11 september 2020

Varför finns det dumma höns? Går det att se hur stressad en person har varit genom att analysera personens hår? Det är två exempel på frågor som avhandlades under förra årets populärvetenskapliga vecka, som arrangerades av Linköpings universitet.

Hanne Løvlie
Hanne Lövlie, biträdande professor i etologi, föreläste under förra årets populärvetenskapliga vecka. Föreläsningen spelades in av UR Samtiden. Anna Nilsen

I oktober är det dags igen: ett brett urval av korta och lärorika föreläsningar kommer att ges för gymnasieelever och allmänhet. Den 20-23 oktober 2020 kommer årets Populärvetenskapliga vecka äga rum. Föreläsningarna livesänds på LiU-webben, och deltagarna får möjlighet att kunna ställa frågor direkt. Sista anmälningsdag är 30 september. 

Yra höns och korkade hönshjärnor heter en föreläsning som spelades in under förra årets populärvetenskapliga vecka. Hanne Løvlie, biträdande professor i etologi, vid Linköpings universitet, förklarar bland annat varför det i huvudtaget finns korkade höns, när evolutionen borde ha selekterat bort de korkade egenskaperna vid det här laget:

– Det finns både smarta höns och korkade höns. Det är som med människor – att det är en variation. Men vad vi har sett är att de individer som är tröglärda på ett sätt inte nödvändigtvis är det på ett annat sätt, och det kan förklara att de tröglärda egenskaperna bibehålls evolutionärt.
Se hela föreläsningen från UR Samtiden (20 min): Yra höns och korkade hönshjärnor

Kan man mäta stress i människors hår?

Tomas Faresjö, professor i samhällsmedicin. Foto Emma Busk WinquistDet berättar Tomas Faresjö, professor isamhällsmedicin, vid Linköpings universitet, om i en föreläsning från förra årets populärvetenskapliga vecka. Han har analyserat hår från 50 kvinnor. Håret skulle vara 24 cm långt, det vill säga ha växt i två år. Varje centimeter avslöjade personens nivåer av hormonet kortisol, månad för månad, två år bakåt i tiden. Forskarna frågade också kvinnorna om livshändelser under de gångna två åren. Det visade sig att förhöjda kortisolnivåer hängde ihop med svåra livshändelser, graviditet eller krävande tidpunkter i karriären.

– Människor klarar stress bra. Men om stressen blir långvarig så får den negativa effekter: till exempel kan immunförsvaret gå ned och då ökar risken att drabbas av allvarlig sjukdom.
Se hela föreläsningen från UR Samtiden(22 min): Kan man mäta stress i människors hår?


Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

Professor Marie Cronqvist.

Historieprofessor på spaning efter framtidens Hesa Fredrik

Med ett intresse för det tvärvetenskapliga fält som kallas för "historical sound studies" tar Marie Cronqvist klivet från Lund till Linköping. Hon är professor i historia och ska fördjupa sig i hur larmsignalen VMA påverkar människan.

Världens första ISO-standarder för cirkulär ekonomi klara

Flera forskare från LiU har deltagit i arbetet med att ta fram världens första ISO-standarder för en cirkulär ekonomi. Målet är ett mer hållbart samhälle.