02 juli 2024

"Framtidens lantbruk" blev årets tema för Borgeby Fältdagar, med 19 900 besökare och 415 utställande företag. Med egen monter, granne med Agtech Sweden, stod Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering (Digitaliseringsnavet).

Borgeby fältdagar 2024
Foto: Per Frankelius

En digital tvilling av Vreta utbildningscentrum

Det blev en storsatsning för Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering, med många intryck från dialoger med utställare, besökare samt ett mässområde fullt av aktiviteter och rörelse.

I Digitaliseringsnavets (Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering) monter medverkade flera av organisationerna i expertnätverket och talade om digitalteknik, bland annat AI Sweden, Väderstad, SLU, RISE och Växa. På plats visades ett exempel på en digital tvilling av Vreta utbildningscentrum. I modellen illustrerades och beskrevs över 30 olika typer av digitalteknik som skulle kunna övervakas eller styras genom en digital tvilling.

Victor Johansson från Energifabriken och Bleckenstad Gård visade sitt nya system den ”Digitala Gården”, där han utifrån en dynamisk 3D-modell av familjens gård både kan visualisera och styra olika tekniska system. Till Digitala Gården finns även en blogg där Victor beskriver användningen av digitalteknik.

digitalagarden.se

Tekniken du inte visste fanns - kan den revolutionera framtidens jordbruk?

Tillsammans med Agtech Sweden, arrangerade även ett seminarium: “Tekniken du inte visste fanns – kan den revolutionera framtidens jordbruk?”. Seminariet inleddes med ett föredrag av Karolina Muhrman och Per Frankelius och därefter hölls ett panelsamtal med Maria Lundesjö (Axfoundation), Christian Radby (Raby Gård) och Rebecca Johansson (Land Lantbruk) där de diskuterade frågor om vad som gör att en lantbrukare vågar satsa på ny teknik och vad panelen trodde på för framtida innovationer.

Under dessa två dagar arrangerades även en gemensam kunskapsrunda med de fyra nationella kunskapsnaven, varav Digitaliseringsnavet är ett.

Seminarie under Borgeby fältdagar
Foto: Oscar Spaak

Den tekniska utvecklingen i framkant

Verksamhetsledarna Per Frankelius och Karolina Muhrman, noterade att det iår fanns fler maskiner utan hytt eller förare, som antingen fjärrstyrs eller är helt autonoma.
Dessa maskiner kan utföra mycket avancerade uppgifter såsom precisionssådd, precisionssprutning och mekanisk ogräsbekämpning.

Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt även för redskapen, som nu kan styra traktorer, justera deras hastighet, till och med deras riktning. Vi ser redan exempel på redskap som kan köra utan traktor, ett nytt standardiserat system för detta har tagits fram, Tractor Implement system (TIM).

En snabb växande gren inom utvecklingen av lantbruksteknik är även AI-modeller som nu bland annat börjar integreras I lantbrukarnas system för gårdsstyrning, vilket gör det enklare att kommunicera med dator och de digitala lösningarna. På mässan visades lösningar upp som möjligheten att chatta med Bondepraktikan med via mobilen med AgdaAI eller skapa en arbetsorder för underhåll genom att ta ett foto av ett trasigt fönster Agroflow. Även CultiWise och Ecorobotix system för AI styrd ogräsbekämpning visades.

Dagarna präglades av en härligt bubblande stämning. Den enorma innovationskraften inom lantbruket lyste starkt igenom, likt solen som sken på tältdukarna under dessa dagar.

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering

Senaste nytt från LiU

Män som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.

Pristagaren: "Genetik är lite som Vilda västern"

Colm Nestor har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.

Claudia Tazreiter berättar om sitt arbete.

Den migrerande professorn

Som barn på 1970-talet emigrerade Claudia Tazreiter från Österrike till Australien tillsammans med sin familj. Sedan drygt tre år är hon tillbaka i Europa. Nu som professor vid LiU. Det är inte en slump att hennes område är migration.