Torsdagens teman är naturvetenskap, teknik, data och medicin. Här kan du läsa om de föreläsningar som ges denna dag. För att så många som möjligt ska ha kunna se det de mest är intresserade av har vi under hela dagen fyra parallella föreläsningar, som går två gånger.

Förutom föreläsningar, bjuder denna dag även på möjlighet till campusrundvandringar med studenter. Kika efter studenter med blåa rundvandringsskyltar, så kommer du rätt.

Block 1 (09:15-09:40 & 09:50-10:15)

C-huset, sal C1

Proteiner - världens häftigaste molekyler

Läs mer om föreläsaren Björn Wallner

Proteiner är små livsviktiga molekylära maskiner som sköter allt i kroppen, som att transportera syremolekyler från lungorna, antikroppar mot sjukdomar eller omvandlar ljus till synintryck så att vi kan se. Jag kommer berätta om hur vi med hjälp av AI utvecklar metoder så att vi på molekylärnivå kan studera hur dessa maskiner arbetar. Har ni tur kanske jag avslöjar varför proteiner är så häftiga.

C-huset, sal C2

Hur kan läkare och AI jobba effektivt tillsammans?

Läs mer om föreläsaren Claes Lundström

Vi är mitt uppe i AI-revolutionen och nya fantastiska verktyg dyker upp i snabb takt. Att införa AI i sjukvården har dock många utmaningar. Till exempel, hur ska vi hantera att inte heller AI är helt felfritt när det kan vara livsavgörande beslut som ska tas? Presentationen handlar om samarbete mellan människa och maskin i sjukvården, med fokus på bilddiagnostik – röntgenbilder och vävnadsprover. 

C-huset, sal C3 (föreläsning på engelska)

Visualisation in your classroom – possible futures 

Läs mer om föreläsaren Konrad Schönborn

Constantly growing visual information helps humankind make sense of a changing world. Visualisation technologies provide new opportunities for learning and communication. Interactive visualisation opens multimodal pathways to explore and explain scientific and social complexities. How will future classrooms integrate visualisation for accessing, engaging and contributing to knowledge?

C-huset, sal C4

Så tas framtidens material fram

Läs mer om föreläsaren Mikael Segersäll

Materialtekniken spelar en viktig roll i vår vardag och dagens utveckling av nya material syftar delvis kring att hitta nya material men även att förbättra de material som redan finns. Min föreläsning kommer handla om materialteknikens roll i vårt samhälle samt hur man genom forskning och utveckling kan hitta nya typer av material med andra egenskaper än de befintliga.

Block 2 (10:30-10:55 & 11:05-11:30)

C-huset, sal C1

Hur går en cyberattack till?

Läs mer om föreläsaren Mikael Asplund

Varför sker det så många cyberattacker just nu? Vilka är det som ligger bakom, och hur går det till egentligen? Det är några av de frågor som jag kommer svara på i den här föreläsningen. Jag kommer beskriva några av de grundläggande mekanismerna och ge lite insikt i vilken typ av forskning som bedrivs för att motverka dessa angrepp.

C-huset, sal C2

Einsteins relativitetsteori

Läs mer om föreläsaren Magnus Herberthson

Einsteins relativitetsteori förklarar och beskriver mycket av det vi ser i universum. Även om teorin har ett rykte om sig att vara komplicerad (med rätta!) så bygger den speciella relativitetsteorin ändå på idéer som inte är så svåra. Föredraget tar upp dessa idéer - med dess konsekvenser - och diskuterar också skillnaden mellan den allmänna och speciella relativitetsteorin.

C-huset, sal C3

Hur är det att ha språkstörning?

Läs mer om föreläsaren Anna Ekström och Julia Wallmann

Ungefär två elever i varje klass har språkstörning och detta påverkar dem både i skolan och på fritiden. Eftersom personer med språkstörning kan ha svårt att uttrycka sig får de sällan möjlighet att berätta om sina upplevelser. I vår forskning lyssnar vi på unga personer med språkstörning för att lära oss mer från de som vet mest om hur en språkstörning kan påverka livet – eleverna själva.

C-huset, sal C4

Kan vi bota cancer genom förståelse av proteiner? 

Läs mer om föreläsaren Alexandra Ahlner

Runt 70% av proteinerna som är inblandade i cancer hör till gruppen av oordnade proteiner. Det gör även proteinet MYC som reglerar många viktiga funktioner i friska celler, men är också kraftigt överaktiverat i aggressiva tumörer. Om det vore möjligt att störa dessa proteiners funktioner i tumörceller, skulle det kunna utgöra grunden för nya behandlingar av cancer. Men först måste vi förstå i detalj hur de fungerar. 

