Fotografi av Marie Jonsson

Marie Jonsson

Universitetslektor

Digitalisering och automatisering ger oss nya möjligheter att tillverka effektivare, men hur kan vi använda dessa för att öka vår flexibilitet och bli mer hållbara med avseende på människan och vår planets resurser?

Jag har jobbat i alla delar av det tillverkande företaget, som operatör, produktionstekniker till projektledare för ett storskaligt Industri 4.0-projekt.

Min forskning och undervisning

I min forskning och undervisning tar jag med mig det industriella nyttoperspektivet och kombinerar det med de hållbarhetsutmaningar vi står inför för att försöka hjälpa våra tillverkande företag att nå till nästa generations produktionssystem.

Mitt huvudfokus är Flexibilitet, Industri 4.0 och Automation och hur vi omsätter det för att skapa värde för alla som berörs - oavsett om det är företaget, människan eller framtida generationer.

Min forskningskompass är inspirerad av det japanska begreppet "Ikigai" för hur man bör leva sitt allra bästa liv och kombinera det man älskar, med vad världen behöver, vad man kan få betalt för och vad man är bra på.

Forskningskompass

Hållbarhets-Ikigai, min forskningskompass

Ikigai (ungefär ee-ke-gaj) är ett japanskt begrepp, filosofi eller levnadssätt som kort kan sammanfattas "skäl för existens" - det tillstånd där vi som människa är som lyckligast eller nöjdas. För oss västerlänningar används det nästan som en karriärkompass där målet är att i sitt arbete kombinera det man älskar, det man är bra på, det man får betalt för med det som världen behöver för att på något sätt hitta sitt lyckotillstånd i arbetslivet. Olika Venndigram brukar användas för att visualisera detta på ett bra sätt och du kan hitta massor om du googlar på begreppet.

När jag återvände till akademin och forskningen var det mycket för att kunna vara en del i den förändring jag ser behövs, och jag behövde kunna visualisera vad jag ville forska inom på ett bra sätt. Eftersom vi lever över våra tillgångar, och äter på nästa generations möjligheter till ett lyckligt liv, vill jag kombinera det med dagens verklighet, där företag fortfarande behöver göra vinst för att kunna existera, och människor behöver ett givande arbete med bra arbetsmiljö där de orkar komma hem och umgås med sin familj och sina vänner.

Inspirerad av det japanska begreppet Ikigai, och de olika venndiagram man ser som visualiserar detta tillstånd, skapade jag mitt eget ”hållbarhets-Ikigai”. Kort och gott – kan jag kombinera vad som skapar vinst för företaget, med det som gör människor glada och vad som planeten tjänar på – utan att undergräva framtida generationers möjlighet, ja då har jag hittat min ”lyckopunkt” i forskningen.

Specifikt för mig betyder det att kombinera min kunskap inom automationsteknik, produktionssystemutveckling, Industri 4.0 och digitalisering med områden såsom cirkularitet, nya, förbättrade material som ökar hållbarhet, arbetsmiljöinsatser, mm mm. Framtiden är full av nya möjligheter!

illustration

Om Flexibilitet, Industri4.0 och Automation

En djupdykning

Masskustomisering, allt kortare produktlivscykler, återtillverkning och återvinning driver behovet av effektiv flexibilitet i det tillverkande systemet. Flexibiliteten kan innebära att man behöver ställa om sin tillverkningscell mellan olika produkter, eller att ett företag vill återtillverka produkter som är på väg att kasseras och därmed behöver hantera en väldigt varierad produktflora i sitt produktionssystem.

Dessutom behöver man kunna göra detta med så lite resurser som möjligt - både ur ett hållbarhetsperspektiv och för att kunna vara konkurrenskraftig. Detta gör att allt fler företag tittar mot robotisering och automation, och på att kunna nyttja den data som genereras för att ta faktagrundade beslut, gärna i realtid, eller för att göra prognoser eller scenarioanalyser för framtiden.

Tekniken, tillverkningsmetoderna, organisationen och människorna samt processer och IT-system måste jobba ihop för att uppnå den flexibilitet som behövs utan att investerings- eller driftskostnaderna blir för stora. Allt billigare sensorer, kommunikations- och teknikstandarder, mer beräkningskapacitet och billigare datalagring, öppnare och mer modulär automation, samt samverkande människa-robotsystem kan tillsammans möjliggöra detta.

I min forskning fokuserar jag på de tekniska möjliggörarna, men arbetar även med min erfarenhet av tillverkande system, robotik och automation tillsammans med kollegor för att fånga det holistiska perspektivet. Speciellt intresserad är jag av Industri 4.0, automation och möjligheten att nyttja data för ökad transparens och beslutsstöd inom tillverkning. I nästa generations tillverkande system kommer data vara nyckeln, och företag kommer behöva arbeta proaktivt och standardiserat med detta genom hela produktens- och produktionssystemets livscykel.


Publikationer

2023

Fredrik Henriksson, Marie Jonsson (2023) Repurposing and production - So what's the issue? Reflecting on how the production system can be affected by new circular material flows

2018

Andreas Björnsson, Marie Jonsson, Kerstin Johansen (2018) Automated material handling in compostie manufacturing using pick-and-place systems - a review Robotics and Computer-Integrated Manufacturing, Vol. 51, s. 222-229 Vidare till DOI

2016

Andreas Björnsson, Jan Erik Lindbäck, Daniel Eklund, Marie Jonsson (2016) Low-cost Automation for Prepreg Handling - Two Cases from the Aerospace Industry SAE International Journal of Materials & Manufacturing, Vol. 9, s. 68-74 Vidare till DOI
Andreas Björnsson, Marie Jonsson, Jan Erik Lindbäck, Malin Åkermo, Kerstin Johansen (2016) Robot-Forming of Prepreg Stacks ‐ Development of Equipment and Methods Proceedings of the 17th European Conference on Composite Materials (ECCM17)

2015

Andreas Björnsson, Marie Jonsson, Kerstin Johansen (2015) Automation of Composite Manufacturing Using Off-the-shelf Solutions, Three Cases from the Aerospace Industry Proceedings of the 20th International Conference on Composite Materials

Forskning

Utbildning i produktion och produktionssystem

Våra utbildningar och kurser fokuserar på att länka samman produktionsteknik, tillverkningsprocesser, ingenjörsmetoder med ledningssystem, mjukvarusystem etcetera så att studenten får en komplett förståelse av det tillverkande systemet. 

Syftet är att stödja framtidens ingenjör, som behöver en annorlunda verktygslåda än tidigare ingenjörer. Hon/Han behöver vara nyfiken, villig att lära nytt, öppen för att samarbeta med personer från andra verksamhetsområden, men hon/han måste ändå vara expert på tillverkningsrelaterade frågor. Dessutom, eftersom hårdvara såsom maskiner, robotar, sensorer etc. blir alltmer integrerade med mjukvara så måste framtidens ingenjör också förstå programmering, integration och mjukvarusystem.

Jag undervisar i produktionsteknik, produktionssystem och produktionsutveckling och handleder och examinerar studentprojekt och examensarbeten för:

  • Maskinteknik (M)
  • Design och produktutveckling (DPU)
  • Industriell ekonomi (I)

Nyheter

Organisation