Som praktiker har jag skaffat mig värdefulla erfarenheter från det fält som jag sedermera studerat som forskare (d v s behovsbedömning av äldreomsorgsinsatser) och jag har kunskapen som krävs för att förstå och överbrygga avståndet mellan teori och praktik inte bara i min forskning utan också genom min arbetslivserfarenhet.
Min forskning inom ämnesområdet gerontologiskt socialt arbete är kvalitativ mikroorienterad samhällsforskning med fokus på äldreomsorg. Teoretiskt rör forskningen i huvudsak välfärdsprofessionellas möten med klienter samt professionella som gräsrotsbyråkrater och deras arbete med att diskursivt positionera/kategorisera klienter och därmed fungera som grindvakter för tillgången till insatser och service. Forskningen rör även professionsteoretiska aspekter av välfärdsprofessionellas förståelse för sitt arbete samt klienters/patienters syn på/självförståelse för sin situation och förväntningar på socialtjänst, vård och omsorg.
I forskningen behandlas även frågor om jämställdhet, genus och etnicitet. Empiriskt riktas forskningen mot både välfärdsprofessionella och flera olika klientgrupper inom socialtjänst, hälso- och sjukvård samt aktmaterial inom socialtjänsten. Metodologiskt används främst kvalitativa metoder med flera olika /ansatser som mikroorienterad diskurs och konversationsinriktad samtalsforskning. I tillägg använder jag intervjustudier. På senare tid har jag även använt kvantitativa metoder som kvantitativ innehållsanalys och regressionsanalyser.
Pågående forskningsprojekt och uppdrag
Jag är projektledare för:
Projektet finasieras av Forte. Medverkande forskare är Annika Tagizadeh Larsson Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet och Johannes H Österholm, Institutionen för hälsa medicin och vård IMH, Linköpings universitet.
Projektet syftar till att analysera behovsbedömningskonferenser med fokus på hur föreställningar om olika grupper av äldre och deras behov av stöd konstrueras, tillämpas och utmanas i diskussioner om resurser och insatser. Projektet är förlagt till CESAR-centrum för socialt arbete Uppsala universitet.
Förbättrade samtal i äldreomsorgen: Implementering av en forskningsbaserad metod för utredande samtal med äldre par.
Projektet finansieras av Familjen Kamprads stiftelse. Medverkade forskare är Elin Nilsson, Institutionen för kultur och samhälle IKOS, Linköpings universitet. Projektet fokuserar på hur biståndshandläggare i utredande samtal på bästa sätt kan möta och stödja äldre par som lever tillsammans. Detta fokus blir än mer aktuellt i rådande tid av COVID-19, när äldre par i högre utsträckning är hemma tillsammans, med begränsat stöd utifrån.
Resultaten från intervjuer med biståndshandläggare kommer tillsammans med inspelningar från utredande samtal med äldre par att utgöra underlag för implementerandet av en forskningsbaserad metod för kommunikationsträning, ”Conversation Analysis Role-Play Method” (CARM), kring bemötande av par i behovsbedömningsprocessen.
Projektet är förlagt till Linköpings universitet.
Jag är medarbetare i följande projekt:
Dokumentationspraktik inom äldreomsorgen: en studie av biståndshandläggares akter och syn på dokumentation. Projektansvarig: prof. Sandra Torres, Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet. Finansiering Uppsala universitet Medverkande forskare Anna Olaison och Maricel Knechtel Uppsala universitet. Projektet handlar om biståndshandläggning inom äldreomsorgen, hur biståndshandläggare resonerar kring dokumentationspraktik, och vad de väljer att dokumentera i sina akter då behovsbedömningsprocessen genomgås av äldre som ansöker om hjälp och stöd i vardagen. En aspekt som ännu inte studerats på ett systematiskt sätt.