Lunchmässa (11:30-13:00)

Utställare (med reservation för ändringar)

  • Affärsjuridiska föreningen vid Linköpings universitet (AJF)
  • Avdelningen för filosofi och tillämpad etik (FTE)
  • Sektionen för högskoleingenjörsutbildningarna vid Linköpings Universitet (Lingsektionen)
  • Matematiska institutionen (MAI)
  • Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM)
  • Advanced Functional Materials (AFM)
  • Institutionen för medicinsk teknik (IMT)
  • Institutionen för systemteknik (ISY)
  • Institutionen för Datavetenskap (IDA)
  • Miljövetarprogrammet
  • Sektionen för teknisk och kemisk biologi vid Linköpings universitet (TBi-Sektionen)
  • Sektionen för Industriell Ekonomi (I-Sektionen)
  • Datateknologsektionen (D-sektionen)
  • Läkarprogrammet
  • Arbetsterapeutprogrammet
  • Clinicum
  • Biomedicinska analytikerprogrammet
  • Fysioterapeutsektionen vid Linköpings universitet
  • Logistiksektionen
  • Sektionen för Elektronikdesign
  • Maskinteknologsektionen
  • Sektionen för det kognitionsvetenskapliga programmet vid Linköpings universitet (KogVet)
  • Y-sektionen
  • Avdelningen för filosofi och tillämpad etik (FTE)
  • Linköpings Teknologers Studentkår (LinTek)
  • Studievägledare utbildningsvetenskap (UV)
  • Studievägledare tekniska fakulteten (Tekfak)
  • Studievägledare medicinska fakulteten (Medfak)
  • Centrala studievägledare
  • Biblioteket
  • Språkverkstaden
  • Internationaliserings- och samverkansavdelningen (ISA)


    Underhållning (klockan 12:45)

    Lithe blås, orkestern som hängivet ägnar sig åt studentmusik. Deras färger är blå och off-yellow och kommer från Linköpings universitet. Allt sedan 1973 har de spritt glädje och förundran i trakterna kring Linköping – och de tänker fortsätta länge till.

Block 3 (13:00-13:25 & 13:35-14:00)

C-huset, sal C1

Från brottsplats till domstol med AI 

Läs mer om föreläsaren Lena Klasén

Tyvärr är den snabba teknikutvecklingen inte begränsad till laglydiga organisationer och medborgare. Kriminella är snabba med att identifiera nya möjligheter, och digital transformation förändrar dramatiskt karaktären på brott, terror och andra hot. Föredraget kommer att lyfta fram exempel där digital teknik används för att lösa brott där "bra" AI används för att bekämpa "dålig" AI, tex en digital brottsplatstvilling där händelser i en scen kan spelas upp från olika vyer och perspektiv.  

C-huset, sal C2

Hjärtats betydelse för konditionen, hos soffpotatisar och maratonlöpare

Läs mer om föreläsaren Anna Carlén

 I vila pumpar hjärtat runt ungefär 5 liter syrerikt blod per minut. Vid fysisk aktivitet ökar kroppens syrebehov och hjärtat svarar med att pumpa runt mer blod. Med konditionsträning kan hjärtat anpassas till att klara av över 30 liter per minut. Hur går det till? Det här föredraget kommer att handla om hjärtats roll för kondition och hälsa.

C-huset, sal C3 (föreläsning på engelska)

Is technology the future of rescue work?

Läs mer om föreläsaren Wael Alkusaibati

Rescue services face expanding needs in the society, while having limited resources. Collaboration with civilian volunteers may pose a solution, as training and equipping volunteers is much cheaper than recruiting professional resources, such as firefighters. To organise and rapidly alert the volunteers when they are needed, new communication technologies are essential; a rescue unit can dispatch the volunteers to a site of incident to help while professionals arrive. An example of this digital collaboration is SMS-livräddare in Sweden.

C-huset, sal C4

Den elektriska hjärnan: jonströmmars reglering av nervsystemet och konsekvenser vid funktionsrubbningar

Läs mer om föreläsaren Michelle Nilsson

Nervsystemet kommunicerar med ström, men i stället för elektroner transporteras joner via jonkanalsproteiner över cellmembranen. Jonkanaler är naturliga måltavlor för toxiner från växt- och djurriket, men är också klassiska måltavlor för läkemedel. En enda mutation i en jonkanalsgen kan orsaka sjukdomar såsom epilepsi. I vårt labb vill vi finna orsakssambandet mellan sådana mutationer och sjukdom.

Mer om dagens föreläsare

Program för övriga dagar