07 oktober 2024

Den internationella konferensen EGOV-CeDEM-ePART 2024 ägde rum 1–5 september 2024 i Belgien. Konferensen var välbesökt, med drygt 120 deltagare från 16 olika länder.  

Människor minglar på en konferens.
Mingel under den internationella konferensen EGOV-CeDEM-ePART 2024 vid KU Leuven. Foto: Ida Lindgren.

Konferensen arrangerades av arbetsgruppen informationssystem inom offentlig förvaltning ( IFIP WG 8.5 ), vilken leds av Ida Lindgren, biträdande professor vid avdelningen för informationssystem och digitalisering, Linköpings universitet. De lokala värdarna var universitetet i Ghent och KU Leuven, Belgien.

Konferensen handlade om digitalisering i offentlig förvaltning, med teman såsom e-demokrati, digitala tjänster, medborgarinkludering, smarta städer, styrning och utveckling av AI i offentliga organisationer, automatisering av arbete och beslut, datadelning och öppna data.

– Konferensen är tvärvetenskaplig och lockar forskare från olika discipliner som är intresserade av tillämpad forskning. Det var fantastiskt att se att det finns ett så stort engagemang för digitalisering i offentlig förvaltning och att vi har både bredd och djup i fältet. Digitaliseringens inverkan på offentliga verksamheter, relationen mellan stat och medborgare och på samhället i stort blir alltmer synlig och viktig – här krävs mycket ny kunskap, säger Ida Lindgren.

Innan konferensen den 1 september arrangerades en doktorandworkshop och en Junior Faculty School den 2 september. Det senare var en ny aktivitet som testades för första gången och blev omedelbart en framgång. Ett 30-tal personer deltog, och en av deltagarna uttryckte att

Junior Faculty School var en ovärderlig upplevelse som gav oss praktiska råd och en känsla av gemenskap medan vi navigerar våra akademiska karriärer.

Huvudkonferensen började den 3 september vid KU Leuven, med inledande tal från inflytelserika personer som Andrea Halmos från Europeiska kommissionen och Stefan De Smet, CIO för staden Ghent.

Best Paper Award

Ett av höjdpunkterna var Best Paper Award, som erkände innovativ och betydelsefull forskning. Bland annat nominerades tre artiklar från Linköpings universitet till detta pris. Vinnarna var Aya Rizk och Ida Lindgren, båda från avdelningen Informationssystem och digitalisering.

Två glada kvinnor ler mot kamerar och håller en diplom i handen.
Ida Lindgren och Aya Rizk. Foto:Aya Rizk

– För min del kändes det verkligen oväntat, eftersom sådana kartläggningsartiklar sällan blir uppmärksammade eller anses vara mindre värda än de med empiriska data. Därför var det en glad överraskning, säger Aya Rizk, universitetslektor på avdelningen Informationssystem och digitalisering.

Artikeln handlar om automatiserade beslut och beslutsfattande – ett fenomen som är av intresse för många olika discipliner såsom psykologi, datavetenskap, informatik, statsvetenskap, med flera.

– I artikeln försöker vi kartlägga vad som är känt om fenomenet ur olika perspektiv och discipliner, med fokus på beslut som fattas inom den offentliga sektorn. Vi rekommenderar också tre riktningar för forskare som vill arbeta med frågan på ett transdisciplinärt sätt, säger Aya Rizk.

Artikeln: Automated Decision-Making in the Public Sector: A Multidisciplinary Literature Review (2024) Electronic Government: 23rd IFIP WG 8.5 International Conference, EGOV 2024, Ghent-Leuven, Belgium, September 3–5, 2024, Proceedings / [ed] Marijn Janssen, Joep Crompvoets, J. Ramon Gil-Garcia, Habin Lee, Ida Lindgren, Anastasija Nikiforova, Gabriela Viale Pereira, Springer Nature Switzerland , 2024, Vol. 14841, s. 237-253.

Kontakt

Relaterad forskning

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.