Att öppna den "svarta lådan"

Många sociala faktorer påverkar hälsan i befolkningen. Men ofta betraktas sådana faktorer som om de funnits i en svart låda. I min forskning gäller det att öppna upp den svarta lådan och försöka förstå vad dessa sociala faktorer egentligen betyder för hälsan. Att kunna göra detta i internationella forskningssamarbeten är vad min forskning handlar om.

Det startade med tvärvetenskaplig forskning

Jag har studerat Sociologi, Socialpolitik och Statskunskap, vilket ingick i min fil kand-examen. Under doktorandtiden vid TEMA-institutionen specialiserade jag mig inom ämnesområdena Medicinskt Sociologi och Epidemiologi. Doktorsavhandlingen handlade om klasskillnader i hälsa i den klassiska prospektiva studien 1913 års män och gavs ut både vid TEMA-institutionen vid LiU och vid Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet. Efter avhandlingen har jag enbart verkat inom den medicinska fakulteten vid LiU.

Forskargrupp
Visa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll

Från primärvård till internationella forskningssamarbeten

Jag har under många år deltagit i internationella forskningssamarbeten, inte minst med Universitetet på Kreta i Grekland, som fått finansiellt stöd av Socratesfonden och andra EU medel som bl a 7:e ramprogrammet. Jag har även haft en del forskningssamarbete med AstraZeneca under åren. Jag initierade den tvärvetenskapliga forskargruppen ”Twincities Research Group”, som riktas mot folkhälsostudier av tvillingstäderna Linköping och Norrköping. På senare år har jag även aktivt medverkat i den prospektiva ABIS-studien av barns hälsa under uppväxten. I samband med detta har jag medverkat i en forskargrupp som vidareutvecklat en helt ny metod att biologiskt mäta stress genom att analysera kortisol i hår. Denna nya biomarkör möjliggör att bakåt i tiden studera stressnivåer hos individer och har bl a tillämpats i flera analyser i ABIS-studien. 

Jag har en publikationslista på över 150 arbeten (omkring 70 listade i PubMed) inom olika ämnen avseende folkhälsa, samhällsmedicin, och social epidemiologi, från internationell publicering i The Lancet till läroböcker. Jag får ofta refereeuppdrag för en mängd olika tidskrifter.

Visa/dölj innehåll

Att forska för att förstå den ojämlika hälsan är viktigt för mig

Tomas Faresjö, professor i medicinsk sociologi

Publikationer
Visa/dölj innehåll

2019

2018

A. Kamekis, A. Bertsias, J. Moschandreas, E. Petelos, M. Papadakaki, V. Tsiantou, A. Saridaki, E. K. Symvoulakis, K. Souliotis, N. Papadakis, Tomas Faresjö, Åshild Olsen Faresjö, L. Martinez, D. Agius, Y. Uncu, T. Sengezer, G. Samoutis, J. Vlcek, A. Abasaeed, B. Merkouris, C. Lionis (2018) Patients intention to consume prescribed and non-prescribed medicines: A study based on the theory of planned behaviour in selected European countries Journal of Clinical Pharmacy and Therapeutics , Vol. 43 , s. 26-35 Vidare till DOI

Visa/dölj innehåll

Forskningssamarbeten

Reportage i media

Flest kvinnor dör i hjärt-kärlsjukdomar i Norrköping, Corren 2015-02-15

Hårstrån kan visa stress bakåt i tiden, Sveriges Radio, Kossornas planet 2013-12-06

Visa/dölj innehåll

CV

1978       Filosofie Kandidat i Sociologi
1989       Filosofie Doktor i Medicinsk sociologi
1997       Docent i Medicinsk sociologi
2011       Professor i Medicinsk sociologi
 

Undervisning

Bedömning av läkarstudenters vetenskapliga arbeten. Jag har tidigare under åren undervisat i ämnen som; medicinsk sociologi, epidemiologi och folkhälsa både på läkarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, fysioterapeutprogrammet och på den interprofessionella HEL-kursen (Hälsa, Etik, Lärande). Den senare var jag studierektor för under 6 år. Under en kortare period arbetade jag som lärare vid Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg.

Övriga uppdrag

Huvudhandledare för fyra doktorander.

Medarbetare
Visa/dölj innehåll

Forskningsområde
Visa/dölj innehåll

Organisation
Visa/dölj innehåll