05 mars 2024

Skillnaderna i hälsa i Sverige ökar mellan barn och ungdomar med olika bakgrund. För att motverka detta förväntas svenska kommuner ta ett större ansvar. Men arbetet försvåras av spänningar inom den kommunala organisationen visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Två barn cyklar efter varandra på en strand
Fotograf: Mikael Svensson/Scandinav

– Vi har bland annat sett att vissa verksamheter, framför allt skolan, anser att de själva arbetar med barnens hälsa sedan länge och ser då inget behov av att involvera fler aktörer i det. En annan orsak kan vara att folkhälsa uppfattas som ett extra uppdrag En man i glasögon mot en oskarp bakgrundAlbin Algotson. Fotograf Anna Nilsen som stjäl fokus ifrån kärnuppdraget och därför prioriteras ner, säger Albin Algotson, biträdande universitetslektor i statsvetenskap och en av forskarna bakom rapporten.

Undersökningen har gjorts i samarbete med den idéburna organisationen Generation Pep som arbetar för barns och unga hälsa i Sverige. Genom en fallstudie av Generation Peps pilotprojekt Pep Kommun har författarna analyserat de villkor som påverkar lokalt folkhälsoarbete särskilt riktat mot barn och unga.

en kvinna i svart klänning som står vid ett fönster med ena handen i midjan. Carolina Klüft. Fotograf Benjamin Hailemariam - På Generation Pep vet vi att ingen ensam samhällsaktör kan lösa de utmaningar vi står inför när det gäller barn och ungas hälsa, därför är vi så glada för all form av samverkan, och där ingår även att bidra till forskning och kunskapsutveckling. Samarbetet med CKS är ett viktigt steg i att närma sig ett mer främjande samhälle där vi sätter barn och ungas hälsa i centrum, säger Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep.

Klyfta mellan operativt och strategiskt

Resultaten visar att kommunernas arbete med folkhälsa präglas av en klyfta mellan det strategiska kommunövergripande arbetet och det mer operativa arbetet med barn och unga som bedrivs i kommunernas olika verksamheter. Det strategiska arbetet får svårt att nå ut i skola och andra verksamheter.

– Det arbete som bedrivs av folkhälsostrateger och samordnare blir tandlöst om samverkan med skola, socialtjänst och samhällsplanering inte fungerar. Omvänt så måste den kunskap om hälsa som finns hos lärare och andra välfärdsprofessioner värderas och tas tillvara i det strategiska folkhälsoarbetet, säger Algotson

Spänningar i folkhälsoarbetet

En kille i grå t-shirt sitter vid ett bord och tittar ut genom fönstret. David Ekholm. Fotograf Anna Nilsen David Ekholm, universitetslektor och docent i socialt arbete har skrivit rapporten tillsammans med Algotson. De anser att Pep Kommun är ett intressant initiativ som tydliggör kommunernas helt centrala betydelse i svensk folkhälsopolitik. Genom att följa Pep Kommun har de kunnat uppmärksamma spänningar i Sveriges folkhälsoarbete som nästan helt har gått under radarn. Samtidigt sätter Pep Kommun fingret på att kommunerna inte är isolerade öar. Behovet av kunskapsutbyte är stort, både kommunerna emellan, och mellan kommuner, regioner, myndigheter och organisationer så som Generation Pep.

En man i rutig skjorta som står framför ett högt fönster.Matti Leijon. Fotograf Benjamin Hailemariam – Det som jag upplever som extra värdefullt i samverkan med CKS är att uppföljningen är så framåtsyftande. Den blir inget avslut för något – den blir en språngbräda framåt! säger Matti Leijon.

– Vi är glada över att Generation Pep visar intresse för våra slutsatser och med deras hjälp kan den här rapportens kunskapsbidrag omsättas till förbättringar i kommunalt folkhälsoarbete, avslutar David Ekholm.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs fler nyheter från CKS

4,8 miljoner till forskning om kommunpolitikers arbetsmiljö och hälsa

Arbetsmiljön för de fyra procenten hel- och deltidsarvoderade kommunpolitikerna i Sverige är tuff. Dessutom finns tecken på att situationen försämrats de senaste åren. Nu ska forskare studera hur ledande kommunpolitikers hälsa påverkas.

Skuggor av människor mot en vägg

4,3 miljoner till forskning om sambandet mellan kommunal service, bostadsmarknad och populism

Kan lokala förändringar i tillgången till service leda till känslor av social uteslutning och en ökad mottaglighet för högerpopulistiska budskap? Den frågan står i fokus i ett nytt forskningsprojekt som har fått 4,3 miljoner kronor från Formas.

Närbild av en hand som stoppar ett röstkuvert i en låda

Så kan den lokala demokratin stärkas

När demokratins grundläggande värden hotas behöver kommunerna stå emot auktoritära strömningar. Vissa reformer kan bidra till en mer motståndskraftig lokaldemokrati. Att införa kommunal parlamentarism är en sådan reform.

Senaste nytt från LiU

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.