"Klimatpolitiken behöver stå på två ben"

Klimatpolitiken behöver stå på två ben. Det behövs både radikala åtgärder för att dra ner på utsläppen och långsiktiga insatser för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Det menar miljöforskaren Sofie Storbjörk på Linköpings universitet. Hon ingår i ett nationellt expertråd för klimatanpassning.

Översvämning i Gävle sommaren 2021. "Vi måste tänka om hur vi bygger våra städer i grunden för att skapa en mer klimatrobust framtid", säger LiU-forskaren Sofie Storbjörk, som ingår i ett nationellt expertråd för klimatanpassning.  Lotte Fernvall

 

Under den gångna sommaren drabbades stora delar av Europa av kraftiga skyfall och översvämningar. Förödelsen var enorm, med hundratals omkomna och långt fler som tvingades lämna sina hem. I Kina och Indien inträffade liknande katastrofer. Även Sverige drabbades, främst i Gävletrakten och Dalarna.

Samtidigt drog extrema värmeböljor fram i södra Europa och i Nordamerika med rekordtemperaturer på mellan 45 och 49 grader.

De allt tätare extremvädren har även höjt temperaturen och allvaret i klimatdebatten.

Nu träffas världens ledare i Glasgow för att diskutera vad som behöver göras för att vända på skutan. Världen är långt ifrån att nå klimatmålen som förhandlades fram vid klimatmötet i Paris 2015. Utsläppen minskar inte i den takt som krävs, en grön återhämtning efter pandemin syns inte till och den globala temperaturen stiger.

Foto Magnus Johansson– Kraftigt minskade utsläpp är helt avgörande, säger Sofie Storbjörk (bilden till höger). Men det räcker inte. Vi ser redan spåren av ett förändrat klimat. Klimatpolitiken behöver stå på två ben – både minskade utsläpp och ett långsiktigt arbete med klimatanpassning.

Snabba upp klimatanpassning

I närmare tjugo år har hon forskat om klimatanpassning och bland annat undersökt i vilken utsträckning diskussioner och planer får genomslag i det praktiska arbetet. Genom åren har hon sett en tydligt förändrad inställning till klimatanpassning.

– När jag började forska i frågan 2003 var det få som talade om detta. Stormen Gudrun 2005 blev något av en väckarklocka. Några år därefter gjordes förändringar i plan- och bygglagen, som stärkte kommunernas ansvar. Länsstyrelserna fick också en samordnande roll. Numera är frågorna definitivt på agendan, berättar Sofie Storbjörk.

I många kommuner saknas dock fortfarande ett långsiktigt arbete med klimatanpassning. I en färsk rapport svarade nio av tio kommuner att de påverkats av klimatförändringar, men färre än hälften har avsatt resurser för klimatanpassningsåtgärder.

– Detta blir problematiskt. Vi ser idag att alldeles för få konkreta anpassningsåtgärder kommer till stånd i kommunerna. Min forskning har visat att kommunerna fortfarande agerar från fall till fall för att hantera problemen. Takten i arbetet behöver öka och det behövs ett tydligare genomslag i olika sektorers verksamhet. Vi behöver också ökad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i frågorna, säger Sofie Storbjörk.

I botten finns också konflikter mellan olika intressen. Vattennära områden är attraktiva att bygga bostäder vid, trots risker för översvämningar, ras och bortspolade stränder. Det gör att kommunerna emellanåt tummar på riktlinjer för klimatanpassning.

Det finns en risk att vi i den pågående samhällsutvecklingen bygger fast oss i ohållbara mönster och lösningar som snarast ökar samhällets sårbarhet.

Men det händer ändå en del. Sofie Storbjörk lyfter gärna fram åtgärder som samtidigt fyller flera funktioner. Ett exempel är hantering av dagvatten, som blivit ett problem i förtätade städer med allt fler hårdgjorda ytor. Vid skyfall kan man leda vattnet till parker som till vardags används för lek och rekreation. Andra kommuner skisserar innovativa kustskydd som både skyddar mot höjningar av havsnivån samtidigt som de skapar nya ytor för stadsutveckling och gör kustområden tillgängliga brett för människor.

¬– Här behöver vi en ökad satsning på naturbaserade lösningar. Ett intressant arbete pågår exempelvis i Malmö som tagit fram förslag på framtidens kustskydd. Men sen måste planerna också bli verkstad.

Foto Magnus Johansson

Förslag i januari

Sofie Storbjörk är en av sju ledamöter i ett nationellt expertråd för klimatanpassning, som regeringen tillsatte 2018. I början av nästa år ska de presentera en rapport med förslag till inriktning och insatser i det nationella arbetet med klimatanpassning.

¬– Jag kan i nuläget inte berätta vad vi kommer att föreslå, mer än att vi hoppas att förslagen ska leda till att Sverige kan ta ytterligare steg framåt i det praktiska anpassningsarbetet.

Viktiga lärdomar kan dras från andra länder.

– Vi har exempelvis mycket att lära av Nederländerna, som arbetat länge med kustskydd. Men också från städer som Köpenhamn, som gjort stora investeringar för att bygga bort de risker som följer i kölvattnet av kraftiga skyfall.

– Det händer en del även i Sverige, även om jag förstås skulle önska att det gick snabbare. Samtidigt är klimatomställningen inget vi enkelt kommer att kunna ”bocka av”. Vi måste tänka om hur vi bygger våra städer i grunden för att skapa en mer klimatrobust framtid, säger Sofie Storbjörk.

KontaktVisa/dölj innehåll

Läs merVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll