Fotografi av Ida Lindgren

Ida Lindgren

Biträdande professor

Min forskning fokuserar på effekter av digitalisering för offentliga verksamheter. Jag studerar särskilt hur kommuner och myndigheter använder sig av digitala tjänster för att kommunicera med medborgare.

Digitalisering av offentliga tjänster

Digitalisering och ökad användning av digitala tekniker förändrar hur människor kommunicerar och interagerar med varandra. Detta syns tydligt i många sammanhang, såsom på arbetsplatsen. Digitalisering och automatisering av arbetsuppgifter förväntas leda till tids- och kostnadsbesparingar samt mer rättssäker hantering av information och ärenden. Men blir det så? Vad innebär digitalisering och automatisering i praktiken? Vilka värden skapas, och för vem?

Jag är forskare inom informationssystem och digitalisering och har ett brett intresse för hur arbete kan digitaliseras och vad digitalisering får för konsekvenser för olika aktörer i samhället. I min forskning är jag framför allt intresserad av följande sammanflätade teman;

  • Digitalisering av offentliga tjänster
  • Konsekvenser av digitalisering för medborgares tillgång till offentliga tjänster
  • Digitalisering och automatisering av kunskapsintensivt arbete

Jag har under en längre tid studerat digitalisering av offentliga välfärdstjänster. Svenska medborgare kan ansöka om en stor mängd offentliga tjänster via internet-baserade formulär, ex. föräldrapenning, bygglov, ålderspension och ekonomiskt bistånd. Dessa digitala ansökningsformulär – även kallade e-tjänster – införs med en förhoppning om effektivisering av offentlig sektor och ökad transparens gentemot medborgare. Grundtanken är att medborgaren ska kunna ägna sig åt själv-service och därmed få ökad insyn och kontroll över sina ärenden. När medborgaren servar sig själv, kan offentlig förvaltning dra ner på antalet handläggare och omfördela sina resurser, alternativt dra ner på sina omkostnader. I praktiken har det dock visat sig svårt att uppnå de effekter som önskas. En digital välfärdstjänst berör ofta många olika typer av aktörer och kan vara sammankopplad med ett flertal olika IT-system och användare på insidan av den verksamhet som erbjuder tjänsten. Min forskning visar att denna komplexitet ofta underskattas, vilket leder till utmaningar i digitaliseringsarbetet.

Digitalisering av välfärdstjänster påverkar relationen mellan medborgare och offentlig förvaltning. För att söka en välfärdstjänst digitalt behöver du som medborgare känna till att tjänsten finns, vilken organisation som tillhandahåller den, och vad som krävs för att erhålla tjänsten. Du behöver även kunna använda tekniken och veta hur du ska sammanställa rätt information och dokumentation. Ju mer offentliga verksamheter digitaliserar sin interaktion med medborgaren, desto fler arbetsuppgifter överförs från verksamheten till medborgaren. I min forskning har jag visat att vissa grupper i samhället riskerar att utestängas från viktiga välfärdstjänster när de erbjuds via internet, då själv-service ställer högre krav på den enskilda medborgarens kunskaper om hur både teknik och offentlig förvaltning fungerar. I min forskning studerar jag hur medborgare påverkas av digitala tjänster och hur andra kommunikationskanaler (ex. möten och telefonsamtal) kan komplettera de digitala tjänsterna för att möjliggöra att så många medborgare som möjligt får tillgång till viktiga samhällstjänster.

Jag är även intresserad av automatisering av arbete, som del av arbetsplatsens digitalisering (oavsett samhällssektor). Automatisering är inte ett nytt fenomen – vi har automatiserat arbete så länge som vi har kunnat utveckla verktyg av olika slag. Idag finns det dock nya möjligheter att automatisera administrativt och kunskapsintensivt arbete, genom mjukvarurobotar, maskininläsning, maskininlärning och dataanalys av olika slag. Detta har öppnat upp för automatisering av fler typer av arbetsuppgifter än vad som tidigare har varit möjligt, exempelvis att låta digitala tekniker och system bearbeta information och fatta beslut i ärendeprocesser. Ökad automatisering på arbetsplatsen kommer att leda till förändrade förutsättningar för flera professionsgrupper och för arbetsmarknaden i stort. I dagsläget är det inte tydligt på vilka sätt förändringarna kommer att gestaltas – här finns kunskapsluckor som min forskning syftar till att fylla.

