Hem

Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats

Framtidens skadeplats påverkas av en rad kända och idag okända faktorer. Det handlar om miljö (t ex klimatförändringar), samhälle (urbanisering, migration, minskade professionella räddningsresurser) och teknikutveckling (t ex Internet of Things, sociala medier).

För att på bästa sätt kunna hantera olyckor och plötslig sjukdom i framtiden måste vi veta när, var och hur olyckor inträffar, vilkas som drabbas och vilken hjälp de behöver. Vi måste också veta vilka som ska hjälpa till och se till så att dessa har bra metoder och utrustning. Detta kräver kunskapsuppbyggnad inom flera olika områden, vilket gör att ett tvärvetenskapligt angreppssätt är nödvändigt.

Forskningsmiljön ”Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats” genomlyser skadeplatsen från olika perspektiv och blandar relevanta discipliner och kunskapsområden som ekonomi och organisation, informatik, datavetenskap, logistik, kognitionsvetenskap, katastrofmedicin, traumatologi, juridik, statsvetenskap och genusvetenskap. Forskarna arbetar tillsammans med räddningstjänst, ambulanssjukvård, relevanta myndigheter, frivilligorganisationer och ideella och skapar en testbädd där olika tekniker, metoder och sätt att organisera räddningsinsatser utvärderas. Lovande resultat kan sedan direkt nyttiggöras, t ex i form av övningar, kurser eller kommersiella produkter.

Forskningsprogrammet startade i september 2015, med förlängd finansiering av MSB för 2021-2023.

Slutrapport och faktablad

Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats: Slutrapport för perioden 2021–2023

Faktablad Vad händer på Framtidens skadeplats?

Projekt

Simulatorstudier med intelligenta transportsystem för effektiv utryckningskörning - SMITEU

System för C-ITS bedöms bidra till ett säkrare, effektivare och mer hållbart transportsystem. Den tekniska utvecklingen är ofta snabbare än kunskapsutvecklingen kring hur tekniken ska anammas och nyttjas av intressenter och slutanvändare.

Polisforskning och efterforskning av försvunna personer

Efterforskning av försvunna personer (EFP) är Polisens räddningstjänst som kräver stora resurser. Det är också ett typiskt samverkansområde med andra myndigheter och frivilliga.

Lärande utvärdering för samverkansinsatser

Projektet syftar till att utveckla enkla självvärderingsverktyg.

Utvärdering av civil insatsperson, CIP

Det övergripande syftet ned studien är att utvärdera två olika initiativ där man använder civila insatspersoner (CIP) i landsbygd och i storstad/förort.

Blue lights in green surroundings - BLIGS

BLIGS är ett FORMAS-finansierat projekt vid KTH, med huvudsyfte att identifiera och analysera utmaningar och möjligheter med räddning och respons i lands- och glesbygd.

Blödningskontrollkit i publika miljöer - TOPSE

Undvikbara dödsfall till följd av trauma kan avhjälpas med tidig insats från allmänheten med stöd av rätt utrustning. Utplacering av blödningskontrollkit i offentliga miljöer kan rädda liv vid olyckor eller attentat.

Efficient management of volunteers in emergency response - EMOVE

Det övergripande syftet med projektet EMOVE är att förbättra existerande frivillig-initiativ inom räddning och respons, huvudsakligen genom att optimera resursanvändningen.

Frivilligfältet

Fältet ”frivilliga” består av en mängd olika verksamheter som på många sätt är väsensskilda med tanke på målgrupper, medlemmar, inriktning, kunskaper och etableringsgrad.

Förstärkt responskedja med frivilliga - 4F

Målet för projektet är att studera hur lekmän, semiprofessionella och personal utanför traditionella blåljusverksamheter bör undervisas, utrustas, organiseras, och i övrigt stöttas.

Optimering av trombektomibehandling - TROMBOPT

Trombektomi är en relativt ny behandlingsmetod vid stroke, orsakat av en blodpropp i hjärnan. En läkare går in via blodkärlen och tar fysiskt bort blodproppen med hjälp av tunna verktyg.

TEAM-resiliens

Ledning vid olika typer av händelser, oavsett om det är operativ ledning på skadeplats eller strategisk ledning i staber, kännetecknas ofta av utmaningar med bristande information, kommunikation och samverkan.

Kontakt

sofpi29

Sofie Pilemalm

Professor

Läs mer

Kvinna hjälper skadad man.

Framtidens skadeplats – slutrapport publicerad av MSB

Forskningsprojektet ”Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats” är ett av flera projekt inom forskningsprogrammet. Forskarna har studerat effektivt skadeplatsarbete, med fokus på frekventa olyckor och skadehändelser.
Översvämmat landskap.

Stora förändringar på framtidens skadeplatser

Fler allvarliga olyckor och högre krav på effektiva räddningsinsatser. Samtidigt en profession i förvandling och tekniska utmaningar. När forskningsprogrammet Framtidens skadeplats summeras är utvecklingen de senaste åren dramatisk.
Lars-Göran Uddholm, Carers ordförande.

CARER:s ordförande om Framtidens skadeplats

Lars-Göran Uddholm är ordförande för CARER och tidigare brandchef för Södertörns brandförsvarsförbund. Här ger han sin bild av första etappen av forskningsprogrammet Framtidens skadeplats. "Vi är nöjda men inte färdiga", säger han.

Läs mer om vår forskning

transparent bild, platshållare

Smarta trafiklugnade åtgärder

Rapporten om smarta trafiklugnade åtgärder ger en översikt av problemet samt diskuterar existerande utmaningar och möjliga lösningar.
räddningsövning

CARER – Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem

Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem, CARER är ett centrum för forskning, utbildning och uppdragsverksamhet inom risk-, respons- och räddningsområdet.

Taggar