02 december 2021

I veckan presenterade statsminister Magdalena Andersson Sveriges nya regering, där ansvaret för idrottsfrågor hamnar hos den nya integrations- och migrationsministern Anders Ygeman. LiU-forskaren David Ekholm tycker det är intressant att idrotten på så vis får en tydligare koppling till dessa områden.

Anders Ygeman.
Den nya integrations- och migrationsministern Anders Ygeman har även fått ansvar för idrottsfrågor i regeringen.  Fotograf: Kristian Pohl/Regeringskansliet

På SVT:s presskonferens förklarade Anders Ygeman förändringen i idrottens politikområde:

– Idrotten är Sveriges största folkrörelse. Idrotten ger stolthet och stärker folkets hälsa. Och idrott skapar sammanhållning och förståelse mer än kanske någon annan del av samhället, över alla gränser, sa Ygeman bland annat.

David Ekholm, universitetslektor och docent i socialt arbete, vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, forskar om hur idrott har formulerats politiskt som ett sätt att bidra till integration i samhället.

– Det är väldigt intressant att idrotten på det här sättet inramas tydligare som en fråga med koppling till integration och migration, säger Ekholm.

– Idrott kan helt säkert bidra till både sammanhållning och hälsa, samtidigt finns många olika villkor för just frågor om sammanhållning och integration kopplat till idrott, fortsätter han.

I boken Idrottens kraft? Ungas livsvillkor och ojämlikhetens problem i en segregerad stad undersöks forskning om idrottens möjligheter att skapa integration. Författarna, David Ekholm och Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete på LiU, pekar på hur idrottens olika aktiviteter bland annat innebär mötesplatser för unga, men att de möten som sker inte alltid är de som eftersträvas politiskt.

– Ofta vill politiker betona hur idrotten innebär möten mellan olika grupper i samhället, mellan barn och unga med olika bakgrund och från olika platser. Men samhällets påtagliga segregering innebär att sådana möten inte är så enkla att förverkliga. Barn och unga deltar ofta i idrott med andra barn från samma platser eller som de går i skolan med, säger Ekholm.

Dessutom är tilltron till att mötesplatser skapar sammanhållning och förståelse inte helt enkel.

– Vår forskning visar att social och ekonomisk ojämlikhet också präglar många av de möten som sker. Ojämlikheten finns och blir synlig också inom idrottens aktiviteter. Och olika grupper av barn och unga har idag väldigt olika förutsättningar att delta i idrott och tillgång till idrottsaktiviteter, fortsätter Ekholm.

När nu idrottsfrågorna har flyttats över till integrations- och migrationsministerns bord hoppas David Ekholm att just betydelsen av jämlikhet och lika rätt när det gäller barn och ungas villkor inom och tillgång till idrott hamnar i ljuset för hur idrott ska kunna vara ett sätt att bidra till integration.

Idrott skapar sammanhållning och förståelse mer än kanske någon annan del av samhället, över alla gränser
Anders Ygeman, nybliven minister med ansvar för idrottsfrågor

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

Lika partier leka bäst?

I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskaren Johan Wänström studerat kommuner där S 0ch M styr i koalition. Han undersöker bland annat varför man valt att styra tillsammans och hur samarbetet har fungerat.

bild på en bok

Ny bok om hopp och framtidstro i krympande samhällen

Vad hoppas man på i ett samhälle som inte växer - i en tid med idéer om att utveckling är liktydigt med tillväxt och expansion? Det är en central fråga i Josefina Syssners senaste bok ”Hoppfulla platser? Om hopp och hoppfullhet i periferin”.

En kvinna sitter vid ett konferensbord med en dator och kaffekoppar framför sig

Årets kommunuppsats handlar om gränsdragningar i kommunalt beslutsfattande

Kristin Löf, tidigare masterstudent i statsvetenskap med inriktning på offentlig förvaltning, skrev den vinnande uppsatsen i 2024 års uppsatstävling på CKS.

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.