitutioner och näringsliv, storsatsande techföretag med internationella framgångar, högteknologiska och högavkastande jordbruksföretag som genom användning av disruptiv teknologi och nya affärsmodeller bidrar till att lösa globala hållbarhetsmål – samt en offentlig sektor som genom framsynt agerande påskyndar innovationer och bidrar till hållbar utveckling. Visionen inkluderar nya sätt att förädla spannmålsprodukter (nära primärproduktionen) liksom teknologisk korskoppling med t.ex. skogsbranschen.


Visionen uppnås genom att skapa en unik, stark, inkluderande och jämställd innovationsmiljö som lyckas samla resurser och kompetenser som speglar ett flertal regionalt utpräglade styrkor. Östergötland är en gynnsam plattform i kraft av sin position som en av Sveriges starkaste jordbruksregioner i kombination med regionens tyngd inom forskning om innovation, teknik, hållbar utveckling och management samt genom industriell kapacitet.

Följ Agtech Sweden's sociala medier

Instagram

@agtechsweden

Facebook

@Agtech Sweden

Linkedin

@Agtech Sweden

Kontaktpersoner

Seminarieserie, Lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld

Fotograf: Arrangörer: SmartAgri, Cyberly och Agtech Sweden

Del 5, Hårdvara och mjukvara - hur skyddar vi oss mot stöld och sabotage?

Lantbruket har allt att vinna på att använda smart digitalteknik för att förbättra produktiviteten, stärka arbetsmiljön och få mer betalt för olika produkter. Men samtidigt måste vi tänka på att digitalteknik kan bli föremål för stöld och sabotage. Det gäller både fysisk utrustning och digitala data som finns lokalt i systemen eller i ”molnet”.
Under detta lunchseminarium kommer vi diskutera hur man kan göra för att skydda sig mot stöld och sabotage både när det gäller hårdvara och mjukvara. Tre personer gör inspel i frågan.

  • Jörgen Skarin, Verksamhetsutvecklare vid Regionalt Cybercrime Center inom Polisen
  • Richard Bogren, försäljningschef mot Lantbruk, Länsförsäkringar Skaraborg
  • Daniel Carlsson, Precision AG/Farmsight Specialist hos Åhmans traktorcentrum

Del 4 och 3

Fotograf: Arrangörer: SmartAgri, Cyberly och Agtech Sweden

Del 4, Ny lagstiftning för livsmedelsproducenter

Cyberly och Teknikföretagen bjuder på en introduktion till ny lagstiftning som ställer krav på säkerhet i nätverk och informationssystem – NIS 2 och Cybersäkerhetsakten (CRA) som ska implementeras detta år. Konsekvenserna för den som inte känner till, och följer reglerna, kan bli stora. Bötesbelopp i likhet med de vi numera känner igen från GDPR-sammanhang kan påföras, liksom personligt ansvar för företagsledning. I den nya lagstiftningen omfattas även hela livsmedelskedjan. Nyligen landade förslaget till hur NIS2 ska genomföras i svensk lag på regeringens bord och enligt den ska den nya lagen börja gälla från årsskiftet.Vi som arrangerar det hela är de tre plattformarna Cyberly, SmartAgri och Agtech Sweden.

Fotograf: Arrangörer: SmartAgri, Cyberly och Agtech Sweden

Del 3, Grundläggande cyberhygien - vart börjar jag?

Cyber och informationssäkerhet kan låta avancerat, men faktum är att grunden är enkel och börjar med din personliga cyberhygien. Precis som att du inte håller upp dörren till lokalerna för vem som helst bara för att den har en gul väst på sig, så gläntar du inte på dörren till digitala utrymmen genom lätta lösenord på postit-lappar.

Men människor gör misstag och vi företagare får göra vårt bästa för att skydda våra medarbetare och våra företag. Numera är cyberattacker inte ovanliga och det är sällan som den drabbade är det direkta målet. Men ett mindre företag kan lätt slås ut då en leverantör faller och data går förlorade. Eller för att man helt enkelt inte kan fakturera på flera dagar.

