Populärvetenskapliga veckan 2023 program onsdag 25 oktober
Onsdagens teman är samhälle, ekonomi och humaniora. Här kan du läsa om de föreläsningar som ges denna dag. För att så många som möjligt ska ha kunna se det de mest är intresserade av har vi under hela dagen fyra parallella föreläsningar, som går två gånger under samma block.
Block 1 (09:15-09:40 & 09:50-10:15)
C-huset, sal C1
Vem kan vad, egentligen? – Lärare och elevers upplevelse av grupparbetsbedömning
Läs mer om föreläsaren Johan Forsell
Grupparbeten har stor potential i lärande av både kunskaper och samarbetsförmågor. Dessutom beskrivs arbetsformen av elever som rolig och lärorik. Dock finns utmaningar, inte minst i bedömning av grupparbeten. Lärare kan ha svårt att reda ut vem som egentligen gjort och kan vad medan eleverna kan uppleva orättvisa. Denna föreläsning utgår från forskning om lärare och elevers upplevelser av grupparbetsbedömning.
C-huset, sal C2
Barnkultur och terrorismens kulturarv
Läs mer om föreläsaren Yelyzaveta Hrechaniuk
Gosedjur, leksaker, teckningar, brev och blommor lämnas vid spontana minnesplatser för att hedra terrorismens offer. När museer dokumenterar händelserna för framtiden utgör ofta just nallebjörnar och teckningar en stor del av samlingarna. Hur kan vi förstå att barnkultur har blivit en så viktig del av terrorismens kulturarv? Vilka konsekvenser får det? Detta kommer jag att diskutera utifrån dokumentation av terrordådet i Stockholm 2017.
C-huset, sal C3
Samspelets hemliga regler som AI inte bemästrar
Läs mer om föreläsaren Emily Hofstetter
Nyhetsmedierna fylls av förundran över att nya AI-agenter har blivit så lika människor. Men vad är det som gör att vi tolkar det som att AI behärskar mänskligt språk och samspel? Och vad gör vi, å andra sidan, som betecknar att vi verkligen är människor? I denna föreläsning ger jag en överblick över de osynliga regler som vi människor behärskar automatiskt, men som AI (ännu) inte kan.
C-huset, sal C4
Hur påverkar känslor vårt beslutsfattande?
Läs mer om föreläsaren Gustav Tinghög
Intuition, omedvetna tumregler och medvetna misstolkningar påverkar våra val när vi fattar beslut – både för egen del och när det gäller användning av offentliga medel. Även känslor spelar stor roll för prioriteringsbeslut, vi väljer oftast det alternativ som är emotionellt mest framträdande och enklast att rättfärdiga både för oss själva och andra. Motiveras offentligt beslutsfattande utifrån rädslan att göra fel snarare än viljan att göra rätt?
Block 2 (10:30-10:55 & 11:05-11:30)
C-huset, sal C1
När juridiken blir ett hinder
Läs mer om föreläsaren Herbert Jacobson
Det finns många nyheter på den tekniska sidan avseende sätt att tillhandahålla resurser som inte är ”köp”. Dessa kan vara svåra att omsätta i praktiken på grund av att lagen inte är anpassad. Hur visar sig detta och vad beror det på?
C-huset, sal C2 (föreläsning på engelska)
The Laboratory of the Mind
Read more about Harald Wiltsche
What distinguishes natural science from other human enterprises such as art or religion? According to a widespread view, what makes science special is its methodologically regimented restriction to observation and physical experiment. However, as a look into science history shows, famous scientists such as Galileo, Newton, Einstein, or Schrödinger have revolutionised physics by imagining hypothetical scenarios and thus by performing thought experiments in the laboratory of the mind. But how does this work? How can we learn something about the world by merely using our imagination?
C-huset, sal C3
Skärmtid eller moralpanik – barn och skärmar
Läs mer om föreläsaren Anett Sundqvist
Många funderar på vilka effekter vårt liv vid skärmarna har. Idag vet vi att digitala medier påverkar inte bara vårt beteende utan även våra barns beteende och deras utveckling av till exempel språk och minne. Det inte bara skärmtiden som är avgörande, utan det handlar även om andra viktiga faktorer. Så hur ska vi använda oss av skärmar för att stimulera barns utveckling i vår digitala värld?
C-huset, sal C4
Smart och uppkopplat – hur säkert är det?
Föreläsare: Malin Granath.
Idag finns det en hög tilltro till att tekniken ska kunna lösa våra samhällsproblem, vilket har lett till att våra samhällen blir alltmer uppkopplade. Samtidigt lever vi i en alltmer osäker omvärld. Vad händer när vi lämnar över ansvaret till tekniken? Hur sårbara är vi? Är vi sårbara?
Lunchmässa (11:30-13:00)
Utställare (fler kan tillkomma)
- Affärsjuridiska föreningen vid Linköpings universitet (AJF)
- Föreningen Linköpings Nationalekonomer och Statsvetare (FLiNS)
- Sektionen för systemvetenskap och informatik (SAKS)
- Psykologprogrammets sektion vid Linköpings universitet (Stimulus)
- Ekonomföreningen vid Linköpings Universitet (ELIN)
- Linköpings teknologers studentkår (Lintek)
- Kandidatprogrammet i miljö, klimat och hållbar utveckling
- Kandidatprogrammet i Samhällsplanering
- Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM)
- Avdelningen för filosofi och tillämpad etik (FTE)
- Språkverkstaden
- Linköpings universitetsbibliotek
- Tankesmedjan Humtank
- Internationella enheten
- Allmän studievägledning
- Studievägledning vid Filosofiska fakulteten & Utbildningsvetenskap
Underhållning (klockan 12:45)
Lithe blås, orkestern som hängivet ägnar sig åt studentmusik. Deras färger är blå och off-yellow och kommer från Linköpings universitet. Allt sedan 1973 har de spritt glädje och förundran i trakterna kring Linköping – och de tänker fortsätta länge till.
Block 3 (13:00-13:25 & 13:35-14:00)
C-huset, sal C1
Feministisk verktygslåda – hur gör vi arbetslivet mer rättvist?
Läs mer om föreläsaren Alma Persson
Vad vi väljer att arbeta med får stor betydelse för våra liv. Men arbetslivet kan se väldigt olika ut, beroende på vem du är. Vissa yrken är det nästan bara män som har, andra nästan bara kvinnor, och det finns stora skillnader mellan dem när det gäller till exempel lön och arbetsvillkor. Vad betyder det att den svenska arbetsmarknad ser ut som den gör? Vilka verktyg kan vi använda oss av för att förstå betydelsen av genus på jobbet och göra arbetslivet mer rättvist?
C-huset, sal C2
Äldres ensamhet – mellan individuell känsla och samhällsproblem
Läs mer om föreläsaren Axel Ågren
Svenskar beskrivs ofta som ett ensamt och asocialt folk, där vi ”lämnar” våra äldre släktingar, vilket anses bidra till utbredd hos ensamhet hos äldre. Studier visar däremot på det motsatta; äldre svenskar är mindre ensamma än andra äldre i Europa och är inte mer ensamma än andra åldersgrupper. Hur kommer detta sig? Under föreläsningen diskuterar vi varför det finns en skillnad mellan samhällsdebatten och forskningsresultaten.
C-huset, sal C3
Visuell interaktiv digital teknik i skolan
Ulrika Bodén
Att hantera information om världen genom visuella interaktiva digitala tekniker prövar våra antaganden om vad både läsning och skrivande är. Hur läser elever en interaktiv skärm med bilder, grafer, diagram, färg, rörelse, skriven text, hyperlänkar osv? Hur kan de sedan visa vad de lärt sig genom att producera egna kunskapsvisualiseringar? Hur kan lärare stötta elever att utveckla de visuella förmågor som krävs?
C-huset, sal C4
Varför kan vi inte släppa vikingen? Den kulturella bilden från 1800-talet till idag
Läs mer om föreläsaren Fredrik Gregorius
Vikingen har genom den moderna historien använts som symbol för både barbari och heroism. En nationell hjälte som representerar hypermaskulinitet, men på senare tid även ideal som mångkultur, feminism och ekosofi. Idag ser vi åter hur vikingen populariseras genom dataspel, tv-serier, musik, politik och religion. Hur gestaltar de olika bilderna skiftande värderingar där vikingen blir en spegel av samtiden? Och varför är det just vikingatiden som tycks fånga intresset så starkt?