09 mars 2021

Idrott ses allt oftare som en lösning på olika slags utmaningar i samtiden. Till exempel används idrott gärna som ett sätt att möta problem som följer i spåren av segregation och ojämlikhet. Frågan är vad idrott kan erbjuda när det gäller att lösa samhällsproblem: vad är just idrottens kraft?

David Ekholm och Magnus Dahlstedt.
David Ekholm och Magnus Dahlstedt är forskare och redaktörer för boken "Idrottens kraft?", som bland annat undersöker idrotten i ett större, socialpolitiskt sammanhang.  Anna Nilsen

I den nyutkomna boken ”Idrottens kraft? Ungas livsvillkor och ojämlikhetens problem i en segregerad stad” lyfts frågan om idrottens nytta i samhället. Olika verksamheter som använder idrott som ett redskap för sociala ändamål undersöks. Fokus riktas bland annat mot hur verksamheterna organiseras och de socialpedagogiska ambitioner de drivs av.
Boken bygger på tidigare forskning om organisering, samverkan och styrning samt kommuners och civilsamhällets insatser för ungdomar. Den fokuserar också på innehållet i olika verksamheter, relationer mellan människor samt socialpedagogiska praktiker.

- Genom att ta ett helhetsgrepp så integrerar vi de olika frågorna istället för att titta enskilt på dem. Vi lyfter hur olika former av idrott utformas i skärningspunkten mellan idrotts-, kultur och fritids- och socialpolitik på lokal nivå, säger David Ekholm, universitetslektor i socialt arbete på LiU och redaktör för ”Idrottens kraft?”
Boken grundar sig på omfattande empiriska undersökningar som observationer på plats och intervjuer med politiker, tjänstepersoner, idrottsledare, sponsorer och ungdomar som deltagit i aktiviteter. Med sina empiriska exempel ger boken perspektiv på hur sociala problem framträder och förstås och vad det i sin tur möjliggör i form av lösningar och socialpolitiska insatser.

Lika möjligheter för barn och unga?

En viktig ambition för författarna är att problematisera tilltron till idrottens kraft som en lösning på olika samhällsproblem, och undersöka konkret vad det är som gör denna tilltro möjlig idag. I samhället finns det höga förväntningar på idrottsinsatser och hur de ska lösa ojämlikhet och sociala svårigheter. Något forskarna ser som en utmaning för idrotten att leva upp till.

- Vi har sett att samhället präglas av en tilltagande ojämlikhet som påverkar villkoren för ungas möjlighet att delta i idrott. Därför är det viktigt att diskutera i termer av lika möjligheter för barn och unga, oavsett vilken eventuell socialpolitisk nytta deltagande har för olika grupper, säger Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid LiU och redaktör för ”Idrottens kraft?”

Genom att undersöka idrotten i ett större, socialpolitiskt sammanhang, gör författarna det möjligt att inte bara förstå idrotten och hur den förstås av de aktörer som deltar i och utför dem. Bokens ambition är också att bidra med en djupare inblick i hur samhället ser ut idag, ifråga om ojämlikhet och segregation, och vilken betydelse detta har för hur politik utvecklas och formar villkoren för samtida former av socialt arbete.

Övriga forskare som bidragit till boken är Josef Fahlén, docent i pedagogik, Umeå universitet, Stefan Holmlid, professor i design, Linköpings universitet, Julia Rönnbäck, lektor vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Linnéuniversitetet och Cecilia Stenling, docent i pedagogik, Umeå universitet.

Idrottens kraft

Bild på bokomslag Idrottens kraft?

Boken Idrottens kraft? kom ut i januari 2021. Bokens redaktörer är David Ekholm och Magnus Dahlstedt från LiU. Medförfattare i boken är Stefan Holmlid, också forskare vid LiU samt Julia Rönnbäck från Linnéuniversitetet och Cecilia Stenling, Umeå universitet.

Boken kan beställas på Studentlitteraturs webbplats.

 

 

 

 

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

en man på en stege vid en röd stuga med flera stegar resta mot fasaden

Bygg- och bogemenskaper – svaret på stora samhällsutmaningar?

Med en befolkning som blir allt äldre står Sverige står inför flera olika utmaningar. En ny rapport från CKS visar att bygg- och bogemenskaper skulle kunna vara en del av svaret på några av våra största samhällsutmaningar.

Porträttbild på en kvinna utomhus med en tegelbyggnad i bakgrunden

CKS-forskare huvudtalare på EDAY 2024

Den 29 maj går EDAY 2024 av stapeln, en återkommande mötesplats för lokala, regionala och nationella aktörer inom energi- och miljöområdet. En av huvudtalarna är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS

Flygfoto över England och Frankrike

Ny studie kartlägger skillnader i befolkningsutveckling inom länen

Det är stora skillnader i befolkningstillväxt inom och mellan Sveriges län. Det visar en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.