23 april 2019

Balanserande isbjörnar och skogar i glöd – ögat vänjer sig snabbt och i nuläget upprätthåller vi status quo. Det krävs mer än minskade utsläpp och inkrementell planeringspraktik för att uppnå klimatmålen.

Porträtt av Sofie Storbjörk, universitetslektor vid tema miljöförändring vid Linköpings universitet.
Miljöforskaren Sofie Storbjörk uppmanar till en substantiell samhällsförändring för att komma tillrätta med klimathoten. Foto: Amira Fredriksson

Det är torsdagen den 11 april och klockan har just passerat 13.30 då det andra seminariet i CKS:s ambulerande seminarieserie inleds. Denna gång befinner vi oss i Valdemarsvik där Sofie Storbjörk, universitetslektor och forskare vid tema miljöförändring vid Linköpings universitet, håller föredrag. Hon har ett särskilt intresse för vilket avtryck klimat- och miljöfrågor gör i beslutsfattande och praktisk planering, liksom vad som möjliggör och begränsar förändringsprocesser. Sofie redogör för begreppen ”mitigation” och ”adaptation”, två viktiga pelare i en klimatpolitisk diskussion.

– Mitigering handlar om att identifiera åtgärder som kan begränsa utsläppen. Adaptation handlar om att stegvis rusta samhället för att möta ett förändrat klimat. 

Strategier i känsliga miljöer

De ovannämnda begreppen hör ihop. Konsekvenser medföljer, oavsett om vi lyckas energieffektivisera och minska utsläppen. För att lindra sårbarheten är det därför viktigt att planera rätt. Sofie menar att vi exempelvis bör fokusera på klimatanpassning vid kust- och sjönära områden där människor vill bo och där konsekvenserna, utifrån ett vattenperspektiv, ofta slår som hårdast.

Hon lyfter fram tre alternativa strategier. ”Reträtt” går ut på att omlokalisera bebyggelse. ”Försvar” innebär att man skyddar sig antingen genom mjuka skydd såsom vegetation och sanddyner, eller genom hårda skydd såsom pirer och murar. Den tredje strategin, ”attack”, kännetecknas av att man, genom en flexibel design, försöker förändra sambandet mellan stad och vatten. Konstgjorda arkipelager och flytande hus är exempel på detta.

Kommunen: en katalysator för klimatomställning

För att vi ska lyckas på riktigt krävs mer än minskade utsläpp och justeringar utifrån befintliga förutsättningar. Det behövs en storskalig samhällsförändring – en så kallad klimatomställning. 

– Vi  behöver bli starkare i vårt agerande. Det handlar naturligtvis inte om att byta system från en dag till en annan, förändring tar tid. En mer stegvis process kan ha ett syfte,  men man bör ha siktet inställt på mer radikala förändringar.

Utifrån kommunens mandat och rådighet över flera av de beslutsprocesser som styr samhällsutvecklingen kan man,  genom ett tydligt angreppssätt, få igång samverkansprocesser för ett förstärkt klimatarbete. Enligt Sofie Storbjörk ska kommunen å ena sidan ha en reglerande funktion, men också agera som katalysator för en lokal omställningsprocess, exempelvis genom att samla andra nyckelaktörer.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.