Hur kan utanförskap undvikas?
Forskargruppen DINO - Digitalisering i nya offentligheter vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) studerar hur digitalisering av offentliga tjänster påverkar oss som samhällsmedborgare. Forskargruppen undersöker digitaliseringens effekter på det offentliga samtalet och hur offentliga tjänster görs tillgängliga på nya sätt. En viktig del av deras forskning är också att studera vilka som riskerar att hamna utanför och varför.
I den här intervjun berättar universitetslektor Mariana Gustafsson, som är en av forskargruppens medlemmar, om några av DINO:s forskningsprojekt och hur vi som medborgare påverkas av samhällets digitalisering.
Foto Charlotte Perhammar
Två projekt om kommuners digitalisering
I ett projekt som finansierades av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) studerade forskargruppen automatisering av beslutsfattning i kommuner, medborgarcentrerade e-tjänster, teknikmedierat medborgarskap, samt digital inkludering.
–Jag och mina kollegor, bland annat professor Elin Wihlborg och Johanna Sefyrin, har under lång tid intresserat oss för dessa teman, berättar Mariana.
I projektet ”Ett digitalt Norrköping för alla: Bibliotekets uppdrag att arbeta för digital inkludering i ett samhälle med nya utmaningar” stod biblioteken och deras roll i fokus. Projektet pågick mellan 2018 och 2020 och finansierades av Norrköpings forskningsfond. Dess syfte var att kartlägga och analysera digitalt utanförskap och Norrköpings stadsbiblioteks strategier och praktiska arbete för digital inkludering. Vilka utmaningar uppstår för medborgaren i vardagen när välfärdstjänster digitaliseras och myndigheter börjar stänga sina lokala kontor?
Hjälp på biblioteket
Studier av de frågor om digitala problem som besökare på biblioteken kommer med har visat att de dessa problem påverkar deras möjligheter att agera som medborgare.
–Besökare ber om hjälp med att sköta kontakter med privata och offentliga aktörer, att utföra vardagliga medborgerliga göromål via e-tjänster, såsom att boka en tid på vårdcentralen, att betala räkningar, att söka jobb, eller att hantera sitt busskort för att åka kollektivtrafik.
Dagens samhälle kräver aktiva, informerade och ansvariga medborgare, som också är digitalt kompetenta. Men som medborgare besitter vi inte alltid de kunskaper och kompetenser som krävs för ett aktivt medborgarskap.
–Biblioteket blir ett slags stödfunktion i vardagliga situationer när tekniken inte fungerar eller inte är tillgänglig så att medborgare kan agera som aktiva aktörer i samhället, säger Mariana.
Ökad medvetenhet om digitaliseringens utmaningar
Men man kan enligt Mariana Gustafsson nu se ett tydligare fokus på digitaliseringens utmaningar både i forskningssammanhang och bland aktörer som ansvarar för offentliga tjänster. Det finns en ökad medvetenhet hos politiker och tjänstepersoner om dessa frågor och en vilja att bättre förstå och att lösa utmaningar kring utanförskap i samhället.
–Folkbibliotek runtom i landet har kommit en bra bit på vägen, inte minst via olika nationella och lokala satsningar så som Digidel och Kungliga bibliotekets projekt "Digitalt först med användaren i fokus".
Ringar på vattnet
Projektet Ett digitalt Norrköping för alla är nu avslutat. Det har dock lett till ytterligare forskningsansökningar, nya forskningsprojekt, ett flertal konferensbidrag samt en doktorandkurs med medborgarskapsperspektivet i fokus.
Inom ramen för forskargruppen DINO fortsätter Mariana och hennes kollegor att belysa dessa frågor i olika forsknings- och samverkansprojekt.