Precis som vi låser och larmar våra maskiner och våra lokaler ska vi göra även med våra digitala tillgångar. Alla behöver inte ha tillgång till allting, alltid. Och när det ändå råkar bli fel eller någon har tagit sig in, så har vi en checklista för hur vi hanterar även den akuta situationen i den digitala världen. Handfasta tips utlovas! Lyssna till Joanna Sjölander, Klusterledare Cyberly, Linköping Science Park.

Del 2 och 1

Fotograf: Arrangörer: SmartAgri, Cyberly och Agtech Sweden

Del 2,Cyberrisker - vad kan drabba mig som lantbrukare?

Vi lever i en värld där andelen brott inom vår IT & informationsstruktur ökar. Vad är det som kan hända och hur drabbar det mig som enskild lantbrukare/företagare? Vi kommer under det här tillfället lyfta exempel på vad som hänt eller varit nära att hända, samt vilka konsekvenser det kan innebära.

Matproduktion är bärande för vår överlevnad och är därför strategiskt viktigt för samhället. På grund av detta är lantbruket utsatt för cyberhot från såväl länder med onda avsikter som enskilda brottsutövare. Redan har USA drabbats av allvarliga cyberattacker mot matproduktionen och i Sverige har både exempelvis Lantmännen och Coop drabbats. Också för den enskilde lantbrukaren är störningar av digital teknik en allvarlig sak som måste förebyggas och hanteras på bästa sätt.

Fotograf: Arrangörer: SmartAgri, Cyberly och Agtech Sweden

Del 1, Cybersäkerhet - varför är det en ödesfråga?

Lantbruket har idag kommit att bli oerhört framgångsrikt, inte minst tack vare digital teknik.

Under det här lunchseminariet inleder vi med frågan var lantbruket egentligen står när det gäller digitalisering. Vi ställer också frågan vilken roll lantbrukaren har i Sveriges livsmedelsförsörjning och försvar. Men sedan tänker vi fokusera på vilka cyberhot och andra säkerhetsrisker som finns i samhället i stort – och särskilt i lantbruket.

Det är nämligen så att lantbruket av flera skäl är en måltavla när det gäller cyberattacker. Då detta är så strategiskt allvarligt hävdar vi att det är viktigt att samarbeta mellan försvaret och civilsamhället. Vi vill ju fortsätta digitaliseringen men göra det på säkrast möjligaste sätt. Karolina Muhrman och Per Frankelius, Organisations- respektive innovationsledare i Agtech Sweden, inleder och sedan följer två huvudtalare, nämligen Patrik Sandgren, Ansvarig för Forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen och därefter Mattias Elfström, Överstelöjtnant i Försvarsmakten.

Projekt inom Agtech Sweden

Detektion och hantering av rapsbaggar

Idag används ofta kemiska bekämpningsmedel mot angrepp från rapsbaggar, vilket dock inte är tillåtet vid KRAV-certifiering. Det finns även risk för att nuvarande aktiva substanser i de kemiska preparaten kommer förbjudas också inom konventionell odling. Därför föreligger ett behov av innovationer, vid sidan av kemiska bekämpningsmedel, som kan bidra till att begränsa skadorna.

Projektet syftar till att inventera och utveckla metoder för detektering av rapsbaggar samt att inventera metoder för hantering av dem. Det handlar alltså om detektion, prevention och prediktion, samt kontroll vid utbrott. Projektet innefattar pilottester av möjliga detekteringslösningar t.ex. baserat på ljud och uppkopplade kameror. Det innefattar också en undersökning av lantbrukares önskemål och behov samt identifiering av metoder för prevention och kontroll.

Projektet utgör ett samarbete mellan Lovang Lantbrukskonsult och Linköpings universitet och inkluderar testpiloter och referenspersoner från t.ex. Agrotec (Rotenbergs Säteri), Tolefors gård, Växtab, Lind Södergård, Frö- och Oljeväxtodlarna, Svensk Raps och Boberg. Vid universitetet medverkar biologer, sensorexperter och ekonomer – såväl forskare som studenter.
Johanna Orsholm, Uno Wennergren och Axel Lagerfelt.
Johanna Orsholm, Uno Wennergren och Axel Lagerfelt.

