12 november 2025

Socialtjänsten i Norrköping satsar på att skapa tillit och trygghet – som ett svar på en utveckling av tilltagande misstro, rädsla och oro. En studie från Linköpings universitet visar hur Norrköpings kommun arbetar för att motverka brott och oprovocerat våld.

Natt i Norrköping.
Bilden är tagen under en bro vid Strömmen i Norrköping av Magnus Dahlstedt vid en av observationerna av socialtjänstens arbete.

Trots att den generella ungdomsbrottsligheten har minskat över tid, har allvarliga vålds- och narkotikabrott bland unga ökat – ofta kopplade till organiserad kriminalitet. Gäng rekryterar ungdomar som ”billig arbetskraft”, vilket skapar destruktiva gemenskaper präglade av våld och lojalitet. Socialtjänsten har en nyckelroll i att möta ungdomar med dessa komplexa behov.

I den nya socialtjänstlagen från juli 2025 betonas vikten av tidiga, samordnade och kunskapsbaserade insatser. Det brottsförebyggande arbetet i Norrköping har gått från breda välfärdsreformer till individfokuserade åtgärder med ökad kontroll.

Studien genomfördes under en omtumlande tid

Magnus Dahlstedt.Fotograf: Karin Midner
Magnus Dahlstedt.
Rapporten På köpet får vi tillit är skriven på uppdrag av Norrköpings kommun med finansiering av Brottsförebyggande rådet. I den har Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid LiU, och doktoranden Kevin Tankred, fokuserat på hur Norrköpings kommun arbetar för att motverka ungdomsbrottslighet, särskilt gängrelaterad sådan. Forskningen bygger på intervjuer och fältstudier:
Genom fönstret på passagerarsidan passerar raderna av höghus. Ett ettrigt blått sken får fasaden att lysas upp. Avspärrningar, polis, brandbilar. Vad är det som har hänt?

Observationen kommer från socialtjänstens bil, där Magnus och Kevin åkte med i baksätet för att följa kommunens förebyggande arbete i den säkerhetszon som införts i stadsdelen Hageby 2024. Ett halvår tidigare hade en dödsskjutning ägt rum utanför Coop i stadsdelen Marielund, och det var inte den första – eller den sista.

I studien har en förälder intervjuats som berättat om oron över barnet i samband med ett våldsdåd som nyligen ägt rum. Dådet skedde alldeles utanför en släktings bostad där de brukar vistas:

Även om man vet att allting är verkligt så vart det så himla verkligt när det var så pass nära. Hade det varit lite tidigare, alltså precis under sommaren, så hade vi alla kunnat varit härute. Barnen, det var precis utanför [en släkting] det hände.

I rapporten beskrivs hur oron för oprovocerat och ibland dödligt våld spreds och fortfarande sprider sig i Norrköping. En oro som speglar utvecklingen i hela landet där våldet fortfarande är närvarande, både lokalt och nationellt.

– Vi har sett att våldet sprids och rör sig allt längre neråt i åldrarna. Det har blivit som en normaliserad del av livet, även i de områden inte är tydligt utpekade som en riskzon. Våldet är närvarande i många av våra stadsdelar – det är en realitet som gäller i allt fler delar av Sverige, säger Magnus Dahlstedt

Relationer uppbyggda av tillit

Magnus Dahlstedt.Fotograf: Karin Midner
Magnus Dahlstedt.
I Norrköpings kommun bedrivs en rad olika insatser, som riktar sig både mot ungdomar som redan är involverade i kriminalitet, och de som ännu inte är involverade, men som kan vara i riskzonen.

– I studien har vi följt två av dessa insatser, den intensiva biståndsbedömda öppenvårdsinsatsen Hemmaplan och det uppsökande arbete som bedrivs inom ramen för Förebyggarteamet. Liknande insatser om än i andra skepnader bedrivs även i andra svenska kommuner, säger Magnus Dahlstedt.

Att det aldrig går att veta exakt vad som kommer att hända, när eller var, är en av de utmaningar som lyfts fram i rapporten. Det är också svårt att säga vilka händelser som faktiskt har förhindrats tack vare kommunens förebyggande insatser – det som inte händer är svårt att mäta.

