07 mars 2024

År 2050 kan antalet äldre med demensdiagnos ha fördubblats jämfört med idag. Många kommer att bo kvar hemma, men att ge vård och omsorg till alla blir en stor utmaning. Under året drar ett nytt forskningsprogram igång vid Linköpings universitet för att hitta lösningar för framtiden.

Anna Olaison, biträdande professor vid Avdelningen för socialt arbete, Linköpings universitet.
Anna Olaison leder forskningsprogrammet kring framtidens demensvård.

– Vi tror ju att det finns kommuner som redan har hittat lösningar och där det finns goda exempel. Sen hoppas vi också kunna hitta sätt att bidra till att göra det ännu bättre förstås, säger Anna Olaison som är biträdande professor vid Avdelningen för socialt arbete och projektledare för det nya forskningsprogrammet.

Antalet äldre över 80 år förväntas öka snabbt i Sverige under kommande decennier. Det innebär också att antalet som får demensdiagnos förmodligen kommer att öka kraftigt. Idag har mellan 130 000 och 150 000 personer diagnosen. År 2050 kan de vara nästan dubbelt så många om prognoserna slår in.

En enorm ekonomisk, medicinsk och social utmaning för välfärdssamhället.

Lyssna på brukare och anhöriga

Ansvaret för demensvården ligger idag på både kommuner och regioner, men exakt hur samarbetet mellan dessa ser ut finns det lite kunskap om. Inte heller vet man så mycket om vad de äldre som får vård i hemmet och deras anhöriga tycker om sina liv eller vad de skulle önska sig.

Forskningsprogrammet vid LiU har fått nästan 24 miljoner kronor från Forte – Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd – för att undersöka hur kommuner och regioner faktiskt jobbar med fokus på samverkan mellan hemtjänst, hemsjukvård och primärvård. Kanske finns det redan goda exempel för forskarna att hämta ute i landet. Men inte minst viktigt blir att lyssna på brukarna och deras anhöriga.

Gammal man och kvinna sitter bredvid varandra med ryggen mot kameran. Fotograf aquaArts studio

– Redan idag gör anhöriga ett större arbete än vad äldreomsorgen gör. Så om äldre ska kunna bo kvar hemma måste vi ju se till att allas röster blir hörda. För det är också en sjukdom som tär väldigt mycket på relationen mellan par, så man behöver ha rätt stöd på olika sätt, säger Anna Olaison.

Kunskapen ska spridas

Forskningsprogrammet som kallas DEM(H)CARE har fått finansiering för sju år. Det har ett tvärvetenskapligt upplägg med forskare från allmänmedicin, omvårdnad, arbetsterapi, sociologi, epidemiologi och biostatistik, Avdelningen för socialt arbete och Avdelningen för åldrande och social förändring.

Tanken är att forskningsresultaten ska spridas till äldreomsorgen, vården, politiker och organisationer som Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Demensförbundet är också stöd och bollplank för forskningsprogrammet.

Mer forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.