Kontaktpersoner för projektet

Projekt inom Agtech Sweden

Fotograf: Aerial Archives / Alamy Stock Ph / Deere & Co, P. Frankelius

Fysiska miljöer som främjar innovativa processer

Vi ser innovativa miljöer växa fram runt om i världen. Det handlar om både kollektiva miljöer och om enskilda företag som skapar sin egen innovationsmiljö, ibland i form av byggnader kallade ”innovation centers”.

Baserat på människans behov kommer i detta projekt att konkretiseras ett antal kriterier på fysiska miljöer för att stödja innovativa processer. Metoden inkluderar studier av agtech-relaterade miljöer som vi med facit i hand vet har genererat innovation – men också intressanta miljöer från andra sektorer.

Exempel på begrepp vi använder i analysen är moodboard, som beskriver stämningen eller känslan hos en plats eller i en rumsmiljö.​ Då vi definierar innovation som både utveckling (av något principiellt nytt) och insteg på marknader kommer vi inte bara studera miljöer som stödjer utveckling utan också miljöer som stödjer insteg. Det sistnämnda kan handla om inspirerande miljöer där nya produkter och koncept visualiseras med aptitlig inredning och modern teknik. Vi beaktar också temporära miljöer såsom montrar på mässor.

Projektet drivs av House by Stark AB, Väderstad, Sankt Kors Fastighets och Linköpings universitet.​

Optimerad odling genom nya spektrala vitalitetsmätningar

Det här projektet handlar om att utveckla ny kunskap om hur olika spektrala signaturer relaterar till faktiska fenomen hos gröda eller jord och att sedan, baserat på dessa nya kunskaper, utveckla idéer till nya konkreta tjänster för lantbrukare och rådgivare.

Projektets upplägg är att använda artificiell intelligens och machine learning för att definiera optimala samband mellan data av olika typer, exempelvis radiometrisk sensordata från satelliter eller drönare, markdata, väderdata samt jordbruksdata. Slutresultatet ska bli förbättrade beslutsstöd tillgängliga via Hushållningssällskapets befintliga beslutsstödsportal markkartering.se.

Dessa beslutsstöd skapas genom att markens förhållanden och grödans vitalitet kontinuerligt kan övervakas. Projektet är ett samarbete mellan Hushållningssällskapet Östergötland, Linköpings universitet, "testpiloter" och "bollplank" i form av lantbruksföretag, Hushållningssällskapet Skåne, T-Kartor m.fl.

Fotograf: P. Frankelius

Ökat förädlingsvärde på stärkelse och spannmålsproteinmarknaden

Det vore gynnsamt för jordbruket om man kunde öka förädlingsvärdet av spannmål. Det gäller inte minst stärkelse- och havrebaserade produkter.

Frågor i projektet

  • Vilka användningsområden finns för olika produkter?
  • Vilka är de mest intressanta potentiella köparna?
  • Vad efterfrågar de egentligen?
  • Vilka möjligheter finns för Sverige att möta efterfrågan genom ny teknik?
  • Hur går vi smartast från potentiell affärsmöjlighet till verklig affär och får med oss hela förädlingskedjan?

Inom ramen för projektet ska också de framträdande påverkansfaktorerna för protein och falltal analyseras, inte minst hur transporter och framförallt lagring/torkning sker idag och skulle kunna ske i framtiden. Projektet är ett samarbete mellan Lantmännen och Linköpings universitet.

Projekt inom Agtech Sweden

Fotograf: Depositphotos

Könssortering av befruktade ägg

Att bestämma könet på ägg i tidigt skede har länge efterfrågats. Men ingen har ännu tagit fram en kommersialiserad lösning för sortering av befruktade dag-gamla ägg. Det här projektet handlade om att försöka realisera den visionen.

Samarbete med Nederländerna
I exempelvis Nederländerna pågår forskningsprojekt rörande sensorer för analys av olika faktorer inom fjäderfäbranschen – inte minst äggnäringen. I Östergötland finns många företag i just äggnäringen och Region Östergötland har passande nog etablerat ett samarbete med Poultry Expertise Center i Food Valley i Nederländerna.

