Insulinbehandlad diabetes i kommunal omsorg
I takt med att personer med diabetes lever längre blir insulinbehandling allt vanligare bland äldre som bor på särskilt boende eller får hemsjukvård. Detta gäller även personer med typ 1-diabetes, som i dag i större utsträckning når högre ålder. I Linköpings kommun har ungefär 10 procent av de boende på särskilda boenden insulinbehandlad diabetes. Samtidigt är resurserna inom kommunal omsorg ofta begränsade, och en stor del av den dagliga insulinbehandlingen sköts av personal med begränsad medicinsk utbildning, exempelvis vårdbiträden och undersköterskor. En vårdkedja där de minst medicinskt utbildade initierar medicinsk bedömning innebär stora patientsäkerhetsrisker. När förändringar i blodsocker inte upptäcks eller hanteras i tid kan följderna bli allvarliga, och i värsta fall leda till dödsfall. Därför behövs mer kunskap om hur diabetesvården fungerar i kommunal omsorg i dag, och vilket stöd som krävs för att göra vården tryggare.
Studien DiaCare
Studien DiaCare syftar till att utveckla och utvärdera en mer personcentrerad diabetesvård för äldre personer med insulinbehandling inom kommunal omsorg. I studien vill vi ta reda på hur vården fungerar idag, vilka utmaningar som finns i det dagliga arbetet och vilket stöd som behövs för att öka tryggheten och säkerheten för både patienter och personal.
Halfpoint Images
Tillsammans med Linköpings kommun och nationella och internationella samarbetspartners vill vi utveckla ett nytt arbetssätt i nära samverkan med patienter, närstående och vårdpersonal. Arbetssättet ska därefter testas i en stor, pragmatisk kluster-randomiserad studie i flera svenska regioner. Målet är att förbättra blodsockerkontrollen, minska akuta komplikationer, stärka livskvaliteten och skapa en tryggare vårdkedja mellan kommun, primärvård och sjukhus.
DiaCare genomförs i fem steg:
- Kartläggning
Först undersöker vi hur insulinbehandling inom kommunal äldreomsorg fungerar i dag. Målet är att få en samlad bild av nuvarande arbetssätt, utmaningar och behov, som sedan kan ligga till grund för utvecklingen av ett nytt och säkrare arbetssätt. Kartläggningen görs genom en genomgång av tidigare forskning, en nationell enkät till Sveriges alla kommuner, samt intervjuer med patienter, närstående och vårdpersonal.
- Samskapande av intervention
Utifrån kartläggningen utvecklar vi ett nytt arbetssätt tillsammans med patienter, närstående och vårdpersonal. Målet är att arbetssättet ska svara mot dagens behov och bidra till en säkrare och tryggare insulinbehandling.
- Pilotstudie i Linköping
Det nya arbetssättet testas först i mindre skala i Linköpings kommun. Pilotstudien ger möjlighet att undersöka om arbetssättet fungerar i praktiken och om något behöver justeras innan det testas i större skala.
- Nationell klusterrandomiserad interventionsstudie
Arbetssättet testas i en större studie i flera svenska regioner. Studien syftar till att undersöka om interventionen kan förbättra blodsockerkontrollen, minska akuta komplikationer, stärka livskvaliteten och göra vårdkedjan tryggare.
- Implementering
Om arbetssättet visar positiva effekter undersöker vi hur det kan införas och användas långsiktigt i ordinarie verksamhet. Fokus ligger på att skapa ett arbetssätt som är hållbart, praktiskt genomförbart och anpassat till kommunal omsorg.
För forskare, läs mer på:
PROSPERO systematic review protocol
