26 januari 2022

För att räddningsorganisationer och kommunal räddningstjänst snabbt ska kunna hjälpa drabbade människor, byggnader och miljö, krävs tillräckliga resurser. En ny avhandling visar att beslutsstöd baserat på matematisk modellering kan bidra till effektivare insatser av frivilliga.

Frivilliga från Röda Korset vid skogsbränderna 2018.
Frivilliga från Röda Korset samverkar med personal från Hemvärnet i samband med skogsbränderna 2019. Foto: Röda Korset

Avgörande resurser

Fredagen den 18 februari med start 13.15 kommer Niki Matinrad, vid Institutionen för teknik och naturvetenskap samt Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER), att försvara sin avhandling med titeln "Models for Dispatch of Volunteers in Daily Emergency Response".

Kort om avhandlingen:

För att räddningsorganisationer som till exempel ambulanssjukvården och den kommunala räddningstjänsten snabbt ska kunna hjälpa drabbade människor, byggnader och miljö, krävs att de har tillräckligt med resurser.

Niki Matindrad.Niki Matindrad.

Dock ökar hela tiden antalet utryckningar, samtidigt som budgetnedskärningar och rekryteringsproblem påverkar resurstillgången. Detta leder till längre insatstider, vilket ger ökad dödlighet och ökade kostnader. Därför är det av högsta vikt att de befintliga räddningsresurserna används så effektivt som möjligt. Dessa kan delas in i traditionella resurser, som till exempel ambulanser, och nya resurser, som frivilliga personer. Matematiska modeller, som optimerings- och simuleringsmodeller, har länge använts för att stödja planeringen och resurshanteringen av traditionella räddningsresurser, men för frivilliga resurser är det ett mer outforskat område.

Syftet med forskningen som presenteras i avhandlingen är att utveckla modeller och metoder för tilldelning av arbetsuppgifter och utlarmning av frivilliga insatspersoner till akuta sjukdomsfall. I detta ingår också modeller för att prognosticera dylika händelser. De utvecklade modellerna och metoderna baseras på, och är framtagna för att stödja, verkliga frivilliginitiativ i Sverige och Nederländerna.

Den generella slutsatsen är att beslutsstöd baserat på matematisk modellering kan bidra till bättre utfall, och en ökad överlevnadsgrad, jämfört med de strategier för uppgiftstilldelning, utlarmning och prognostisering som används idag. Ett exempel som studeras är hur det är möjligt att förbättra utfallet vid hjärtstopp genom att på ett optimalt sätt bestämma vilka frivilliga insatspersoner som ska skickas direkt till patient, och vilka som ska springa och hämta en hjärtstartare.

Läs avhandlingen här: Models for Dispatch of Volunteers in Daily Emergency Response


Kontakt

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Cyberattack mot LiU:s systemleverantör Miljödata

Den 25 augusti fick LiU information om att Miljödata AB, som levererar LiU:s rehabiliteringssystem Adato, utsatts för en cybersäkerhetsattack. En rad åtgärder har vidtagits och en grundlig utredning pågår om händelsen och vilka konsekvenser den får.

Omslag på rapport.

Elektroniska öronmärken blir standard för nyfödda kalvar och lamm

Gård & Djurhälsans nya rapport visar att elektroniska öronmärken, som blir standard för nyfödda kalvar och lamm 2026, kan spara tid, minska fel och ge bättre kontroll över djurens hälsa och tillväxt.

Person i ett labb som sträcker sig efter ett instrument.

ERC Starting Grant till Linda Bojmar

Linda Bojmar har beviljats drygt 16 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet, ERC. Hennes forskning handlar om att öka förståelsen för hur cancer i bukspottkörteln sprider sig i kroppen och hur behandlingen kan göras mer effektiv.