05 mars 2024

Skillnaderna i hälsa i Sverige ökar mellan barn och ungdomar med olika bakgrund. För att motverka detta förväntas svenska kommuner ta ett större ansvar. Men arbetet försvåras av spänningar inom den kommunala organisationen visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Två barn cyklar efter varandra på en strand Fotograf: Mikael Svensson/Scandinav

– Vi har bland annat sett att vissa verksamheter, framför allt skolan, anser att de själva arbetar med barnens hälsa sedan länge och ser då inget behov av att involvera fler aktörer i det. En annan orsak kan vara att folkhälsa uppfattas som ett extra uppdrag En man i glasögon mot en oskarp bakgrundAlbin Algotson. Fotograf Anna Nilsen som stjäl fokus ifrån kärnuppdraget och därför prioriteras ner, säger Albin Algotson, biträdande universitetslektor i statsvetenskap och en av forskarna bakom rapporten.

Undersökningen har gjorts i samarbete med den idéburna organisationen Generation Pep som arbetar för barns och unga hälsa i Sverige. Genom en fallstudie av Generation Peps pilotprojekt Pep Kommun har författarna analyserat de villkor som påverkar lokalt folkhälsoarbete särskilt riktat mot barn och unga.

en kvinna i svart klänning som står vid ett fönster med ena handen i midjan. Carolina Klüft. Fotograf Benjamin Hailemariam - På Generation Pep vet vi att ingen ensam samhällsaktör kan lösa de utmaningar vi står inför när det gäller barn och ungas hälsa, därför är vi så glada för all form av samverkan, och där ingår även att bidra till forskning och kunskapsutveckling. Samarbetet med CKS är ett viktigt steg i att närma sig ett mer främjande samhälle där vi sätter barn och ungas hälsa i centrum, säger Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep.

Klyfta mellan operativt och strategiskt

Resultaten visar att kommunernas arbete med folkhälsa präglas av en klyfta mellan det strategiska kommunövergripande arbetet och det mer operativa arbetet med barn och unga som bedrivs i kommunernas olika verksamheter. Det strategiska arbetet får svårt att nå ut i skola och andra verksamheter.

– Det arbete som bedrivs av folkhälsostrateger och samordnare blir tandlöst om samverkan med skola, socialtjänst och samhällsplanering inte fungerar. Omvänt så måste den kunskap om hälsa som finns hos lärare och andra välfärdsprofessioner värderas och tas tillvara i det strategiska folkhälsoarbetet, säger Algotson

Spänningar i folkhälsoarbetet

En kille i grå t-shirt sitter vid ett bord och tittar ut genom fönstret. David Ekholm. Fotograf Anna Nilsen David Ekholm, universitetslektor och docent i socialt arbete har skrivit rapporten tillsammans med Algotson. De anser att Pep Kommun är ett intressant initiativ som tydliggör kommunernas helt centrala betydelse i svensk folkhälsopolitik. Genom att följa Pep Kommun har de kunnat uppmärksamma spänningar i Sveriges folkhälsoarbete som nästan helt har gått under radarn. Samtidigt sätter Pep Kommun fingret på att kommunerna inte är isolerade öar. Behovet av kunskapsutbyte är stort, både kommunerna emellan, och mellan kommuner, regioner, myndigheter och organisationer så som Generation Pep.

En man i rutig skjorta som står framför ett högt fönster.Matti Leijon. Fotograf Benjamin Hailemariam – Det som jag upplever som extra värdefullt i samverkan med CKS är att uppföljningen är så framåtsyftande. Den blir inget avslut för något – den blir en språngbräda framåt! säger Matti Leijon.

– Vi är glada över att Generation Pep visar intresse för våra slutsatser och med deras hjälp kan den här rapportens kunskapsbidrag omsättas till förbättringar i kommunalt folkhälsoarbete, avslutar David Ekholm.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs fler nyheter från CKS

En gruva med en liten stad i bakgrunden.

Så formas en alltmer intensiv markanvändning

En hållbar markanvändning är avgörande för både miljön och samhällsutvecklingen. Men vad styr egentligen kommunernas beslut om hur marken används? Prisad forskning visar vad som formar dagens alltmer intensiva markanvändning.

En man står på en takterass och blickar ut över staden.

Linköpings klimatråd följer upp kommunens miljöarbete

Bygg- och anläggning står för drygt 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och spelar därför en viktig roll i att minska samhällets klimatpåverkan. Hur har Linköpings kommun arbetat? Det har forskarna i kommunens klimatråd undersökt.

En grupp människor som går längs en gata bredvid en tågstation.

Smidigare resor på landsbygden: nytt projekt får forskningsmedel

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

Senaste nytt från LiU

En man håller i en rulle med tryckta solceller.

Solceller från LiU snart i världens vardagsrum

I den nya fjärrkontrollen för Google TV är batterierna ersatta av tryckta organiska solceller som laddas av lamporna inomhus. Solcellerna har forskats fram vid Linköpings universitet och tagits till marknaden av avknoppningsföretaget Epishine.

En kvinna lutar sig mot ett träd i en skog.

Ekosystems motståndskraft i fokus för LiU-lett nätverk

Hur kan vi mäta ekosystems förmåga att stå emot förändringar och använda den kunskapen i praktiken? Det är en av kärnfrågorna i ett nytt EU-finansierat doktorandnätverk som Linköpings universitet koordinerar.

Några flygplan som flyger över ett vattendrag.

Nytt centrum för forskning om drönarsvärmar

LiU blir värd för ett nytt forskningscentrum som i samarbete med Lunds och Örebro universitet ska utveckla tekniker för autonoma svärmar av drönare som kan användas för bland annat räddning, miljöövervakning och samhällsskydd.