Digitalisering kan avslutningsvis förstås som en förändringsprocess – detta kan göra digitalisering som fenomen svårt att fånga. I min forskning vill jag fånga komplexiteten i digitalisering genom att studera detta från flera olika organisatoriska- och aktörsrelaterade perspektiv, såsom hur digitaliseringen förstås av aktörer i och utanför verksamheten (som fenomen), vilka förväntningar som kopplas till digitalisering (som idé) och vad digitaliseringen innebär praktiskt (som handling och konsekvens) för de människor som påverkas av de förändringsprocesser som digitaliseringen utgör. Min forskning är tvärvetenskaplig och utförs i nära samarbete med representanter för offentlig förvaltning och teknikbolag.

Korta fakta

CV i korthet

  • Biträdande professor i informatik, Linköpings universitet, 2021.
  • Docent - Informationssystemutveckling, Linköpings universitet – 2019.
  • Filosofie Doktor - Informationssystemutveckling, Linköpings universitet - 2013.
    Titel på doktorsavhandling: Public e-Service Stakeholders - a study on who matters for public e-service development and implementation.
    Handledare: Karin Axelsson (LiU). Bihandledare: Göran Goldkuhl (LiU).

  • Filosofie Licentiat - Industriell Arbetsvetenskap, Linköpings universitet - 2007.
    Titel på licentiatavhandling: Towards the mitigation of cultural barriers to communication and cooperation.
    Handledare: Professor Kip Smith, PhD, Cognitive Ergonomics, IEI/IDA, LiU.
    Bihandledare: Eva Lovén (LiU) och Richard Hirsch (LiU).

  • Filosofie magister - Kognitionsvetenskap, Linköpings universitet - 2004.
    Titel på magisteruppsats: Communication and team performance – a field study of breathing apparatus firefighters’ communication during rescue operations.
    Handledare: Peter Berggren (FOI) och Richard Hirsch (LiU)

Uppdrag

  • Associate Editor för tidskriften Government Information Quarterly (2021 - )
  • Vice ordförande för IFIP WG 8.5 Information Systems in Public Administration(2021-2023)
  • Styrelsemedlem Digital Government Society (2022-2023). Ansvarig för nätverkets Student Support Committee.
  • Medlem IEIs Forskningsråd, 2022- .
  • Medlem IEIs Forskarutbildningsråd, 2020-2021.
  • Programansvarig för kandidatprogrammet i systemvetenskap, 2015-2021.
  • Programansvarig för masterprogrammet IT och management, 2015-2020.

Research projects

  • 2021-2024: Vilka tjänster lämpar sig för digitalisering? Två sammanlänkade projekt med finansiering från Norska Arbets- och Välfärdsmyndigheten (NAV), respektive Norska Forskningsrådet. I projektet samarbetar forskare från universitetet i Agder, IT-Universitetet I Köpenhamn, Oslo Universitet, och Linköpings universitet. Min roll: medsökande och projektmedlem.

  • 2020-2022: Från blanket till robot? En studie om automatiserad ärendehanterin I Svenska kommuner. Finansiering från AFA Försäkring. Min roll: huvudsökande och projektledare.

  • 2015-2017: Behovsdriven utveckling av e-tjänster i värdeskapande samverkan med intressenter. En pilotstudie och efterföljande forskningsprojekt om intressenthantering vid utveckling och införande av e-tjänster på myndighet. Finansiering från Trafikverket. Min roll: huvudsökande och projektledare.

  • 2014: Testbädd LiÖ - delaktivitet. En studie av aktörerna I testbäddsverksameten ur ett intressentperspektiv. Finansiering från Region Östergötland och Linköpings universitet. Min roll: medsökande och projektmedlem.

Övriga meriter

  • Nominerad till Outstanding Paper Awards vid IFIP WG 8.5 International Conference on Electronic Government (EGOV) vid flera tillfällen; 2012, 2019, 2021.