En viktig slutsats är att en stor del av det förebyggande arbetet handlar om att bygga stark tillit mellan ungdomar och vuxna. Det tar lång tid att skapa en sådan relation, men den kan raseras snabbt – ibland över en natt – och ersättas av misstro.

– Det är även viktigt att se mervärdet av insatser på olika nivåer – insatser som kan bidra till att identifiera risk- och skyddsfaktorer, samtidigt som de sänker trösklarna för mer riktat stöd från socialtjänsten. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av den misstro mot socialtjänsten som uppmärksammats på senare tid.

Om rapporten "På köpet får vi tillit"

Studien pågick 2024-01 till 2025-08

Forskarna har använt olika metoder i studien.´;

De har observerat olika typer av insatser som socialarbetare har gjort på plats i Norrköping vid ett 30-tal tillfällen.

De har även genomfört kvalitativa intervjuer med tre kategorier av intervjupersoner. Intervjuerna pågick mellan 45 minuter och 2 timmar.

Intervjuer har genomförts med

  • företrädare för olika kommunala insatser (i ledande position, utförare, förebyggare och särskilt kvalificerad kontaktperson)
  • samverkande aktörer kring respektive insats (polis, rektor, skolkuratorer och vårdpersonal)
  • ungdomar i 15- och 16-årsåldern samt deras föräldrar, har eller har haft kontakt med någon insats.

 

Ta del av forskningen

Ladda ner och läs: "På köpet får vi tillit" En studie av två insatser för brottsförebyggande socialt arbete i Norrköpings kommun (PDF)

Slutrapport för Brottsförebyggande rådet, oktober 2025 - skriven av Magnus Dahlstedt och Kevin Tankred vid Linköpings universitet.

Möjligheter i det brottsförebyggande arbetet 

  • Tidiga uppsökande insatser kombineras med samordnat stöd, vilket skapar trygghet och struktur kring ungdomar och deras familjer.
  • Förebyggarteamets närvaro i ungdomars vardagsmiljöer möjliggör förtroendefulla relationer och sänker trösklarna till socialtjänsten.
  • Genom relationsskapande arbete och föräldrastöd kan ungdomars motståndskraft stärkas, vilket hjälper dem att stå emot destruktiva miljöer.
  • Digitala arenor ses som en naturlig del av arbetet, där socialtjänsten kan möta ungdomar med förståelse och bidra till positiv påverkan.
  • Möten och samtal används som verktyg för att skapa delaktighet, reflektion och ansvarstagande hos både ungdomar och föräldrar.

Utmaningar i det brottsförebyggande arbetet

  • Det är svårt att få tiden att räcka till när arbetsbelastningen är hög, projekten är korta och det är oklart vem som ansvarar för vad.
  • Om samarbetet mellan olika verksamheter inte fungerar kan ungdomar hamna mellan stolarna – då blir det svårare att ge rätt stöd i rätt tid.
  • Om en ungdom upplever att de måste gå på möten med socialtjänsten, snarare än något det är något de själva har valt – kan det skapa misstro.
  • De som jobbar med ungdomarna behöver vara tillgängliga samtidigt som de sätter tydliga gränser – en balans som kräver både erfarenhet och känsla.
  • Vid krav på snabba resultat, kan det långsiktiga relationsbyggandet få stå tillbaka, trots att det är viktigt för att skapa en verklig förändring.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna i slöja sitter och pratar vid ett bord inne på biblioteket. De har böcker och datorer på bordet.

1 000 yrkesverksamma har tagit lärarexamen genom VAL

Över 1 000 yrkesverksamma har de senaste tio åren tagit lärarexamen genom vidareutbildningen VAL vid LiU. Regeringens satsning har gjort det möjligt för personer som arbetat i skolan utan examen att studera vidare och bli legitimerade lärare.

Professor Maria Brandén framför en dörr.

Slump och samband – så blev Maria Brandén sociolog

Sociologen Maria Brandén studerar samhället ur fågelperspektiv. Som ledare för Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet vill hon skapa forskning som påverkar viktiga politiska beslut.

Två kvinnliga studenter.

Startups möter försvarsindustrin i prisat exjobb

Startup-företag står för snabbhet och nya, smarta lösningar. Hur matchar det med tillverkningsindustrin? Civilingenjörerna Matilda Kristensen och Silje Graarud får Christer Giléns stipendium för sin masteruppsats.