Fotografi av Tomas Faresjö

Tomas Faresjö

Professor emeritus

Jag forskar om vad som döljer sig i den svarta lådan. Det gäller alltså den där kunskapen som vi ännu inte har. Vi förstår inte riktigt varför det blir som det blir, det går väl igenom den svarta lådan kan tänka?

Att öppna den "svarta lådan"

Många sociala faktorer påverkar hälsan i befolkningen. Men ofta betraktas sådana faktorer som om de funnits i en svart låda. I min forskning gäller det att öppna upp den svarta lådan och försöka förstå vad dessa sociala faktorer egentligen betyder för hälsan. Att kunna göra detta i internationella forskningssamarbeten är vad min forskning handlar om.

Det startade med tvärvetenskaplig forskning

Jag har studerat Sociologi, Socialpolitik och Statskunskap, vilket ingick i min fil kand-examen. Under doktorandtiden vid TEMA-institutionen specialiserade jag mig inom ämnesområdena Medicinskt Sociologi och Epidemiologi. Doktorsavhandlingen handlade om klasskillnader i hälsa i den klassiska prospektiva studien 1913 års män och gavs ut både vid TEMA-institutionen vid LiU och vid Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet. Efter avhandlingen har jag enbart verkat inom den medicinska fakulteten vid LiU.

Om mig

CV

1978       Filosofie Kandidat i Sociologi
1989       Filosofie Doktor i Medicinsk sociologi
1997       Docent i Medicinsk sociologi
2011       Professor i Medicinsk sociologi
 

Undervisning

Bedömning av läkarstudenters vetenskapliga arbeten. Jag har tidigare under åren undervisat i ämnen som; medicinsk sociologi, epidemiologi och folkhälsa både på läkarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, fysioterapeutprogrammet och på den interprofessionella HEL-kursen (Hälsa, Etik, Lärande). Den senare var jag studierektor för under 6 år. Under en kortare period arbetade jag som lärare vid Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg.

Övriga uppdrag

Huvudhandledare för fyra doktorander.

Publikationer

2023

Andrea Lebena, Åshild Olsen Faresjö, Tomas Faresjö, Johnny Ludvigsson (2023) Clinical implications of ADHD, ASD, and their co-occurrence in early adulthood-the prospective ABIS-study BMC Psychiatry, Vol. 23, Artikel 851 Vidare till DOI
Charlotte Angelhoff, Tomas Faresjö, Anna Lena Sundell (2023) Measuring hair cortisol concentration, insomnia symptoms and quality of life in preschool children with severe early childhood caries - a case-control pilot study Acta Odontologica Scandinavica, Vol. 81, s. 508-516 Vidare till DOI
Åshild Olsen Faresjö, Anh LeTran, Ole J. Olsen, Tomas Faresjö, Elvar Theodorsson, Michael Jones (2023) Measuring cortisol concentration in hair month-by-month two years retrospectively ALL LIFE, Vol. 16, Artikel 2172461 Vidare till DOI
Pär Andersson White, Tomas Faresjö, Michael P. Jones, Johnny Ludvigsson (2023) Low maternal education increases the risk of Type 1 Diabetes, but not other autoimmune diseases: a mediating role of childhood BMI and exposure to serious life events Scientific Reports, Vol. 13 Vidare till DOI
Åshild Olsen Faresjö, Julia Preinbergs, Mike Jones, Andrea Lebena, Elvar Theodorsson, Tomas Faresjö (2023) Decreased Testosterone Levels Precede a Myocardial Infarction in Both Men and Women American Journal of Cardiology, Vol. 186, s. 223-227 Vidare till DOI

Forskning

---

Att forska för att förstå den ojämlika hälsan är viktigt för mig
Tomas Faresjö, professor i medicinsk sociologi

Forskargrupp

--

Från primärvård till internationella forskningssamarbeten

Jag har under många år deltagit i internationella forskningssamarbeten, inte minst med Universitetet på Kreta i Grekland, som fått finansiellt stöd av Socratesfonden och andra EU-medel som bland annat 7:e ramprogrammet. Jag har även haft en del forskningssamarbeten med AstraZeneca under åren. Jag initierade den tvärvetenskapliga forskargruppen ”Twincities Research Group”, som riktas mot folkhälsostudier av tvillingstäderna Linköping och Norrköping. På senare år har jag även aktivt medverkat i den prospektiva ABIS-studien av barns hälsa under uppväxten. I samband med detta har jag medverkat i en forskargrupp som vidareutvecklat en helt ny metod att biologiskt mäta stress genom att analysera kortisol i hår. Denna nya biomarkör möjliggör att bakåt i tiden studera stressnivåer hos individer och har bland annat tillämpats i flera analyser i ABIS-studien. 

Jag har en publikationslista på över 150 arbeten (omkring 70 listade i PubMed) inom olika ämnen avseende folkhälsa, samhällsmedicin, och social epidemiologi, från internationell publicering i The Lancet till läroböcker. Jag får ofta refereeuppdrag för en mängd olika tidskrifter.

Forskningssamarbeten

Reportage i media

Flest kvinnor dör i hjärt-kärlsjukdomar i Norrköping, Corren 2015-02-15

Hårstrån kan visa stress bakåt i tiden, Sveriges Radio, Kossornas planet 2013-12-06




Medarbetare

Organisation

Nyheter