  • Vinnare av Outstanding Paper Awards vid IFIP WG 8.5 International Conference on Electronic Government (EGOV) 2015: Wassrin, S., Lindgren, I. & Melin, U. (2015). Open Innovation Contests for Improving Healthcare - An Explorative Case Study Focusing on Challenges in a Testbed Initiative. In ELECTRONIC GOVERNMENT (EGOV 2015), SPRINGER-VERLAG BERLIN , 2015, Vol. 9248, s. 91-104.

  • Börje Langeforspriset 2014, diplom för framstående doktorsavhandling.
    Svenska informationssystemakademin, SISA, delar årligen ut Börje Langeforspriset till den bästa doktorsavhandlingen i informatik, informationssystem, data- och systemvetenskap eller motsvarande ämnesområden. Min doktorsavhandling placerades på andra plats vid bedömning av doktorsavhandlingar 2013 med följande motivering: ”Aktuellt ämnesval, väl genomförd och välbeskriven empiri, välstrukturerad framställning, god internationell exponering.”

  • Highly Commended Award Winner at the Literati Network Awards for Excellence 2011
    Axelsson K, Melin U, Lindgren I (2010), Exploring the Importance of Citizen Participation and Involvement in E-government Projects – Practice, Incentives and Organization, Transforming Government: People, Process and Policy (TGPPP), 4(4), 299-321.

  • Mottagare av Östgöta Gilles doktorandstipendium 2009.

  • Willard S. Vaughan, Jr. Best Student Paper Award vid ICCRTS i Cambridge, UK, 2006.
    Lindgren, I & Smith, K. (2006) Using Microworlds to Understand Cultural Influences on Distributed Collaborative Decision Making in C2 Settings. Presented at the 11th The International Command and Control Research and Technology Symposium (ICCRTS), Cambridge, UK, September 26-28

Forskning

Jag är docent i informationssystem och min forskning finns publicerad i en rad vetenskapliga tidskrifter och proceedings från internationella konferenser inom informationssystem och digital förvaltning.

Sedan 2022 är jag forskningsledare för avdelningen för informationssystem och digitalisering (INDIG, IEI). Som forskningsledare agerar jag kontaktperson för avdelningens forskning och ansvarar för avdelningens gemensamma forskningsrelaterade aktiviteter, såsom forskningsseminarier, skrivinternat, och samordning av forskningsansökningar.

Jag är associate editor för tidskriften Government Information Quarterly och är sedan flera år engagerad i arrangemanget av två internationella konferenser inom digital förvaltning:

IFIP WG 8.5 International Conference on Electronic Government (EGOV-CeDem-ePart), samt
Digital Government Society’s Annual International Conference on Digital Government Research (dg.o).

Föreläsning: När roboten blir bidragshandläggare

I takt med ökade krav på snabb hantering och ökad kvalitet digitaliseras fler offentliga tjänster. Vad gör digitaliseringen med oss som medborgare och vad gör den för oss? Och hur påverkas de som arbetar inom offentlig förvaltning av digitaliseringen? Vilka värden skapas, och för vem?

Inspelat 5 november 2019.

Publikationer

2023

Hendrik Scholta, Ida Lindgren (2023) Proactivity in digital public services: A conceptual analysis Government Information Quarterly, Vol. 40, Artikel 101832 Vidare till DOI
Ida Lindgren (2023) Ironies of Public Service Automation - Bainbridge Revisited TOGETHER IN THE UNSTABLE WORLD: DIGITAL GOVERNMENT AND SOLIDARITY, s. 395-404 Vidare till DOI
Ida Lindgren, Csaba Csáki, Evangelos Kalampokis, Marijn Janssen, Gabriela Viale Pereira, Shefali Virkar, Efthimios Tambouris, Anneke Zuiderwijk (Redaktörskap) (2023) Electronic Government: 22nd IFIP WG 8.5 International Conference, EGOV 2023, Budapest, Hungary, September 5-7, 2023, Proceedings

Undervisning

I min roll som universitetslärare möter man mig främst som handledare av självständiga arbeten på kandidat-, magister- och masternivå. Jag undervisar även i vetenskaplig metod och e-förvaltning. Jag handleder även doktorander på forskarutbildningsnivå.

Utbildningsprogram

Nyheter

Organisation