08 december 2025

Att designa och bygga drönare som ska dokumentera väderlek i ett arktiskt klimat. Masterstudenterna inom Aeronautical engineering fick ett rejält lyft i konsten att tillämpa sina teoretiska kunskaper.

Flera män i en mekanisk verkstad, konstruktionslaboratorium. Fotograf: Ulrik Svedin

− Det är varit väldigt roligt att jobba i grupp och att få lösa problem tillsammans. Många av oss kommer från andra universitet i Europa och vi är vana vid mycket teori. Men på den här kursen är det i stället mycket tillämpning. Alla deltar med sin spets. Det gillar jag, säger Bálint Juhos.

Man i en mekanisk verkstad, konstruktionslaboratorium.Fotograf: Ulrik Svedin
Bálint Juhos gillade samarbetet under byggprojektet med drönaren.

Uppgiften ställde höga krav på studenternas bakgrundskunskaper. De blev indelade i olika grupper som alla löste uppgiften lite olika. Den gruppen som vi har följt började med att designa flygplanet i datorn så att det skulle klara tuffa, arktiska förhållanden.

Tidsram och budget

− Men i praktiken så måste vi förstås förhålla oss till tidsram och budget. Vi byggde ett något enklare plan, med lång batteritid. Vi tänker oss också sensorer som ska kunna mäta reflektion från is. Blöt is som smälter reflekterar solljus mer än riktigt kall is. Och på så vis kan reflektionen av solljus bli ett mått på issmältning, säger David Lochner.

Stötte ni på några särskilda utmaningar?
− Många. Men en viktig lärdom var att det är en sak att beräkna och konstruera ett flygplan i datorn, och en helt annan sak att bygga det. Ganska sent upptäckte vi att planets stjärtparti var alldeles för litet, till exempel, svarar han.

Flera män i en mekanisk verkstad, konstruktionslaboratorium.Fotograf: Ulrik Svedin

Elektroniken, motorn, propellrarna, styrningen, batterierna och hela flygförmågan. Det blir många saker som ska stämma. Dessutom ska planet klar landningarna. Fjädringen blev ett bekymmer, som de löste lite oväntat.

För hårda

− När man landar på marken så kommer allt i planet röra sig, även kablar och kopplingar. Vi behövde något som fungerar men de fjädrar vi beställde var för hårda, berättar Andrea Vitalie.

Vi hittade en vanlig
skrivbordslampa

Frustrerade över fjädringen gick de in i verkstan och kollade vad som fanns.

− Vi hittade en vanlig skrivbordslampa. På den satt fjädrarna vi behövde!

Arbetat självständigt

David Lundström, biträdande professor, leder kursen tillsammans med doktoranderna Cezar-Victor Boruga och Stefan Riethausen.

− Studenterna har arbetat självständigt och gjort ett gott arbete, de har jobbat med laserskärning och 3D-utskrifter och elektronik. Att planet skulle klara en arktisk miljö är har de löst teoretiskt. Och så har vi varit ute tillsammans och flugit med planet, vilket ofta känns som en stor belöning för studenterna, säger David Lundström.

Kontakt

Mer om programmet

Organisation

Senaste nytt från LiU

En mobil hålls över en hand

Framtidens vård börjar i din mobil

Tänk dig att din mobil kan bli ett verktyg som hjälper dig att upptäcka tidiga tecken på sjukdom eller att följa din hälsa mellan läkarbesök. Det är visionen bakom ECIU University-kursen ”Health in Your Hands”.

En man knäböjer på en fotbollsplan och håller i en bit konstgräsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.

Nigel Musk.

25 år med Språk och kultur – Nigel Musk var med från början

Forskningsmiljön Språk och kultur bildades år 2000. Nigel Musk som i ungdomen lämnade London för Sverige har varit med från start. Här berättar han om miljöns utveckling och framtidens utmaningar.