21 maj 2025

Genom att noga placera nanostrukturer på en plan yta har forskare vid Linköpings universitet markant förbättrat prestandan för så kallade optiska metaytor i ledande plast. Det är ett stort steg för reglerbar platt optik, med framtida tillämpningar som videohologram, osynlighetsmaterial, och sensorer samt inom biomedicinsk avbildning.

Två forskare i renrummet. Fotograf: Thor Balkhed
Forskarna Dongqing Lin och Magnus Jonsson undersöker ett prov i svepelektronmikroskopet på Campus Norrköping.

För att styra ljus används idag böjda linser, ofta av glas som antingen är konkava eller konvexa, som bryter ljuset på olika sätt. Den typen av linser finns i allt från högteknologisk utrustning som rymdteleskop och radarsystem till vardagliga saker som kameraobjektiv och glasögon. Men glaslinserna tar plats och det är svårt att göra storleken mindre utan att tumma på funktionen.

Porträtt Magnus Jonsson.
Magnus Jonsson, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik. Fotograf: Thor Balkhed

Med platta linser kan det dock vara möjligt att göra väldigt liten optik och även hitta nya användningsområden. De kallas metalinser och är exempel på optiska metaytor som är ett snabbt växande forskningsområde med mycket potential, men i dagsläget har tekniken sina begränsningar.

– Metaytor fungerar så att nanostrukturer placeras ut i mönster på en plan yta och blir mottagare för ljus. Varje mottagare, eller antenn, fångar upp ljuset på ett visst sätt och tillsammans kan dessa nanostrukturer göra att ljuset kan kontrolleras som man vill, säger Magnus Jonsson, professor i tillämpad fysik vid Linköpings universitet, LiU.

Reglerbarhet en nyckel

Idag finns optiska metaytor gjorda av till exempel guld eller titandioxid. Men en stor utmaning har varit att metaytornas funktion inte går att justera efter tillverkningen. Såväl forskare som industrin har efterfrågat funktioner som att kunna stänga av och på metaytor eller ändra fokuspunkt för en metalins dynamiskt.

Men år 2019 visade Magnus Jonssons forskargrupp vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU att ledande plaster (konjugerade polymerer) kan knäcka den nöten. De visade att plasten kunde fungera optiskt som en metall och därmed användas som material till antenner som bygger upp en metayta. Tack vare polymerernas förmåga att oxideras och reduceras kunde nanoantennerna stängas av och på. Prestandan på de metaytor som byggts av ledande polymerer har dock varit begränsad och inte jämförbara med metaytor gjorda av traditionella material.

Förbättrat prestandan tio gånger

Nu har samma forskargrupp lyckats förbättra prestandan upp till tio gånger. Genom att precist styra avståndet mellan antennerna skapas en storts resonans där antennerna hjälper varandra och förstärker ljusinteraktionen, det kallas ”collective lattice resonance".

Porträtt Dongqing Lin.
Dongqing Lin, postdoktor vid LOE. Fotograf: Thor Balkhed

– Vi visar att metaytor gjorda av ledande polymer verkar kunna ge tillräckligt hög prestanda för att vara aktuella för praktiska tillämpningar, säger Dongqing Lin som är huvudförfattare till studien publicerad i Nature Communications och postdoktor i forskargruppen.

Hittills har forskarna kunnat tillverka reglerbara antenner av ledande polymerer för infrarött ljus, men inte för synligt ljus. Nästa steg är att utveckla materialet att bli funktionellt även i det synliga ljusspektrumet.

Studien finansierades av Europeiska forskningsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vetenskapsrådet, samt via den svenska regeringens strategiska forskningsområde inom avancerade funktionella materiel (AFM) vid Linköpings universitet.

Artikeln: Switchable Narrow Nonlocal Conducting Polymer Plasmonics, Dongqing Lin, Yulong Duan, Pravallika Bandaru, Pengli Li, Mohammad Shaad Ansari, Alexander Yu. Polyakov, Janna Wilhelmsen, Magnus P. Jonsson, Nature Communications (2025), publicerad online 21 maj 2025. DOI: 10.1038/s41467-025-59764-5

Platta med ett prov på.
Ett prov med justerbara nanoantenner gjorda av ledande plast.Fotograf: Thor Balkhed

Kontakt

Mer om forskningen

Strategisk satsning

Forskningsmiljö

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.