Forskarutbildningen i välfärdsrätt är inriktad på rättens innehåll och funktion för att konstruera och upprätthålla ett välfärdssamhälle med respekt för grundläggande värden såsom rättssäkerhet, icke-diskriminering samt den enskildes integritet. Forskarutbildningen är tvärvetenskaplig med en rättsvetenskaplig såväl som samhällsvetenskaplig teoretisk grund och leder till en doktorsexamen och/eller en licentiatexamen.

Foto Charlotte Perhammar

Målen för forskarutbildningen i välfärdsrätt utgörs såväl av de specifika målen för denna utbildning som av de gemensamma allmänna lärandemålen för svensk forskarutbildning.

De specifika utbildningsmålen innebär att forskarutbildningen i välfärdsrätt är inriktad på rättens innehåll och funktion för att konstruera och upprätthålla ett välfärdssamhälle med respekt för grundläggande värden såsom rättssäkerhet, icke-diskriminering samt den enskildes integritet.

Särskilt betonas förståelsen av välfärdsrätten som instrument för att skapa eller upprätthålla välfärd för såväl den enskilde som för olika grupper i samhället å ena sidan, och som ett beslutsinstrument i enskilda ärenden å den andra. Vidare ska utbildningen främja tvärvetenskapliga angreppssätt och användningen av varierade teorier och metoder.

Tvärvetenskaplig forskning

Välfärdsrätt definieras i förhållande till begreppet välfärd och ämnesområdet är således inte begränsat till specifikt rättsområde.

Genom kopplingen till välfärd och socialt arbete är forskningen inom välfärdsrätt i huvudsak tvärvetenskaplig. Det innebär att välfärdsrättens teoretiska grund är rättsvetenskaplig såväl som samhällsvetenskaplig, samt att forskningsmetoder hämtas från båda vetenskapsfälten.

Samtidigt som välfärdsrätt har en stark koppling till olika aspekter av socialt arbete, avgränsas ämnet genom att dess frågeställningar utgår från problem med anknytning till den välfärdsrättsliga lagstiftningen och sociala rättigheter, antingen grundade i förståelsen av nationell och internationell lagstiftning och fastställandet av dess innehåll, eller frågor om lagstiftnings betydelse och konsekvenser för individer och samhälle. Utbildningen spänner således över flera vetenskapsområden.

Ibland kan välfärdsrätt även kallas för socialrätt. Vid Linköpings universitet använder vi dock benämningen välfärdsrätt för att framhålla ämnets tvärvetenskapliga karaktär och rättens roll i samhället.

Samarbeten över avdelningar, institutioner och universitet

Forskarutbildningen i välfärdsrätt leds av professor Anna Lundberg och genomförs i samarbete med andra avdelningar inom Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för affärsrätt vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling och även med andra universitet. Forskarna i välfärdsrätt är medlemmar i och samarbetar med Onati community.

Doktorsexamen eller licentiatexamen

Forskarutbildningen är fyraårig och leder fram till en doktorsexamen (240 hp) och/eller licentiatexamen (120 hp). Efter avslutad utbildning ska den forskarstuderande vara väl förberedd för fortsatt vetenskaplig verksamhet.

Relaterat innehåll

Forskarutbildning vid Linköpings universitet

Organisation

Allmän studieplan

Studieplanen gäller för studerande som avslutar utbildningen med doktorsexamen eller licentiatexamen.

I den allmänna studieplanen kan du läsa mer om forskarutbildningen, behörighetskrav, antagningsvillkor och ansökan.

Forskningsmiljön Välfärdsrätt

Kontakt