20 november 2022

Paula Salamone studerar hur vi känner våra hjärtslag. Känslan av signaler som kommer inifrån kroppen kan nämligen förändras vid till exempel demens och depression.

Kvinnlig forskare, porträttfoto.
Paula Salamone. Ulrik Svedin
Hennes studie om interoception har tilldelats post doc-anslag från Lions forskningsfond mot sjukdomar, något som betyder mycket för henne:
- Jag blev så glad, inte minst med tanke på att det är många sökande. Jag har lagt ned mycket arbete i det här projektet sedan jag började att designa studien. Jag vill verkligen tacka Lions forskningsfond, säger Paula Salamone.

Det är påvisat att interoceptionen – känslan av signaler som kommer inifrån kroppen – är förändrad hos neuropsykiatriska patientgrupper (till exempel depression och demens). Det relaterar också till socioemotionella symtom, som svårigheter att förstå andras känslor, förmågan att lyssna samverka med andra.
Anslaget från Lions forskningsfond kommer att gå till dessa studier.
- Anslaget innebär att vi kan påbörja testerna av en del insatser som kanske kan hjälpa både patienter och allmänheten i övrigt. När vi blir äldre kan en del affektiva domäner börja fungera på ett annat sätt, och risken för demens eller andra sjukdomar blir högre. Att ha möjligheten att bedöma genomförbara insatser baserat på fysisk aktivitet eller kroppsmedvetenhet är mycket värdefullt för att utveckla våra vetenskapliga teorier. Ännu mer är det värdefullt för kliniska patienter på lång sikt.

Ett exempel på en interoceptiv känsla är upplevelsen av egna hjärtslag. Våra hjärtslag och hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) kontrolleras av det autonoma nervsystemet. Fysisk aktivitet kan hjälpa för att höja pulsen och HRV, och därigenom även upplevelsen av interoceptiva signaler.

Människokroppens längsta kranialnerv kallas vagusnerven och utgår från den förlängda märgen i hjärnstammen.

- Det är oklart om upplevelsen av hjärtslag kommer från känselreceptorer från huden eller den interna vagusnerven. Detta är viktigt då det kan förtydliga relationen till andra affektiva domäner, exempelvis social beröring.

Det behövs mer förståelse kring det multidimensionella förhållandet mellan dessa processer och utövandet av fysisk aktivitet.

- För att reda ut kopplingen mellan dessa variabler vill vi studera relationen mellan hjärtinteroception och social beröring före och efter fysisk aktivitet. Deltagarna kommer genomföra en hjärtslagsuppgift, samt ett själv-annan-beröringsuppgift två gånger (före/efter fysisk aktivitet) medan vi mäter hjärt- och hjärnaktivitet med elektrokardiogram och elektroencefalogram.

Just nu arbetar Paula Salomone med att utvärdera ett antal processer relaterade till kroppsmedvetenhet: Interoception och social affektiv beröring hos friska frivilliga, psykiatriska patienter samt farmakologiska insatser. Preliminära resultat från dessa projekt visar att social beröring (att beröras av en annan person) bearbetas mycket annorlunda än självberöring (att beröra mig själv).

- Dessa typer av beröring kan förändras hos vissa patienter, till exempel patienter med schizofreni. Det är relevant att studera hur dessa processer kan ändras för att skapa lämpliga behandlingsplatser.

Kontakt

Forskning

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.