16 november 2022

Små implanterade jonpumpar kombinerat med klickkemi kan på sikt skapa en ny typ av cancerbehandling som skulle öka effektiviteten och minska biverkningar vid cytostatikabehandling. Det är målet för EU-projekt bioSWITCH som koordineras av Linköpings universitet och har en budget på 43 miljoner kronor över tre år.

Närbild på del av en jonpump.
En implanterad jonpump ska i framtiden kunna användas för att tillföra läkemedel med stor precision. Fotograf: Thor Balkhed

Klickkemi

Porträttbild av man, Johannes Bintinger.Johannes Bintinger.

Årets nobelpris i kemi tilldelades forskarna bakom konceptet klickkemi där molekyler ”klickar” samman. I det nyligen beviljade EU-projektet bioSWITCH, som koordineras av forskare vid Linköpings universitet, kombineras just klickkemi med precis leverans av läkemedel. Målet är att på lång sikt utveckla ett nytt sätt att behandla elakartade cancertumörer med mer effektiva läkemedel och mindre biverkningar.

– Ta till exempel bukspottkörtelcancer, det är den cancerform som har störst dödlighet idag. Det beror på att tumören ofta inte går att operera ut och mängden cytostatika som krävs för att utplåna tumören blir för hög. Där skulle vår lösning på sikt vara ett alternativ, säger Johannes Bintinger, förste forskningsingenjör vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet.

Vid behandling mot cancer opereras ofta tumören bort och efterbehandlas sedan med antingen cytostatika eller strålbehandling för att förhindra återväxt. Cytostatikan ges oftast intravenöst eller som tabletter. Men för att det ska kunna nå tumören behöver det först spridas i hela kroppen, vilket orsakar starka biverkningar.

Styr dosering

Tanken i bioSWITCH är att en liten jonpump ska implanteras i nära anslutning till tumören. Jonpumpen kan styras elektroniskt och sköter själva doseringen av läkemedel. Genom jonpumpen transporteras en ofarlig aktiveringsmolekyl och levereras väldigt kontrollerat till en annan ofarlig molekyl som redan är på plats nära en cancertumör. När dessa två molekyler möts och aktiveringsmolekylen klickar i, frisätts en effektiv cytostatika.

Tack vare att doseringen sker på rätt plats, i rätt tid och i rätt dos går det också att använda betydligt mindre dos cytostatika och dessutom en mer potenta varianter som annars inte kan användas intravenöst på grund av sin höga toxicitet.

– Timingen kan i vissa fall vara lika viktigt som storleken på dosen. Kroppens egen dygnsrytm är väldigt viktig och med implantatet kan vi styra det mycket mer precist och på så sätt få en väldigt effektiv och lokal behandling som förhoppningsvis leder till mindre biverkningar och bättre behandlingsresultat, säger Johannes Bintinger.

Projektets budget ligger på 43 miljoner kronor varav cirka 15 miljoner går direkt till forskningsverksamhet vid LiU. Anslaget kommer från Europeiska innovationsrådet, EIC. Övriga deltagande universitet är det tekniska universitetet i Wien och medicinska universitet i Graz samt de tre företagen Tagworks Pharmaceuticals, SupraPolix and OBOE IPR. bioSWITCH är en del av EU-satsningen Pathfinder som finansierar innovationsforskning i absolut framkant.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Porträtt (Gustaf Hendeby).

När forskning och försvar flyter samman

Spänt politiskt läge i världen, krig i Europa och ett vardagsliv med allt fler hot mot vår säkerhet – vad gör då forskningen? Mer än vad du kanske tror och det kommer att bli mer. Försvarsforskningen är mer aktiv än någonsin.

Män som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.

Pristagaren: "Genetik är lite som Vilda västern"

Colm Nestor har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.