Använder gassensorer
Ingen har ännu tagit fram en kommersialiserad lösning för sortering av befruktade dag-gamla ägg. Teamet valde att angripa problemet på ett nytt sätt, nämligen med gassensorer. I projektet medverkar Linköpings universitet och branschorganisationen Svenska Ägg. Även Vreta Kluster AB och Swedfarm AB har roller i projektet.

Fotograf: P. Frankelius

Högeffektivt och flexibelt ställdon för jordbruksmaskiner

Flygteknikföretaget Saab har uppfunnit ett nytt högeffektivt och hydrauliskt flexibelt ställdon (HILA) som i framtiden skulle kunna användas också för jordbruksmaskiner.

Behov av flexibla maskiner
Inom området fältmaskiner i jordbruket har man sedan 1700-talet intresserat sig för såmaskiner med olika skepnader såsom olika radavstånd anpassade till gröda eller odlingsfilosofi. Det finns idag också behov av flexibla maskiner som också är breda nog för att uppnå hög produktivitet. I sådana maskiner behövs förstklassiga ställdon.

Möjliggör snabb förflyttning
HILA-principen kan förenklat beskrivas som när två händer halar in ett rep. Den möjliggör mycket långa slaglängder och breda maskiner. Ställdonet kan exempelvis möjliggöra hopfällning med låg tyngdpunkt för att snabbt kunna förflytta sig mellan åkerfält.

Projektidén är att skapa en demonstrator av denna ur flygteknikens sprungna uppfinning. Målet är att på sikt bygga en försöksmaskin, dvs. en mindre maskin att använda vid odlingsförsök. I projektet ingår att föra dialoger med potentiella samarbetspartners i jordbruksbranschen. I projektgruppen ingår Linköpings universitet, Hushållningssällskapet och Saab.

Fotograf: P. Frankelius

Digital plattform för naturbetesdjur

Data är kung, säger man. Men att på ett effektivt och robust sätt producera och dra nytta av data är lättare sagt än gjort. Dock är det en förutsättning om man vill realisera visioner om exempelvis artificiell intelligens och maskininlärning.

Öppen standard
Data måste lagras säkert, så de inte förstörs eller sprids till obehöriga, struktureras så man hittar i en snabbt växande datamängd och visualiseras. Detta görs delvis idag av många aktörer. Problemet är att alla gör det på sitt sätt. Det behövs en öppen standard.

En möjliggörare är en flexibel och kostnadseffektiv infrastruktur för datainsamling. Denna innefattar både fältmässig teknik som inte kräver strömförsörjning eller frekventa batteribyten samt en kommunikationslänk som täcker ett normalt lantbruk och som minimerar löpande licenskostnader.

Utvecklas i samarbete med lantbrukare
Målet med detta projekt är bland annat att utveckla en kabelfri och licensfri lösning som är förberedd för framtidens behov av datainsamling. I projektet ingår att bygga demonstratorer i samarbete med rådgivare och slutanvändare. Projektet drivs av Linköpings universitet i samarbete med lantbrukare och andra aktörer. Som inspiration används erfarenheter av teknik som är utvecklad för att skydda noshörningar i Afrika mot tjuvjägare.

Nyheter inom Agtech Sweden

En person på en skördetröska.

Nu väntar nästa steg för Agtech 2030

Agtech 2030 (Numera Agtech Sweden), som koordineras av Linköpings universitet, har fått Vinnova-finansiering för tre nya år. Nästa etapp för att utveckla innovationer väntar – bland annat hur man kan överföra rymdteknik till jordbruket.

Traktor med såmaskin på åker.

Ny teknik ska säkra framtidens skördar

Katastrofer och klimatförändringar ställer lantbrukarna inför monumentala utmaningar samtidigt som de ska föda en alltjämt växande befolkning. Men med hjälp av högteknologiska lösningar kan framtidens matproduktion öka på ett hållbart sätt.

Bild från förarhytten på en traktor.

50 miljoner för dataplattform i jordbruket

Agtech 2030 ingår i ett konsortium som får 50 miljoner kronor av Jordbruksverket för att utveckla en digital dataplattform för det svenska lantbruket. ”Fantastiskt att det görs en så stor investering”, säger Per Frankelius, processledare för Agtech.

Organisation

Agtech Sweden