Välfärdsrätt

Demonstration för att låta flyktingar stanna. En grupp människor håller i plakat där det står
Stella Salander/Mostphotos

I den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Välfärdsrätt studeras rättsliga regleringar av välfärd. ”Rätten och välfärden” definieras i förhållande till begreppet välfärd och ämnesområdet är således inte begränsat till ett specifikt rättsområde

Forskningsmiljön Välfärdsrätt har en tydlig koppling till socialt arbete i bred mening, både i Sverige i andra länder. Miljöns frågeställningar utgår från välfärdsrättslig lagstiftning och sociala rättigheter, antingen grundade i förståelsen av nationell och internationell lagstiftning och fastställandet av dess innehåll, eller frågor om lagstiftningens betydelse och konsekvenser för individer och samhälle. Välfärdsrättens teoretiska grund är således både samhällsvetenskaplig och rättsvetenskaplig.

Ibland kan välfärdsrätt även kallas för socialrätt. Här hos oss på Linköpings universitet använder vi dock benämningen välfärdsrätt och det är för att framhålla ämnets tvärvetenskapliga karaktär och rättens roll i samhället.

I forskningsmiljön bedrivs just nu forskning om exempelvis rättssäkerhet, ensamkommande barn och brottsutsatthet, förskjutningar i sociala rättigheter över tid, kartografiska analyser av skärningspunkten mellan migrationsrätt och socialrätt samt konstruktioner av ’brottet människosmuggling’ i domstolsförhandlingar. 

 

Forskning inom välfärdsrättVisa/dölj innehåll

Pågående projekt

Granskning av lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökt asyl i Sverige samt studier av förskjutningar i Socialtjänstlagen och dess konsekvenser för gränsdragningar gällande sociala rättigheter i välfärdsstaten.

Just nu pågår två större projekt inom forskningsmiljön Välfärdsrätt.

Asylkommissionen

Asylkommissionen granskar lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökt asyl i Sverige under perioden 2015–2017 och är ett samarbete mellan personer med egen erfarenhet av asylprocessen, forskare och aktiva i civilsamhället.

Verksamheten är knuten till Linköpings universitet och vilar på en kombination av humanitär och vetenskaplig grund.

I Asylkommissionen granskas relationen mellan den rättsliga hanteringen i praktiken och dess konsekvenser för asylsökandes liv och tillvaro, i Sverige och i andra länder. Detta sker genom bland annat insamling av vittnesmål, sammanställning av tidigare forskning och ett flertal delstudier.

Bakgrunden till kommissionen är de återkommande rapporterna om en svår situation bland barn, unga och vuxna asylsökande som har sökt skydd i Sverige, såsom oförutsägbara och inhumana beslut, ökande hemlöshet, social exkludering, psykisk ohälsa, familjesplittring och fler utvisningar med inslag av våld.

Asylkommissionen fick 2019 ett anslag på1.4 miljoner från forskningsrådet FORMAS till ett projekt för insamling av forskningsdata.

Forskningsledare är professor Anna Lundberg.

Avancerade rättsliga praktiker

Syftet med projektet är att utforska förskjutningar i Socialtjänstlagens (SoL) innehåll sedan lagen kom 1982, och visa på dess konsekvenser för gränsdragningar gällande sociala rättigheter i välfärdsstaten. Detta görs genom begreppet ”avancerade rättsliga praktiker”

Med sådana avses incidenter då avsteg görs från det dominerande rättsläget som innebär att rättens innehåll förändras. I fokus för projektet står rätten till bistånd (försörjningsstöd) och akut nödbistånd, vari bland annat mat och boende kan ingå, för papperslösa och fattiga eu-migranter. Barns situation har ett särskilt fokus.

Empiriskt material är kommunala riktlinjer i tre svenska kommuner av olika storlek med erfarenhet av eu-migration och flyktingmottagande: Älmhult, Malmö och Norrköping, ca 200 domstolsavgörande, samt intervjuer med bland annat pensionerade socialchefer.

Kunskapssökande sker dialektiskt genom kontinuerlig samverkan med professionella vilket också möjliggör erfarenhetsutbyte.

Genom att studera rättstillämpningen över en längre tidsperiod på tre platser, med inspiration från rätts- och samhällsvetenskapliga perspektiv, synliggörs spatiala och temporala dimensioner av rätten i projektet. 

Professor Anna Lundberg leder sedan ett par år tillbaka projektet, som är finansierat av FORTE (Dnr 2018-00458), tillsammans med kollegorna Maria Persdotter, post doc, och Ulrika Wernesjö, universitetslektor.

ForskarutbildningVisa/dölj innehåll

Forskarutbildning och postdoktor-forskning

Forskarutbildningen inkluderar en forskarutbildning i Välfärdsrätt och studier för postdoktorer. Målet för forskarutbildningsprogrammet är att utveckla och fördjupa doktorandens kunskaper inom området välfärdsrätt, både vad gäller teorier och metodologi.
 

Forskarutbildningen sker i nära samspel med pågående forskningsprojekt i forskningsmiljön och med forskningsmiljöerna i Socialt arbete och Migration, etnicitet och samhälle (REMESO).

Forskningsmiljön erbjuder också postdoktorer möjligheten att utveckla sin akademiska karriär inom en inspirerande och engagerande forskningsmiljö efter att de har tagit sin doktorsexamen i Sverige eller utomlands.

Doktoranders forskningsprojekt

Sofi Jansson-Keshavrz: Kommunala välfärdsreglerande praktiker som mekanismer av migrationskontroll och dess roll för rätten till permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Hedvig Obenius: Spatial rättvisa i människosmugglingsmål. 

Hanna Scott: Brottsutsatthet bland ungdomar i ett sammanhang av irreguljär migration: Papperslös, rådlös, rättslös? Projektet är finansierat av Brottsoffermyndigheten. 

Postdoktorers forskningsprojekt

Ulrika Wernesjö och Maria Persdotter deltar i projektet Avancerade rättsliga praktiker, om förskjutningar i Socialtjänstlagens (SoL) innehåll sedan lagen antogs år 1982. Projektet är finansierat av FORTE.

 

AktuelltVisa/dölj innehåll

Postdoktor gästar Välfärdsrätt

Porträttbild på Lisa Borrelli.Lisa Borrelli.

Forskning i gränssnittet mellan migrationslagstiftning, socialpolitik och europeiska välfärdssystem

Lisa Marie Borrelli jobbar som PostDoc inom ’nccr - on the move’, ett forskningscentrum vilket fokuserar på forskning om migration och mobilitet i Neuchâtel, Schweiz. Hennes nuvarande projekt befinner sig i gränssnittet mellan migrationslagstiftning, socialpolitik och europeiska välfärdssystem. Hon analyserar hur personer med uppehållstillstånd som är socialbidragsberoende riskerar att bli exkluderade på grund av lagstiftning inom olika europeiska kontexter. Lisa Borrelli jobbar med organisations- och street-level bureaucracy-teorier och är intresserad av etnografiska metoder.  

NyheterVisa/dölj innehåll

Kontakta ossVisa/dölj innehåll

OrganisationVisa/dölj innehåll