20 oktober 2025

Forskningsprogrammet Framtidens Skadeplats har löpt 2015–2023 och bedrivits tvärvetenskapligt vid Linköpings universitet och forskningsmiljön Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER).

Kvinna hjälper skadad man.

Forskningsprojektet ”Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats” är ett av flera projekt inom forskningsprogrammet. Forskarna har studerat effektivt skadeplatsarbete, med fokus på frekventa olyckor och skadehändelser. En ökad förmåga att hantera dessa händelser kan även ge en ökad förmåga vid kriser och katastrofer.
Ansvariga forskare är Erik Prytz och Sofie Pilemalm, Linköpings universitet.

Fyra övergripande teman har väglett forskningen:

1. Frivilliga och semi-professionella i olyckor och vid kriser

2. Effektivt skadeplatsarbete

3. Prediktering, effektvärdering och informationsstyrning

4. Sensorer, beslutsstöd och artificiell intelligens

Slutrapport

Detta är slutrapport för projektet Effektiva Räddningsinsatser på Framtidens Skadeplats. I rapporten presenteras resultat från de ingående delprojekten från perioden 2021–2023.

Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats - Slutrapport för perioden 2021–2023.pdf

Faktablad_Vad händer på Framtidens skadeplats.pdf

Ny forskningsperiod startar hösten 2024

En ny forskningsperiod påbörjas med flera nya projekt som presenteras i höst.
Ha en härlig sommar!

Skärgård och blommor.

Foto: Rebecca Stenberg.

Ansvariga forskare för projektet

Läs mer

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Antalet behöriga sökande till höstens utbildningar ökade med över 15 procent sen 2025 och när nu första antagningen är klar har andelen antagna till Linköpings...

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.