12 augusti 2025

Finns det ett sätt som både kan minska koldioxidutsläpp från byggnader och samtidigt vara inkomstbringande? LiU-forskarna Vlatko Milic och Bahram Moshfegh undersöker just detta. 

Vlatko Milic utanför Studenthuset.
Både Vlatko Milic, docent (på bilden) och Bahram Moshfegh, professor emeritus, tillhör avdelningen för energisystem vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI). Enligt Vlatko Milic finns det stora möjligheter att minska koldioxidutsläpp från byggnader.

Zeolit. Det är en av nycklarna i Vlatko Milic, biträdande universitetslektor, och Bahram Moshfeghs, professor emeritus, aktuella forskningsprojekt. Arbetet påbörjades för drygt ett år sedan och fokuserar på att ta fram en ny metod att fånga in koldioxid i ändamålslokaler, så som skolor, universitet, kontorslokaler och sporthallar.

Forskaren visar materialet Zeolit.
Materialet Zeolit - en adsorbenten med förmågan att fånga in och lagra koldioxid.
Zeolit är en adsorbent (ej att förväxla med absorbent), med egenskapen att kunna fånga in och lagra koldioxid när luft passerar igenom materialet. Ett av målen med forskningen är att utveckla en enhet som kan integreras i befintliga ventilationssystem och på så sätt kunna fånga in koldioxid.

I nuläget genomförs tester i laboratoriemiljö vid Högskolan i Gävle. Enligt Vlatko Milic finns stor potential med systemet.

– Det här är en ny väg som kan bidra till koldioxidneutralitet och även cirkulära affärsmöjligheter, säger han och menar att det inte räcker med traditionella energieffektiviseringsåtgärder, så som tilläggsisolering och fönsterbyten, för att uppnå ett klimatneutralt byggnadsbestånd.

Ny källa till inkomst

Efter att en viss mängd koldioxid lagrats i adsorbenten blir materialet mättat. Koldioxiden kan då frigöras och säljas, därefter är materialet redo att lagra mer CO2 igen. Koldioxid kan till exempel användas inom industrin eller av växthusodlare – att tillsätta CO2 i växthus är ett sätt att främja grödproduktion.

Studenthuset på Campus Valla.
Vlatko Milic har gjort en översiktlig uppskattning av systemets potential med Studenthuset som exempel. Byggnaden har kapacitet för 1000 personer, 10 timmar per dag. Baserat på en beläggningsgrad om 1 000 personer under 10 timmar per dag under skolåret skulle det i Studenthuset på Campus Valla finnas möjlighet att samla in cirka 770 kilo koldioxid per dag, eller 185 ton per år.

Projektet är än så länge en förstudie. I början av maj kom beskedet att man får ytterligare finansiering från Linköpings universitets klimatfond, 200 000 kronor, vilket innebär att arbetet kan fortsätta fram till första januari 2026. Projektet har tidigare fått 400 000 kronor från fonden.

Forskarna hoppas på ytterligare medel från en finansiär för att kunna fortsätta att bedriva forskningen och för att kunna ta fram en prototyp – tanken är i så fall att denna skulle installeras på LiU.

Vilken betydelse skulle det kunna få om man får till en färdig produkt?

– Vi kan öppna nya vägar till koldioxidneutralitet. Till en början fokuserar vi på ändamålslokaler, men låt säga om tekniken blir tillräckligt bra, då hade den varit utav intresse att implementera i andra typer av byggnader också, säger Vlatko Milic.

Kontakta oss

Läs mer om vår forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

För tidigt födda barn

Hälsofonden – 30 år av stöd till medicinsk forskning

I 30 år har Hälsofonden bidragit till medicinska forskningsprojekt i Östergötland. Medicinsk forskning ger stor utdelning i form av bättre vård och behandlingar, men är resurskrävande. Forskare vittnar om att stödet är mycket värdefullt.

Person (Twan Bakker) som står böjd framför en magnetkamera.

Visualisering av blodflöde vässar konstgjort hjärta

Med hjälp av magnetkameror har forskare vid LiU undersökt blodflödet i ett konstgjort hjärta i realtid. Resultaten gör det att möjligt utforma hjärtat så att risken för blodproppar och nedbrytning av röda blodkroppar minskar.

En person står på en trappa.

Han brinner för att inte bränna plasten

Han är marinofficeren som sadlade om till civilingenjör. Drygt 20 år senare leder Mattias Philipsson vägen för att plasten i Sverige ska bli mer cirkulär. Och Årets alumn 2025 är långt ifrån färdig.