14 mars 2024

Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid LiU att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

Lakrits i skål och lakritsrot bredvid.Forskare har undersökt hur lakrits påverkar bland annat blodtrycket. Fotograf Liudmila Chernetska

Lakrits framställs från roten av plantor av släktet Glycyrrhiza och har länge använts som naturläkemedel och smaksättare. Det är dock känt att lakritsätande även kan höja blodtrycket. Det beror framför allt på ett ämne som heter glycyrrhizinsyra och som påverkar kroppens vätskebalans genom effekter på ett enzym i njuren. Högt blodtryck ökar i sin tur risken för hjärt-kärlsjukdom.

Är gränsen säker?

Både Europeiska unionen och Världshälsoorganisationen har kommit fram till att 100 mg glycyrrhizinsyra per dag sannolikt är säkert att äta för de flesta individer. Men en del äter mer lakrits än så. Svenska Livsmedelsverket har uppskattat att 5 procent av svenskarna har ett intag som är högre än denna nivå.

I den aktuella studien, som publicerats i tidskriften American Journal of Clinical Nutrition, ville forskare vid Linköpings universitet testa om den gräns som anges som sannolikt säker verkligen är det eller inte.

Hur mycket glycyrrhizinsyra man får i sig när man äter lakrits är inte så lätt att veta. Koncentrationen av glycyrrhizinsyra i olika lakritsprodukter varierar nämligen mycket. Variationen kan bero på faktorer så som ursprung, lagringsförhållanden och vilken art lakritsroten kommer från. Dessutom anges inte mängden glycyrrhizinsyra på många produkter. Studien vid Linköpings universitet är den första där mängden glycyrrhizinsyra noggrant mätts i den lakrits som testats, samtidigt som studien haft en kontrollgrupp.

Åt lakrits i två veckor

I studien fick 28 kvinnor och män i åldern 18–30 år under två olika perioder äta lakrits eller en kontrollprodukt som inte innehöll någon lakrits. Kontrollprodukten innehöll i stället salmiak, som ger smaken till saltlakrits. Lakritsen vägde 3,3 gram och innehöll 100 mg glycyrrhizinsyra, det vill säga den mängd som anges som sannolikt säker för de flesta att äta dagligen. Deltagarna lottades till att äta antingen lakrits eller kontrollprodukten under två veckor, göra ett uppehåll under två veckor, och sedan äta den andra varianten under två veckor. På detta sätt kunde forskarna jämföra effekten av båda sorterna hos samma person. Studiedeltagarna fick varje dag mäta sitt blodtryck hemma. I slutet av varje intagsperiod mätte forskarna nivåer av olika hormoner, saltbalansen och hjärtats belastning.Porträtt av man.Peder af Geijerstam. Fotograf Mattias Pettersson

– I studien såg vi att ett dagligt intag av lakrits som innehöll 100 mg glycyrrhizinsyra höjde blodtrycket hos unga friska personer. Det har tidigare inte visats vid så små mängder lakrits, säger Peder af Geijerstam, doktorand vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet och ST-läkare i allmänmedicin, och studiens huvudförfattare.

När deltagarna åt lakrits ökade blodtrycket med i snitt 3,1 mmHg.

En del påverkades mer av lakrits

Forskarna mätte också två hormon som påverkas av lakrits och som reglerar vätskebalansen: renin och aldosteron. Nivåerna av båda dessa sjönk vid lakritsätandet. Den fjärdedel av studiedeltagarna som var känsligast, baserat på att deras nivåer av hormonerna renin och aldosteron sjönk mest efter att de ätit lakrits, fick också något ökad kroppsvikt, troligtvis på grund av ökad mängd vätska i kroppen. Denna grupp hade också höjda nivåer av ett protein som hjärtat utsöndrar mer av när det behöver arbeta hårdare med att pumpa runt blodet i kroppen, N-terminal pro-brain natriuretisk peptid (NT-proBNP). Detta tyder på ökad vätskevolym och belastning av hjärtat hos de individer som var mest känsliga för lakritsens effekter.Fredrik Nyström.Fredrik Nyström. Fotograf Fredrik Nyström

– Våra resultat ger anledning att iaktta en ökad försiktighet avseende rekommendationer och etikettering för livsmedel med lakrits, säger Fredrik Nyström, professor vid samma institution, som varit ansvarig för studien.

Studien har finansierats med stöd av bland annat styrkeområdet och forskningsnätverket LiU-CircM (Cirkulation och metabolism) vid Linköpings universitet, Nationella forskarskolan i allmänmedicin vid Umeå universitet, Konung Gustav V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse och Region Östergötland.

Artikel: A low dose of daily licorice intake affects renin, aldosterone, and home blood pressure in a randomized crossover trial, Peder af Geijerstam, Annelie Joelsson, Karin Rådholm och Fredrik Nyström, (2024). American Journal of Clinical Nutrition, Vol. 119, No. 3, 682-692. Publicerad online den 20 januari 2024, doi: 10.1016/j.ajcnut.2024.01.011

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.