– Vi tror ju att det finns kommuner som redan har hittat lösningar och där det finns goda exempel. Sen hoppas vi också kunna hitta sätt att bidra till att göra det ännu bättre förstås, säger Anna Olaison som är biträdande professor vid Avdelningen för socialt arbete och projektledare för det nya forskningsprogrammet.
Antalet äldre över 80 år förväntas öka snabbt i Sverige under kommande decennier. Det innebär också att antalet som får demensdiagnos förmodligen kommer att öka kraftigt. Idag har mellan 130 000 och 150 000 personer diagnosen. År 2050 kan de vara nästan dubbelt så många om prognoserna slår in.
En enorm ekonomisk, medicinsk och social utmaning för välfärdssamhället.
Lyssna på brukare och anhöriga
Ansvaret för demensvården ligger idag på både kommuner och regioner, men exakt hur samarbetet mellan dessa ser ut finns det lite kunskap om. Inte heller vet man så mycket om vad de äldre som får vård i hemmet och deras anhöriga tycker om sina liv eller vad de skulle önska sig.
Forskningsprogrammet vid LiU har fått nästan 24 miljoner kronor från Forte – Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd – för att undersöka hur kommuner och regioner faktiskt jobbar med fokus på samverkan mellan hemtjänst, hemsjukvård och primärvård. Kanske finns det redan goda exempel för forskarna att hämta ute i landet. Men inte minst viktigt blir att lyssna på brukarna och deras anhöriga.
Fotograf aquaArts studio
– Redan idag gör anhöriga ett större arbete än vad äldreomsorgen gör. Så om äldre ska kunna bo kvar hemma måste vi ju se till att allas röster blir hörda. För det är också en sjukdom som tär väldigt mycket på relationen mellan par, så man behöver ha rätt stöd på olika sätt, säger Anna Olaison.
Kunskapen ska spridas
Forskningsprogrammet som kallas DEM(H)CARE har fått finansiering för sju år. Det har ett tvärvetenskapligt upplägg med forskare från allmänmedicin, omvårdnad, arbetsterapi, sociologi, epidemiologi och biostatistik, Avdelningen för socialt arbete och Avdelningen för åldrande och social förändring.
Tanken är att forskningsresultaten ska spridas till äldreomsorgen, vården, politiker och organisationer som Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Demensförbundet är också stöd och bollplank för forskningsprogrammet.
