24 juni 2020

Hur påverkas friska äldre personer av brist på sociala kontakter och relationer? Det ska George Pavlidis studera i ett treårigt projekt som fått anslag från forskningsrådet Forte.
– När en person blir socialt exkluderad så har det konsekvenser, speciellt om det handlar om en längre tid. Det är vanligare att äldre människor exkluderas socialt än andra grupper, säger han.

George Pavlidis forskningsprojekt är högst aktuellt i en tid då coronaviruset vänder vardagen upp och ned för många, inte minst för de personer över 70 som rekommenderas att stanna hemma och hålla fysisk distans, vilket ofta också leder till social distansering. Men att exkluderas socialt är inte någonting nytt för den äldre befolkningen.

– I den situation vi befinner oss i just nu så har konceptet fysisk distansering blivit väldigt uppmärksammat, men avsaknaden av fysisk kontakt är inte en ny utmaning för den äldre befolkningen. Det är bara det att vi pratar om det mer nu.

Effekter på den kognitiva förmågan

Under tre år ska George Pavlidis forska om vilka effekter exkludering från sociala relationer har för äldre personers kognitiva förmågor och hur det i sin tur påverkar äldres förutsättningar till ett självständigt liv och ett produktivt beteende, det vill säga förmågan att kunna arbeta, engagera sig ideellt, ta hand om barnbarn och på andra sätt vara en del av och bidra till samhället. George Pavlidis. Foto Thor Balkhed

Kognitionen är de mentala processer som gör det möjligt för oss att ta emot, hantera, tolka och använda information för att interagera med vår omgivning.

Människans kognitiva förmågor försämras med åldern, men de påverkas också av de miljöer vi lever i under en längre tid. Regelbunden kontakt med andra människor bidrar till en miljö som stimulerar våra kognitiva förmågor.

– En kognitivt stimulerande miljö förebygger försämrade kognitiva förmågor, till exempel demenssjukdomar. En miljö som inte är tillräckligt stimulerande kan ha konsekvenser till en sådan grad att vi inte kan klara oss själva eller kan bidra till samhället till slut. Om den kognitiva förmågan försämras så att man inte klarar av vardagen så behövs stöd från samhället, säger George Pavlidis.

Men även en mindre försämrad kognitiv förmåga spelar in i hur aktivt vi kan bidra till samhället, genom arbete eller ideell verksamhet, menar Pavlidis.

– Äldre personer arbetar ofta ideellt vilket är nödvändigt för samhället. I länder där båda föräldrarna arbetar men där det inte finns tillräcklig barnomsorg så är den äldre generationen nödvändig för att familjelivet ska gå ihop. Ofta är det också en make eller maka som tar hand om sin partners långsiktiga vårdbehov.

Ta tillvara äldre personers potential

George Pavlidis är intresserad av hur de här styrkorna hos äldre kan tas tillvara i samhället. Tidigare forskning har främst fokuserat på äldre personer med någon typ av kognitiv nedsättning eller sjukdom, till exempel demens. Kognitivt friska äldre har inte studerats i samma mån, även om de utgör den största delen av den äldre befolkningen, menar George Pavlidis.

– Det är värdet i det här projektet. Vi flyttar fokus från sjukdom i äldre åldrar till den potential som finns hos äldre och som inte bara är till fördel för den enskilda individen utan hela samhället.

Projektet ska analysera information inhämtad genom olika stora enkätundersökningar, bland annat undersökningen SHARE, The Suvey of Health, Ageing and Retirement in Europe.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Två manliga forskare framför en dator.

Nyckelmekanism i embryoutveckling gör cancer mer aggressiv

Tumörceller vid tjocktarmscancer utnyttjar en viktig signalväg som normalt styr embryoutveckling. Nu visar forskare hur ett protein som styr utvecklingen av armar och hjärta bidrar till att göra cancercellerna mer benägna att sprida sig.

Berättelser från betongen som berikar forskningen

Emma Dominguez använder sin konst för att synliggöra livet i miljonprogrammen. Nu bidrar hon till akademin via REMSO – där subjektiva berättelser blir kunskap och konst blir ett sätt att tänka annorlunda.

Två forskare i renrummet.

Stort steg för platt och justerbar optik

Genom att noga placera nanostrukturer på en plan yta har forskare vid LiU markant förbättrat prestandan för så kallade optiska metaytor i ledande plast. Det är ett stort steg för reglerbar platt optik.