Twincities - folkhälsans bestämningsfaktorer

Linköping och Norrköping – tvillingstäder med stora skillnader

Begreppet ”Twincities” åsyftar de båda östgötastäderna Norrköping och Linköping. Dessa ligger inom endast fyra mils avstånd och är relativt jämnstora befolkningsmässigt. Linköping brukar betecknas som »den stora småstaden« och Norrköping som »den lilla storstaden«. Linköping och Norrköping skulle utifrån storlek och geografiskt läge kunna betraktas som tvillingstäder. De ligger också inom samma landstingsområde, med likartad hälso- och sjukvårdsstruktur. Men det finns viktiga skillnader. Socialhistorien, liksom folkhälsan idag skiljer sig markant åt mellan städerna. Vi har således två ganska stora svenska städer som uppvisar stora yttre likheter, men som har olika erfarenheter och traditioner med sig in i nutiden och framtiden. Trots att människorna bor i samma geografiska område och att de sannolikt har ungefär likartad genetisk sammansättning, framkommer ändå betydande folkhälsoskillnader. Detta gör forskning med tvillingstäderna som bas väldigt intressant för många samhällsmedicinska frågeställningar. Forskning om tvillingar är en mycket viktig vetenskaplig design inom medicinen.

Som ett kontrollerat experiment

Jämförelsen i folkhälsa mellan dessa tvillingstäder liknar nämligen det klassiska vetenskapliga experimentet, med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Genom att hålla så många inverkande faktorer som möjligt under kontroll kan man renodla inflytandet av den sociala miljön. Genom att »dosen« av de sociala förhållandena varierar mellan städerna kan man frilägga vilken effekt sociala faktorer kan ha på hälsan i en hel befolkning. Det är sannolikt främst socialhistorien, livsstilen och de socioekonomiska förhållandena som varierar mellan städerna.

Faresjö T, Söderquist J, Ludvigsson J, Grodzinsky E, Nilsson H. Tvillingstäder med stora sociala skillnader i folkhälsa. Ett samhällsmedicinskt "experiment" inleds i Norrköping och Linköping. Läkartidningen 2007;104:1788-90.

Tomas Faresjö, Mikael Rahmqvist. Educational level is a crucial factor for good perceived health in the local community. Scandinavian Journal of Public Health 2010; 38:605-610.

Carina Wennerholm, Björn Grip, Annakarin Johansson, Hans Nilsson, Marja-Liisa Honkasalo, Tomas Faresjö. Cardiovascular diseases in two social environments – the Twincities. International Journal of Health Geographics 2011, 10:5.

Karlén J, Ludvigsson J, Frostell A, Theodorsson E, Faresjö T.
Cortisol in hair measured in young adults - a biomarker of major life stressors? BMC Clin Pathol. 2011 Oct 25;11:12.

Grodzinsky E, Hallert C, Faresjö T, Bergfors E, Faresjö Å. Could gastrointestinal disorders differ in two close but divergent social environments? International Journal of Health Geographics 2012, Febr 6;(1):5.

Karlén J, Faresjö T, Ludvigsson J. Could the social environment trigger for the induction of diabetes-related autoantibodies in young children? Scandinavian Journal of Public Health, 2012, Mar;40(2):177-82.

Karlén J, Frostell A, Theodorsson E, Faresjö T, Ludvigsson J. Maternal influence on child HPA axis: a prospective study of cortisol levels in hair.
Pediatrics. 2013 Nov;132(5):e1333-40.

Falk M, Faresjö A, Faresjö T. Sun exposure habits and health risk-related behaviours among individuals with previous history of skin cancer.
Anticancer Res. 2013 Feb;33(2):631-8.

Faresjö Å, Theodorsson E, Chatziarzenis M, Sapouna V, Claesson HP, Koppner J, Faresjö T. Higher perceived stress but lower cortisol levels found among young Greek adults living in a stressful social environment in comparison with Swedish young adults. PLoS One. 2013 Sep 16;8(9):e73828.
Faresjö Å, Grodzinsky E, Hallert C, Timpka T. Patients with irritable bowel syndrome are more burdened by co-morbidity and worry about serious diseases than healthy controls--eight years follow-up of IBS patients in primary care. BMC Public Health. 2013 Sep 11;13:832.

Pembrey M, Saffery R, Bygren LO; Network in Epigenetic Epidemiology; Network in Epigenetic Epidemiology. Human transgenerational responses to early-life experience: potential impact on development, health and biomedical research. J Med Genet. 2014 Sep;51(9):563-72.

Rajmil L, Fernandez de Sanmamed MJ, Choonara I, Faresjö T, Hjern A, Kozyrskyj AL, Lucas PJ, Raat H, Séguin L, Spencer N, Taylor-Robinson D; International Network for Research in Inequalities in Child Health (INRICH). Impact of the 2008 economic and financial crisis on child health: a systematic review. Int J Environ Res Public Health. 2014 Jun;11(6):6528-46. Review.

Wennerholm C, Jern M, Honkasalo M-L, Faresjö T. Life before myocardial infarction – a qualitative study of middle-aged women. Health. 2014, 6, 2765-2774.

Karlén J, Ludvigsson J, Hedmark M, Faresjö Å, Theodorsson E, Faresjö T. Early psychosocial exposures, hair cortisol levels, and disease risk. Pediatrics. 2015 Jun;135(6):e1450-7.

Grodzinsky E, Walter S, Viktorsson L, Carlsson AK, Jones MP, Faresjö Å.
More negative self-esteem and inferior coping strategies among patients diagnosed with IBS compared with patients without IBS - a case-control study in primary care. BMC Fam Pract. 2015 Jan 28;16:6.

Norrköpings tillväxt kom framförallt i och med den svenska stormaktstiden då behovet av kanoner och kläder till armén stimulerade näringarna i området. En tidig industrialisering blev följden. Till saken hör också att Norrköping fick rätt att bedriva internationell handel och blev en så kallad stapelstad. Redan på 1700-talet var produktionen av ylletyger betydande och under 1800-talet fick Norrköping epitetet ”Sveriges Manchester”, vilket syftade på den textilindustri som fanns i staden och på de internationella kontakterna. Det moderna industrialiserade Sverige har en föregångare i Norrköping som är en av få städer som i det här avseendet kan jämföras med de tidigt industrialiserade städerna på annat håll i Europa.

Norrköpings tradition som industristad fortsatte under 1900-talet fram till krisåren på 1960- och 1970-talen då många av de gamla industrierna lades ned. Följden blev en stad i kris, som på många olika sätt arbetat för att skapa en ny struktur efter den industriella eran. Idag finns visserligen en del industrier kvar, men näringarna har differentierats och staden har numera en stor andel tjänstemän, universitetscampus och flera statliga verk. Norrköping var tidigt en invandrarstad, men skillnaden mot Linköping har minskat härvidlag genom att Linköping under senare tid tagit emot betydande flyktinggrupper, särskilt under 1990-talet.

Genom historien har våra tvillingstäder växlat i betydelse i ett nationellt perspektiv, men också i förhållande till varandra. Båda är gamla medeltida städer, där Linköping, inte minst genom kyrkans försorg kom att bli en av landets mer betydande städer fram till ungefär 1600 (om än en mycket liten sådan). Linköping blev residensstad med biskopssäte, landshövding och prägeln av skolstad grundlades genom tillkomsten av ett gymnasium redan på 1200-talet.