Korkade hönshjärnor och stress i hår

11 september 2020

Cecilia Göthe Norlin

Varför finns det dumma höns? Går det att se hur stressad en person har varit genom att analysera personens hår? Det är två exempel på frågor som avhandlades under förra årets populärvetenskapliga vecka, som arrangerades av Linköpings universitet.

I oktober är det dags igen: ett brett urval av korta och lärorika föreläsningar kommer att ges för gymnasieelever och allmänhet. Den 20-23 oktober 2020 kommer årets Populärvetenskapliga vecka äga rum. Föreläsningarna livesänds på LiU-webben, och deltagarna får möjlighet att kunna ställa frågor direkt. Sista anmälningsdag är 30 september.

Yra höns och korkade hönshjärnor heter en föreläsning som spelades in under förra årets populärvetenskapliga vecka. Hanne Løvlie, biträdande professor i etologi, vid Linköpings universitet, förklarar bland annat varför det i huvudtaget finns korkade höns, när evolutionen borde ha selekterat bort de korkade egenskaperna vid det här laget:

– Det finns både smarta höns och korkade höns. Det är som med människor – att det är en variation. Men vad vi har sett är att de individer som är tröglärda på ett sätt inte nödvändigtvis är det på ett annat sätt, och det kan förklara att de tröglärda egenskaperna bibehålls evolutionärt.
Se hela föreläsningen från UR Samtiden (20 min): Yra höns och korkade hönshjärnor

Kan man mäta stress i människors hår?

Tomas Faresjö, professor i samhällsmedicin. Foto Emma Busk WinquistDet berättar Tomas Faresjö, professor isamhällsmedicin, vid Linköpings universitet, om i en föreläsning från förra årets populärvetenskapliga vecka. Han har analyserat hår från 50 kvinnor. Håret skulle vara 24 cm långt, det vill säga ha växt i två år. Varje centimeter avslöjade personens nivåer av hormonet kortisol, månad för månad, två år bakåt i tiden. Forskarna frågade också kvinnorna om livshändelser under de gångna två åren. Det visade sig att förhöjda kortisolnivåer hängde ihop med svåra livshändelser, graviditet eller krävande tidpunkter i karriären.

– Människor klarar stress bra. Men om stressen blir långvarig så får den negativa effekter: till exempel kan immunförsvaret gå ned och då ökar risken att drabbas av allvarlig sjukdom.
Se hela föreläsningen från UR Samtiden(22 min): Kan man mäta stress i människors hår?

Relaterat innehåll

Populärvetenskapliga veckan

Populärvetenskapliga veckan låter gymnasieelever och lärare uppleva LiUs forskning på nära håll. Möt våra forskare och hör dem berätta om sitt arbete.

Senaste nytt från LiU

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.