11 september 2020

Varför finns det dumma höns? Går det att se hur stressad en person har varit genom att analysera personens hår? Det är två exempel på frågor som avhandlades under förra årets populärvetenskapliga vecka, som arrangerades av Linköpings universitet.

Hanne Løvlie
Hanne Lövlie, biträdande professor i etologi, föreläste under förra årets populärvetenskapliga vecka. Föreläsningen spelades in av UR Samtiden. Fotograf: Anna Nilsen

I oktober är det dags igen: ett brett urval av korta och lärorika föreläsningar kommer att ges för gymnasieelever och allmänhet. Den 20-23 oktober 2020 kommer årets Populärvetenskapliga vecka äga rum. Föreläsningarna livesänds på LiU-webben, och deltagarna får möjlighet att kunna ställa frågor direkt. Sista anmälningsdag är 30 september.

Yra höns och korkade hönshjärnor heter en föreläsning som spelades in under förra årets populärvetenskapliga vecka. Hanne Løvlie, biträdande professor i etologi, vid Linköpings universitet, förklarar bland annat varför det i huvudtaget finns korkade höns, när evolutionen borde ha selekterat bort de korkade egenskaperna vid det här laget:

– Det finns både smarta höns och korkade höns. Det är som med människor – att det är en variation. Men vad vi har sett är att de individer som är tröglärda på ett sätt inte nödvändigtvis är det på ett annat sätt, och det kan förklara att de tröglärda egenskaperna bibehålls evolutionärt.
Se hela föreläsningen från UR Samtiden (20 min): Yra höns och korkade hönshjärnor

Kan man mäta stress i människors hår?

Tomas Faresjö, professor i samhällsmedicin. Foto Emma Busk WinquistDet berättar Tomas Faresjö, professor isamhällsmedicin, vid Linköpings universitet, om i en föreläsning från förra årets populärvetenskapliga vecka. Han har analyserat hår från 50 kvinnor. Håret skulle vara 24 cm långt, det vill säga ha växt i två år. Varje centimeter avslöjade personens nivåer av hormonet kortisol, månad för månad, två år bakåt i tiden. Forskarna frågade också kvinnorna om livshändelser under de gångna två åren. Det visade sig att förhöjda kortisolnivåer hängde ihop med svåra livshändelser, graviditet eller krävande tidpunkter i karriären.

– Människor klarar stress bra. Men om stressen blir långvarig så får den negativa effekter: till exempel kan immunförsvaret gå ned och då ökar risken att drabbas av allvarlig sjukdom.
Se hela föreläsningen från UR Samtiden(22 min): Kan man mäta stress i människors hår?


Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Kvinna vid en dator.

Nytt forskningscentrum möter utmaningen med längre arbetsliv

Allt fler arbetar längre upp i åldrarna – men vad händer när hälsan sviktar och leder till sjukskrivning? Ett nytt forskningscentrum vid LiU ska hitta lösningar för återgång till arbete senare i livet och ett hållbart arbetsliv.

Vy över Wadströms Exploranation Laboratory

LiU tar stort kliv uppåt i global hållbarhetsrankning

Linköpings universitet klättrar nästan 200 placeringar och landar på plats 156 i QS World University Rankings: Sustainability 2026. Rankningen mäter hur världens lärosäten bidrar till hållbarhet och är en av de mest betydelsefulla globalt.

Cellkärnans form påverkar effekten av cancerbehandling

Cancerceller med en cellkärna som lätt deformeras är mer känsliga för läkemedel som skadar dna. Det visar en ny LiU-studie. Fynden kan också förklara varför en kombination av vissa cancerläkemedel kan ge sämre effekt.