LiU-professor: Barnarbete uttryck för grundläggande fel

Musikhjälpen har i år temat ”För en värld utan barnarbete”. Bengt Sandin, professor emeritus vid Linköpings universitet, tycker det är bra att ämnet lyfts upp – men säger att det inte går att se barnarbete som något isolerat problem.
- Barnarbete är ett uttryck för något som är grundläggande fel i de sociala och ekonomiska villkoren för alla människor i ett land. 

Barnarbetare i Bangladesh 2016. (ea) Barnarbetare i Bangladeshs huvudstad Dakha 2016. Musikhjälpen har i år temat "För en värld utan barnarbete".

Komplext problem

Gamla torget i Norrköping är 13-19 december centrum för årets Musikhjälpen. I år har det stora insamlingsevenemanget, som är ett samarbete mellan Sveriges radio, Sveriges television och Radiohjälpen, temat ”För en värld utan barnarbete”. Enligt siffror från Unicef tvingas 160 miljoner barn i dag, vilket motsvarar ungefär vart tionde barn i världen, till långa arbetsdagar i fabriker och på åkrar i stället för att gå i skolan. 

Bengt Sandin.Bengt Sandin. Foto Magnus JohanssonBengt Sandin är professor emeritus vid Tema barn och historiker vid LiU. Han håller med om att läget i världen är allvarligt. För att minska barnarbetet måste åtgärderna ske på bred front och det går inte att se barnarbete som något isolerat problem.

- Att bara gå ut och säga att man måste förbjuda allt barnarbete är en orealistisk hållning. Idealiskt vore att alla barn går i skola. Men i stora delar av världen är barnarbete något som familjer behöver för att överleva och för att försörja sig, och skolorna är inte alltid jättebra säger Bengt Sandin och fortsätter:

- Det handlar både om föräldrarnas löner och arbetsvillkor. Dessutom vore det en väldigt klok idé att lyssna på barns egna röster och förbättra barnens arbetsvillkor med kortare arbetsdagar, sjukvård och skyddsutrustning. I vissa delar av världen finns det också organisationer i vilka barn själva organiserat sig och som kämpar för barnens rättigheter på arbetsplatserna. Stöd dessa.

Fattigt och uselt

Bengt Sandin har studerat barnarbete i Sverige under 1800-talet i några svenska städer. I mitten av 1800-talet, när industrialiseringen på allvar nått Sverige, var barnarbetet en väldigt stor del av arbetskraften i Norrköping. Runt 1850 arbetade 70 procent av alla 10–14-åringar och drygt 20 procent av fabriksarbetarna i Norrköping var barn.

- Under 1800-talet började man använda barnarbetet inom manufakturer. Barn var väldigt billiga och arbetet delades upp i många småmoment som barn kunde göra.
Just vid den här tiden, i början och mitten av 1800-talet, var Sverige ett av de fattigaste länderna i Europa.

- Det var fattigt, uselt och nergånget. Folk emigrerade härifrån. Det elände som var då, med hungersnöd och människor som svälte ihjäl, är säkert helt jämförbart med det värsta i en del andra länder i dag.

Tekniska förändringar

I takt med att fabrikerna mekaniserades minskade barnarbetet drastiskt. Det hade faktiskt till stora delar redan försvunnit innan förbudet kom 1881. Förbudet mot barnarbete gjorde undantag för barnarbete då fortfarande fanns kvar: i jordbruket, vid sågverken och inom glasindustrin.

- De teknologiska förändringarna bidrog till att barnarbete inte längre behövdes. Samtidigt hade det vuxit fram en stark opinion mot barnarbete i städerna. Där det var som mest synligt

Det var en väldigt tuff och farlig tillvaro med 10-12 timmars arbetsdag. Det hände att barn blev handikappade och förstörda för livet.

Aldrig haft det bättre

Året efter, 1882, beslutades det att barn skulle gå i skolan mellan sju och tolv års ålder. Barn mellan 12 och 14 år fick fortfarande arbeta, men bara sex timmar. I övrig tid skulle de gå i skolan. 

Bengt Sandin."Att bara gå ut och säga att man måste förbjuda allt barnarbete är en orealistisk hållning", säger Bengt Sandin. Foto Magnus Johansson

Här, på slutet av 1800-talet, växer en bred diskussion fram om barn och barns villkor. Nu blev folkskolan också en skola för barn ur medelklassen. Skolan spelar en väldigt central roll att i nationsbygget med ett nationalistiskt innehåll och för att förbättra barns sociala villkor. Staten och folkrörelserna tog också ett större ansvar för att förbättra när alla barns började gå i samma skola.sociala villkor. Kvinnorörelsens kamp påverkade också barnens villkor. Nu grundlades den värld barnen i Sverige växer upp i dag.

- Barn i Sverige har nog aldrig, i materiellt, psykiskt och socialt hänseende, haft det bättre än de har det nu. Det har naturligtvis i grunden att göra med att det sämsta för barn är att ha fattiga föräldrar, säger Bengt Sandin med ett snabbt tillägg:

- Å andra sidan så ska man inte tro att barn hade det dåligt bara för att de arbetade. Återigen, det viktiga är att ha bra arbetsförhållanden där man arbetar- om man måste arbeta!

En vuxen och ett barn går hand i hand på en väg kantad av träd.
Bildtext exempel.  Krzysztof Kowalik/Unsplash
Två kvinnor i soligt höstlandskap.
Ewa Bäckelid och Helena Grönås
Bild som symboliserar uppföljningar.
Symbolbild

Mer om forskningenVisa/dölj innehåll

Collaborative Research Seminar Series: The creation and control of annual report disclosures

Föreläsare: Linus Axén, universitetsadjunkt and Pernilla Broberg, universitetslektor, vid Avdelningen för företagsekonomi (FEK), Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI). Kontakta Andrea Fried, andrea.fried@liu.se alt. Magnus Klofsten, magnus.klofsten@liu.se för mer information om detta seminarium.

Börjar 08 december 2021 kl. 13.15
Slutar 08 december 2021 kl. 15.00
Plats A-huset, Campus Valla, rum 3C:817  och online
Kontakt Pernilla Broberg
013-28 15 62
Linus Axén
013-28 20 58
Tobias Samuelsson (2009)

Liberal Debatt , Vol.3 , s.16-16 Vidare till DOI

Läs mer om MusikhjälpenVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll