Professorn i statsvetenskap, Elin Wihlborg, skjuter långsamt kundvagnen framför sig. Hon är på Ica för att handla, men hon är koncentrerad på rösten i mobilen. Samtalet är viktigt och kan inte vänta.
Chansen till stora forskningsanslag står på spel.
I andra änden av luren sitter Ida Lindgren, biträdande professor i informatik. Diskussionen gäller en fotnot i ansökan till Vetenskapsrådet. Samtalen har pågått i veckor och text har skrivits och skrivits om. Varje formulering kan vara betydelsefull.
–Jag är beredd på att bli utskälld – förändring kräver mod.
I november 2023 står det klart att ansträngningarna gett resultat. Vetenskapsrådet ger dem 17,8 miljoner kronor för att bygga upp en ny forskningsmiljö i Linköping. Uppdraget är att fördjupa sig i konsekvenserna för samhället och medborgarna när myndigheterna digitaliseras.
Tvärvetenskaplig forskningsmiljö
– Det här ger oss fantastiska möjligheter att skapa nytt under lång tid, säger Ida Lindgren och erkänner att de sprang runt i korridorerna och skrek av lycka.
Ämnet informatik undersöker organisationers användning av IT och hur IT-system kan utformas för att verksamheterna ska nå sina mål. Den hämtar kunskap från så skilda Det här ger oss fantastiska möjligheter, säger Ida Lindgren. Foto Magnus Johansson områden som psykologi, datavetenskap och organisationsteori. Det tvärvetenskapliga angreppssättet är ofta en nackdel när det ska sökas forskningsmedel, menar Ida Lindgren.
Men inte den här gången. Den nya forskningsmiljön blir utpräglat tvärvetenskaplig. Här ska informatiker samarbeta med statsvetare och nationalekonomer, inte bara från Linköping utan även Mittuniversitet och Örebro universitet.
Bakgrunden till samarbetet är slutsatser som Ida Lindgren och hennes kollegor dragit efter att ha gjort fallstudier av digitala tjänster i svenska kommuner och myndigheter. Politikerna kräver att myndigheterna inför digitala verktyg för att bli effektivare och ge bättre service. Det kan gälla allt från förnyelse av körkort till handläggning av försörjningsstöd.
–Digital teknik kan användas till massor av bra saker, speciellt i offentlig sektor. Men det kan också gå fel med digitaliseringsprojekten och det har det gjort massor med gånger, säger hon.
Ett hinder kan vara dålig IT-kunskap hos medarbetarna och hög arbetsbelastning. Ett annat är de lagar som styr offentlig verksamhet, till exempel kommunallagen och lagstiftning om sekretess och offentlighet.
–Vi har återkommande sett att lagstiftningen kring hur man får jobba med digitalisering i en svensk kommun gör att man inte kan digitalisera vissa grejer, säger Ida Lindgren.
Nya sätt att organisera samhället
Men politiska beslut och lagarna är inget som informatiker är experter på. Det är däremot statsvetare som Elin Wihlborg. Hon har forskat mycket om digitaliseringen i Sverige. Redan år 2000 skrev hon sin doktorsavhandling om bredbandsutbyggnad i glesbygdskommuner.
–Jag är beredd på att bli utskälld, säger Elin Wihlborg Foto Magnus Johansson Titeln var En lösning som söker problem.
–Det fångade ju också att mycket av utvecklingen är teknikdriven och så är det fortfarande, men idag är det AI som förväntas lösa alla problem. Det är tekniken som kommer först och sedan springer man runt och undrar: jaha, vad ska vi göra med det här då? säger hon.
Men det forskarna i den nya forskningsmiljön nu vill ägna kraft åt är inte hur digitaliseringen kan snabbas på eller hur tekniken ska komma till användning i dagens offentliga förvaltning. Istället vill de ta ett steg tillbaka och undersöka om det finns nya sätt att organisera samhället för att bättre ta hand om teknikens möjligheter och undvika att nya problem uppstår.
På vilken samhällsnivå hanteras det i så fall bäst? Är det hos de enskilda kommunerna? Eller på nationell nivå? Inom vilken organisation? Vad betyder det för lagstiftningen? Hur slår man vakt om rättvisa och demokrati?
Enorma krav på myndigheterna
Digitaliseringen skapar möjligheter, men även utmaningar och problem. Den gör att medborgarna kan ha högre förväntningar på snabbhet och tillgänglighet. Men det finns också nya risker för brott exempelvis mot välfärdssystemet. Den ställer enorma krav på teknisk kunskap hos myndigheterna.
–Det är ju en utmaning att en kommun som Ydre med knappt 4000 invånare ska fixa samma saker som Stockholm med nästan en miljon invånare. Det ställs samma krav på informationssäkerhet, på digitala plattformar för äldreomsorgen och annat, säger Elin Wihlborg och pekar på att nya organisationsmodeller krävs.
Resultaten från den nya forskningsmiljön ska användas på flera sätt. I kurserna för studenter förstås, och i kurser för dem som jobbar i offentlig förvaltning i svenska biståndsländer, men inte minst ska våra politiker få bättre kunskaper att basera sina beslut på.
Risken finns givetvis att forskarna trampar på ömma tår. Att till exempel ifrågasätta de svenska kommunernas långtgående självbestämmande gör man inte utan att väcka känslor hos lokala politiker och tjänstemän.
–Jag är beredd på att bli utskälld – förändring kräver mod, ler Elin Wihlborg.
