I den nyutkomna boken ”Idrottens kraft? Ungas livsvillkor och ojämlikhetens problem i en segregerad stad” lyfts frågan om idrottens nytta i samhället. Olika verksamheter som använder idrott som ett redskap för sociala ändamål undersöks. Fokus riktas bland annat mot hur verksamheterna organiseras och de socialpedagogiska ambitioner de drivs av.
Boken bygger på tidigare forskning om organisering, samverkan och styrning samt kommuners och civilsamhällets insatser för ungdomar. Den fokuserar också på innehållet i olika verksamheter, relationer mellan människor samt socialpedagogiska praktiker.
- Genom att ta ett helhetsgrepp så integrerar vi de olika frågorna istället för att titta enskilt på dem. Vi lyfter hur olika former av idrott utformas i skärningspunkten mellan idrotts-, kultur och fritids- och socialpolitik på lokal nivå, säger David Ekholm, universitetslektor i socialt arbete på LiU och redaktör för ”Idrottens kraft?”
Boken grundar sig på omfattande empiriska undersökningar som observationer på plats och intervjuer med politiker, tjänstepersoner, idrottsledare, sponsorer och ungdomar som deltagit i aktiviteter. Med sina empiriska exempel ger boken perspektiv på hur sociala problem framträder och förstås och vad det i sin tur möjliggör i form av lösningar och socialpolitiska insatser.
Lika möjligheter för barn och unga?
En viktig ambition för författarna är att problematisera tilltron till idrottens kraft som en lösning på olika samhällsproblem, och undersöka konkret vad det är som gör denna tilltro möjlig idag. I samhället finns det höga förväntningar på idrottsinsatser och hur de ska lösa ojämlikhet och sociala svårigheter. Något forskarna ser som en utmaning för idrotten att leva upp till.
- Vi har sett att samhället präglas av en tilltagande ojämlikhet som påverkar villkoren för ungas möjlighet att delta i idrott. Därför är det viktigt att diskutera i termer av lika möjligheter för barn och unga, oavsett vilken eventuell socialpolitisk nytta deltagande har för olika grupper, säger Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid LiU och redaktör för ”Idrottens kraft?”
Genom att undersöka idrotten i ett större, socialpolitiskt sammanhang, gör författarna det möjligt att inte bara förstå idrotten och hur den förstås av de aktörer som deltar i och utför dem. Bokens ambition är också att bidra med en djupare inblick i hur samhället ser ut idag, ifråga om ojämlikhet och segregation, och vilken betydelse detta har för hur politik utvecklas och formar villkoren för samtida former av socialt arbete.
Övriga forskare som bidragit till boken är Josef Fahlén, docent i pedagogik, Umeå universitet, Stefan Holmlid, professor i design, Linköpings universitet, Julia Rönnbäck, lektor vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Linnéuniversitetet och Cecilia Stenling, docent i pedagogik, Umeå universitet.
