09 december 2019

Tre forskare vid LiU får sammanlagt elva miljoner kronor för att granska olika aspekter av robotisering och digitalisering. ”Ett drömprojekt. Det ska bli fantastiskt roligt att göra det här”, säger Ida Lindgren, en av projektledarna.

Ida Lindgren, forskare i digitalisering på LiU.
Ida Lindgren, en av tre projektledare på LiU.

Mycket prat, lite verkstad

Pengarna kommer från AFA Försäkring som sammanlagt anslår 37 miljoner kronor till nio projekt i forskningsprogrammet ”Digitaliseringens effekter på arbetsmiljön inom kommun och regionsektorn”. Tre av projekten, och en tredjedel av anslagen, hamnar på Linköpings universitet.

- Satsningen ska leda till konkreta förebyggande och främjande åtgärder som ger praktiskt nytta, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU-avdelningen och enheten Förebygga på AFA Försäkring.

Ida Lindgren, vid Avdelningen för informationssystem och digitalisering, får 3,7 miljoner kronor till projektet ”Från blankett till robot? Om automatiserad ärendehantering i svenska kommuner”. Projektet ska granska om – och i så fall hur – olika kommunala ärenden passar att automatisera, och vilket värde det kan skapa.

- Många ser en stor potential i digitaliseringen och det finns ett starkt tryck på kommunerna att automatisera verksamhet, för att effektivisera och på sikt rädda välfärden. Men det finns också en diskrepans mellan vad man säger och vad man faktiskt gör, konstaterar Ida Lindgren.

Trelleborg först ut

Ett känt exempel är Trelleborg där dataprogram, eller mjukvarurobotar, tar emot, behandlar och även beslutar vid ansökningar om ekonomiskt bistånd. Det är en regelstyrd och formaliserad handläggning som går relativt enkelt att automatisera, medan annan verksamhet är betydligt mer komplicerad.

Forskningsprojektet ska mynna ut i en praktisk checklista som kommunerna kan använda sig av.

- Samtidigt ska man komma ihåg att skillnaderna är stora. Det som fungerar på en plats behöver inte göra det på en annan. Vi kommer inte säga hur alla ska göra, utan mer peka på vad som kan vara viktigt att tänka på, säger Ida Lindgren.

Arbetsmiljö i vården

De två andra LiU-forskarna som beviljas anslag arbetar vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL, respektive Institutionen för medicin och hälsa, IMH.

Marcus Persson, vid Avdelningen för pedagogik och sociologi, tilldelas 3,7 miljoner kronor till projektet ”Arbetsmiljö i den robotiserade demensvården: sociala robotars betydelse för arbetssätt och arbetsmiljö”. Studien kommer att genomföras vid demensboenden som använder sociala robotar.

Per Nilsen, vid Avdelningen för samhällsmedicin, får 3,4 miljoner kronor till projektet ”Implementering av digital primärvård – arbetsmiljöaspekter på digitala vårdmöten med läkare”. Digital primärvård, där patienter kommunicerar med vårdpersonal via dator, införs i allt fler regioner, och projektet ska granska hur det påverkar personalens arbetsmiljö.

AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter och satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning. Forskningen ska komma till nytta i arbetslivet och bidra till att minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i företag, kommuner och regioner.

  • Läs mer om forskningsprogrammet här.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.