Linköping och Norrköping – lika men ändå olika

Som Linköpingsbo lever du längre än om du bor i Norrköping och skillnaderna minskar inte över tiden. Utbildningsnivåerna i ett samhälle spelar stor roll, ju högre utbildning desto hälsosammare beteenden. Samtidigt är det möjligt att påverka utvecklingen genom politiska beslut eller genom insatser från civilsamhället, säger forskare vid Linköpings universitet.

Norrköping Peter Modin

Hans Nilsson och Tomas Faresjö är två forskare vid LiU som intresserat sig för vad den sociala miljön har för betydelse för folkhälsan. Två städer som vid en första anblick är så lika som Norrköping och Linköping är en bra forskningsgrund för att ta reda på detta.

Städerna ligger bara 4 mil ifrån varandra och har ungefär lika stor befolkning med likartad genetisk sammansättning. De ligger också inom samma landstingsområde, med likartad hälso- och sjukvårdsstruktur. Men ändå lever Linköpingsborna längre.

- Norrköping har fortfarande den högsta hjärtkärldödligheten både för män och kvinnor i jämförelse med alla stora svenska städer. Det är ju förstås väldigt tragiskt att Norrköping åter intar förstaplatsen i denna inte alltför illustra folkhälsostatistik, säger Tomas Faresjö, professor vid institutionen för medicin och hälsa, IMH.

Det är sannolikt främst socialhistorien, livsstilen och de socioekonomiska förhållandena som varierar mellan städerna som är orsaken till detta, säger forskarna. Hans Nilsson professor vid institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK, följer grupper av personer födda i respektive stad från år 1900 fram till nutid över generationerna.

- Preliminära resultat visar att stabila Norrköpingsfamiljer efter hand uppvisar små skillnader jämfört med motsvarande familjer i Linköping. Den negativa skillnaden kan bero på negativt hälsomässigt urval när det gäller inflyttare till Norrköping.

Norrköpingsborna röker mer, dricker mer och är fattigare. Linköpingsborna har bättre tänder, går längre i skolan, känner bättre tillit till andra och drabbas mindre av våldsbrott. (Se länk nedan för hela tabellen med skillnader)

- Att den ojämlika hälsan inte minskar över tiden mellan befolkningen i tvillingstäderna Linköping och Norrköping är bekymmersamt och negativt för hela vår region, säger Hans Nilsson.

Forskningen gör skillnad

Hans och Tomas ingår i forskargruppen Twincities som består av humanister, samhällsvetare, beteendevetare, medicinare och biomedicinska forskare. De såg tidigt i sin forskning att det var främst hjärtkärlsjuklighet som skiljde sig åt mellan städerna. Norrköping har under decennier varit mer drabbade av hjärtkärlsjuklighet. Politikerna kände till detta från deras forskning och efter några år började Landstinget att agera och man hänvisade till Twincities forskningsresultat. Man började satsa på hjärtsjukvården vid Vrinnevisjukhuset och man startade en så kallad Seldingerenhet, vilket innebär att man numera akut kan utföra ballongvidgningar av hjärtats kranskärl i Norrköping. Tidigare fick dessa patienter åka blåljusambulans till Universitetssjukhuset i Linköping.

- Vi bedömer nog att politiker och tjänstemän i båda städerna har fått en mer klarsynt bild av folkhälsoskillnaderna mellan tvillingstäderna efter att vår forskargrupp publicerat olika studier, säger Tomas.

- De studier vi gör handlar inte om att visa att Norrköping är sämre och har dålig hälsa. Vi är ute efter att studera mekanismerna bakom skillnaderna. Vad är det i att vara fattig och dåligt utbildad som gör livet kortare och sämre? säger Hans.

Forskarna har också andra studier som pågår. En studie gäller långtidsstress och hjärtinfarkter bland medelålders personer från både Linköping och Norrköping och en annan gäller magbesvär. De har även en studie av 20-åringars levnadsvanor och ohälsosymptom som nyligen insamlats med ungdomar från båda städerna. Men resultaten från dessa studier är ännu inte publicerade.

En annan spännande fråga för forskarna är om hälsorisker kan gå i arv. Norrköping har under lång tid haft en stor kvinnodominerad industri med väverierna och hårda arbetsförhållanden och senare fabriksnedläggningarna under 1960-talet i Norrköping.

- Om detta kan påverka barnen och barnbarnen till dessa kvinnor i Norrköping idag är en intressant forskningsfråga. Då kommer man in på begreppet epigenetik, vilket är frontline i forskningen idag. Vår arvsmassa, DNA, förändras inte på kort sikt. Människan har haft samma DNA ända sedan stenåldern. Däremot vet vi att det på kort sikt kan det ske vissa mindre förändringar - DNA-funktioner kan triggas att slå på eller slå av, så kallat metyleringar. Det kan triggas av yttre omständigheter som till exempel allvarliga kriser och hot. Det vore väldigt intressant att kunna studera om det skett något som kan liknas vid epigenetik när gäller om kvinnorna i Norrköping idag har ärvt risker från sina mammor som jobbade i textilindustrin. Men sådana analyser är både avancerade och kostsamma, men om någon organisation är beredd att finansiera oss så kan vi gå vidare med detta, säger Tomas.

- Redan när vi startade vårt projekt ville vi medverka till att olika hälsoförebyggande åtgärder genomfördes. Sådana processer vore mycket intressanta att följa och beforska. En del av kritiken mot förebyggande arbete är att det är svårt att bevisa om det gör nytta, säger Hans.

Om jag flyttar från Norrköping till Linköping, lever jag längre då?

- Det fungerar inte på individnivån på det sättet när det gäller liv och död. Vi påverkas mycket av den sociala omgivningen som vi lever i. Det gör att om vi lever i miljöer

med mer hälsosamma levnadsvanor tenderar vi att ta till oss dom och därmed kan även den enskilde individen få hälsoförbättringar. Men det är också tvärtom. Om en individ flyttar till ett mer socialt utsatt område så tenderar hälsoriskerna att öka för den individen även om denna i övrigt inte förändrat sina levnadsvanor, förklarar Tomas.

- Ett annat negativt exempel på detta är invandrargrupper som tar till sig McDonaldskulturen när de kommer till Sverige och blir feta, riskerar att få diabetes med mera. Åt andra hållet är det antagligen svårare att få till förändringar, men det går. Det vet alla som slutat röka, avslutar Hans.

Lyssna på Tomas och Hans i podden Fakultet avsnitt nummer fem där de berättar mer om skillnaderna mellan Tvillingstäderna och hur de påverkar oss. Finns på liu.se/poddar och där du hittar dina poddar.

Olika socio-ekonomiska faktorer 2018

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll