02 december 2021

I veckan presenterade statsminister Magdalena Andersson Sveriges nya regering, där ansvaret för idrottsfrågor hamnar hos den nya integrations- och migrationsministern Anders Ygeman. LiU-forskaren David Ekholm tycker det är intressant att idrotten på så vis får en tydligare koppling till dessa områden.

Anders Ygeman. Fotograf: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Den nya integrations- och migrationsministern Anders Ygeman har även fått ansvar för idrottsfrågor i regeringen. 

På SVT:s presskonferens förklarade Anders Ygeman förändringen i idrottens politikområde:

– Idrotten är Sveriges största folkrörelse. Idrotten ger stolthet och stärker folkets hälsa. Och idrott skapar sammanhållning och förståelse mer än kanske någon annan del av samhället, över alla gränser, sa Ygeman bland annat.

David Ekholm, universitetslektor och docent i socialt arbete, vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, forskar om hur idrott har formulerats politiskt som ett sätt att bidra till integration i samhället.

– Det är väldigt intressant att idrotten på det här sättet inramas tydligare som en fråga med koppling till integration och migration, säger Ekholm.

– Idrott kan helt säkert bidra till både sammanhållning och hälsa, samtidigt finns många olika villkor för just frågor om sammanhållning och integration kopplat till idrott, fortsätter han.

I boken Idrottens kraft? Ungas livsvillkor och ojämlikhetens problem i en segregerad stad undersöks forskning om idrottens möjligheter att skapa integration. Författarna, David Ekholm och Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete på LiU, pekar på hur idrottens olika aktiviteter bland annat innebär mötesplatser för unga, men att de möten som sker inte alltid är de som eftersträvas politiskt.

– Ofta vill politiker betona hur idrotten innebär möten mellan olika grupper i samhället, mellan barn och unga med olika bakgrund och från olika platser. Men samhällets påtagliga segregering innebär att sådana möten inte är så enkla att förverkliga. Barn och unga deltar ofta i idrott med andra barn från samma platser eller som de går i skolan med, säger Ekholm.

Dessutom är tilltron till att mötesplatser skapar sammanhållning och förståelse inte helt enkel.

– Vår forskning visar att social och ekonomisk ojämlikhet också präglar många av de möten som sker. Ojämlikheten finns och blir synlig också inom idrottens aktiviteter. Och olika grupper av barn och unga har idag väldigt olika förutsättningar att delta i idrott och tillgång till idrottsaktiviteter, fortsätter Ekholm.

När nu idrottsfrågorna har flyttats över till integrations- och migrationsministerns bord hoppas David Ekholm att just betydelsen av jämlikhet och lika rätt när det gäller barn och ungas villkor inom och tillgång till idrott hamnar i ljuset för hur idrott ska kunna vara ett sätt att bidra till integration.

Idrott skapar sammanhållning och förståelse mer än kanske någon annan del av samhället, över alla gränser
Anders Ygeman, nybliven minister med ansvar för idrottsfrågor

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

Några kvinnor som går på en trottoar.

Varför inte planera för en krympande befolkning?

Få regioner och kommuner har en långsiktig planering för att anpassa sig till befolkningsminskningen. I en ny studie söker forskarna svar på varför och hittar flera förklaringar.

Två händer.

Så samverkar kommuner med civilsamhället för att bryta äldres ensamhet

Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva, och därför är civilsamhället avgörande. Ny forskning visar att kommuner antar olika roller när de samverkar med ideella krafter.

Bild på barn som tvättar händerna.

En halv miljon till forskning om mindre kommuners tillgångsförvaltning

Hur kan mindre kommuners förmåga att ta hand om sina tillgångar – så som infrastruktur eller VA – stärkas? I ett nytt projekt möts forskare och kommuner för att byta erfarenheter och stärka förståelsen för strategisk tillgångsförvaltning.

Senaste nytt från LiU

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En man som arbetar på en maskin i ett labb.

AI-boostad elektronisk näsa hittar äggstockscancer

Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer.