12 augusti 2025

Finns det ett sätt som både kan minska koldioxidutsläpp från byggnader och samtidigt vara inkomstbringande? LiU-forskarna Vlatko Milic och Bahram Moshfegh undersöker just detta. 

Vlatko Milic utanför Studenthuset.

Zeolit. Det är en av nycklarna i Vlatko Milic, biträdande universitetslektor, och Bahram Moshfeghs, professor emeritus, aktuella forskningsprojekt. Arbetet påbörjades för drygt ett år sedan och fokuserar på att ta fram en ny metod att fånga in koldioxid i ändamålslokaler, så som skolor, universitet, kontorslokaler och sporthallar.

Forskaren visar materialet Zeolit.
Materialet Zeolit - en adsorbenten med förmågan att fånga in och lagra koldioxid.
Zeolit är en adsorbent (ej att förväxla med absorbent), med egenskapen att kunna fånga in och lagra koldioxid när luft passerar igenom materialet. Ett av målen med forskningen är att utveckla en enhet som kan integreras i befintliga ventilationssystem och på så sätt kunna fånga in koldioxid.

I nuläget genomförs tester i laboratoriemiljö vid Högskolan i Gävle. Enligt Vlatko Milic finns stor potential med systemet.

– Det här är en ny väg som kan bidra till koldioxidneutralitet och även cirkulära affärsmöjligheter, säger han och menar att det inte räcker med traditionella energieffektiviseringsåtgärder, så som tilläggsisolering och fönsterbyten, för att uppnå ett klimatneutralt byggnadsbestånd.

Ny källa till inkomst

Efter att en viss mängd koldioxid lagrats i adsorbenten blir materialet mättat. Koldioxiden kan då frigöras och säljas, därefter är materialet redo att lagra mer CO2 igen. Koldioxid kan till exempel användas inom industrin eller av växthusodlare – att tillsätta CO2 i växthus är ett sätt att främja grödproduktion.

Studenthuset på Campus Valla.
Vlatko Milic har gjort en översiktlig uppskattning av systemets potential med Studenthuset som exempel. Byggnaden har kapacitet för 1000 personer, 10 timmar per dag. Baserat på en beläggningsgrad om 1 000 personer under 10 timmar per dag under skolåret skulle det i Studenthuset på Campus Valla finnas möjlighet att samla in cirka 770 kilo koldioxid per dag, eller 185 ton per år.

Projektet är än så länge en förstudie. I början av maj kom beskedet att man får ytterligare finansiering från Linköpings universitets klimatfond, 200 000 kronor, vilket innebär att arbetet kan fortsätta fram till första januari 2026. Projektet har tidigare fått 400 000 kronor från fonden.

Forskarna hoppas på ytterligare medel från en finansiär för att kunna fortsätta att bedriva forskningen och för att kunna ta fram en prototyp – tanken är i så fall att denna skulle installeras på LiU.

Vilken betydelse skulle det kunna få om man får till en färdig produkt?

– Vi kan öppna nya vägar till koldioxidneutralitet. Till en början fokuserar vi på ändamålslokaler, men låt säga om tekniken blir tillräckligt bra, då hade den varit utav intresse att implementera i andra typer av byggnader också, säger Vlatko Milic.

Kontakta oss

Läs mer om vår forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna skakar hand vid ett bord.

LiU och Microsoft tar gemensamma steg inom AI

Linköpings universitet och Microsoft har tecknat ett avtal om fortsatt samarbete inom AI. Samarbetet omfattar stöd inom både utbildning och forskning med målet att skapa bättre förutsättningar för att införa AI i samhället.

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.