09 mars 2021

Idrott ses allt oftare som en lösning på olika slags utmaningar i samtiden. Till exempel används idrott gärna som ett sätt att möta problem som följer i spåren av segregation och ojämlikhet. Frågan är vad idrott kan erbjuda när det gäller att lösa samhällsproblem: vad är just idrottens kraft?

David Ekholm och Magnus Dahlstedt.
David Ekholm och Magnus Dahlstedt är forskare och redaktörer för boken "Idrottens kraft?", som bland annat undersöker idrotten i ett större, socialpolitiskt sammanhang.  Anna Nilsen

I den nyutkomna boken ”Idrottens kraft? Ungas livsvillkor och ojämlikhetens problem i en segregerad stad” lyfts frågan om idrottens nytta i samhället. Olika verksamheter som använder idrott som ett redskap för sociala ändamål undersöks. Fokus riktas bland annat mot hur verksamheterna organiseras och de socialpedagogiska ambitioner de drivs av.
Boken bygger på tidigare forskning om organisering, samverkan och styrning samt kommuners och civilsamhällets insatser för ungdomar. Den fokuserar också på innehållet i olika verksamheter, relationer mellan människor samt socialpedagogiska praktiker.

- Genom att ta ett helhetsgrepp så integrerar vi de olika frågorna istället för att titta enskilt på dem. Vi lyfter hur olika former av idrott utformas i skärningspunkten mellan idrotts-, kultur och fritids- och socialpolitik på lokal nivå, säger David Ekholm, universitetslektor i socialt arbete på LiU och redaktör för ”Idrottens kraft?”
Boken grundar sig på omfattande empiriska undersökningar som observationer på plats och intervjuer med politiker, tjänstepersoner, idrottsledare, sponsorer och ungdomar som deltagit i aktiviteter. Med sina empiriska exempel ger boken perspektiv på hur sociala problem framträder och förstås och vad det i sin tur möjliggör i form av lösningar och socialpolitiska insatser.

Lika möjligheter för barn och unga?

En viktig ambition för författarna är att problematisera tilltron till idrottens kraft som en lösning på olika samhällsproblem, och undersöka konkret vad det är som gör denna tilltro möjlig idag. I samhället finns det höga förväntningar på idrottsinsatser och hur de ska lösa ojämlikhet och sociala svårigheter. Något forskarna ser som en utmaning för idrotten att leva upp till.

- Vi har sett att samhället präglas av en tilltagande ojämlikhet som påverkar villkoren för ungas möjlighet att delta i idrott. Därför är det viktigt att diskutera i termer av lika möjligheter för barn och unga, oavsett vilken eventuell socialpolitisk nytta deltagande har för olika grupper, säger Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid LiU och redaktör för ”Idrottens kraft?”

Genom att undersöka idrotten i ett större, socialpolitiskt sammanhang, gör författarna det möjligt att inte bara förstå idrotten och hur den förstås av de aktörer som deltar i och utför dem. Bokens ambition är också att bidra med en djupare inblick i hur samhället ser ut idag, ifråga om ojämlikhet och segregation, och vilken betydelse detta har för hur politik utvecklas och formar villkoren för samtida former av socialt arbete.

Övriga forskare som bidragit till boken är Josef Fahlén, docent i pedagogik, Umeå universitet, Stefan Holmlid, professor i design, Linköpings universitet, Julia Rönnbäck, lektor vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Linnéuniversitetet och Cecilia Stenling, docent i pedagogik, Umeå universitet.

Idrottens kraft

Bild på bokomslag Idrottens kraft?

Boken Idrottens kraft? kom ut i januari 2021. Bokens redaktörer är David Ekholm och Magnus Dahlstedt från LiU. Medförfattare i boken är Stefan Holmlid, också forskare vid LiU samt Julia Rönnbäck från Linnéuniversitetet och Cecilia Stenling, Umeå universitet.

Boken kan beställas på Studentlitteraturs webbplats.

 

 

 

 

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

en väg in och ut från en rondell

Har storleken betydelse? Det beror på, säger ny forskning om kommundelningar

Svenska kommuner står inför stora utmaningar och det har under en tid funnits en stark tro på att bästa lösningen är att slå ihop kommuner. Nu visar en färsk studie från CKS av bl.a. Gissur Ó Erlingsson att delningar av kommuner  kan ha bättre effekt.

en man i rutig skjorta och kavaj vid ett konferensbord

Möt CKS nya ordförande Niklas Borg

I januari togs beslut om en ny styrelse på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Den nya styrelsen, som är vald på en period av tre år, leds av Niklas Borg, kommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen i Linköpings kommun.

Två barn cyklar efter varandra på en strand

Spänningar försvårar arbetet för jämlik hälsa bland barn och unga

Skillnaderna i hälsa ökar mellan barn och ungdomar med olika bakgrund. För att motverka detta förväntas svenska kommuner ta ett större ansvar. Men arbetet försvåras av spänningar inom den kommunala organisationen visar en ny rapport från CKS.

Senaste nytt från LiU

Man som står i en matbutik

Edvin pausade studierna och startade obemannad matbutikskedja

Edvin Johansson pausade studierna på civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi för att starta AutoMat, en obemannad matbutikskedja. Nu är han tillbaka på campus med sin hittills största butik – belägen mitt i det myllrande studentlivet.

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.

Lakrits i skål och lakritsrot bredvid.

Liten mängd lakrits höjer blodtrycket

Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid LiU att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.